Med tanke på marginalen

Banker är en viktig del av samhällets grundläggande infrastruktur. Med sin kreditgivning skapar banker större delen av alla pengar som cirkulerar i ekonomin.

Banker är också unikt priviligierade. Tack vare den statliga insättningsgarantin kan banker låna in pengar billigt från allmänheten.

Finansinspektionen, som ansvarar för tillsyn av bankerna, skriver: ”Inlåning är en särskilt skyddsvärd verksamhet. Eftersom det ofta är medel från inlåningen som sedan används till kreditgivning är det viktigt att bolagets kreditgivning sker på ett ordnat sätt så att inte insatta medel äventyras.”

Myndigheten skriver också: ”Krediter till närstående är känsliga eftersom det finns en risk för att ovidkommande hänsyn kan spela in vid kreditbedömningen.”

Båda dessa citat finns att läsa i FI-ärenden som rör Marginalen Bank. 2009 levererade myndigheten hårt kritik mot bankens ledning med anledning av just hanteringen av lån till närstående. 2011 gav FI banken en varning och böter på 20 miljoner kronor på grund av brister i hanteringen av jävslån.

Marginalens lån till närstående har ökat kraftigt under senare år. Och detta trots att banken och dess ägare Ewa Glennow har en lång historik av att dra på sig kritik från Finansinspektionen, FI, för just den sortens affärer

I den senast publicerade årsredovisningen (för 2018) uppgick utlåningen från banken till det egna moderbolaget Marginalen AB till 1,7 miljarder kronor.

Dessutom hade banken gett krediter om cirka 230 miljoner kronor till närståendes företag helt utanför bankkoncernen. Även detta avser bolag som är ägda till 100 procent av Ewa Glennow.

Dessa krediter – totalt 1,9 miljarder kronor – motsvarade vid tidpunkten hela 111 procent av bankens egna kapital.

Motsvarande siffror för storbankerna och Resurs Bank ligger mellan 0 och 1,3 procent. Konkurrenten Collector ligger näst högst med 5,3 procent.

Ser man till vad krediterna om 1,7 miljarder till moderbolaget Marginalen AB använts till, så är det till stor del lån till andra dotterbolag, alltså bankens systerbolag, i Baltikum.

Det rör sig om det lettiska inkassobolaget SIA GelvoraSergel, lettiska konsument­kreditbolaget Sia Aizdevums, det litauiska kreditmarknadsbolaget UAB General Financing samt litauiska inkassobolaget UAB Sergel.

Dessutom har alltså krediter på cirka 230 miljoner kronor beviljats till närstående bolag utanför bankkoncernen. Ewa Glennow äger nämligen en ”parallell” koncern där Marginalen Group är moderbolag. Enligt årsredovisningen för 2018 har huvuddelen av bankkrediterna använts för att finansiera förvärv av inkassobolag.

I Marginalen Group-koncernen finns också ett fastighetsbolag som sticker ut – nämligen Balderso som förvärvades 2014.

I detta bolag är den huvudsakliga tillgången en lyxvilla med sjötomt på Lidingö.

Villan är på drygt 400 kvadratmeter med tio rum och ligger ute på en udde. Här bor Ewa Glennow tillsammans med sin man Bo Lindholm.

Sedan förvärvet har Balderso gjort en årlig förlust på i snitt 4,3 miljoner. Dessa förluster finansieras av den övriga koncernen som i sin tur är stor låntagare i banken. Banken lånar alltså ut pengar till Ewa Glennows andra företagsgrupp och där ingår även hennes privata boende.

Kan de stora förlusterna i Baldersro ses som ett subventionerat privatboende för bankens ägare?

”I Baldersro, som är ett bolag inom fastighetsförvaltningen, finns flera fastigheter varav Ewas familj bor i en av dem (10-rumsvillan, reds anm.). För det betalas en marknadsmässig hyra enligt skatteverkets föreskrifter”, skriver Marginalen Banks informationschef Anders Karlström.

Detta är en kortversion av reportaget Har hon tänkt på säkerhetsmarginalen? Hela artikeln går att läsa för prenumeranter här.

Läs Marginalens replik på artikeln här.