Med risk för kortvarig lycka

Bilboutiquen Spyker plockar över Saab till sitt skyltfönster. Det omaka paret lär inte leva lyckligt och snart vandrar stafettpinnen vidare. Den som hänger på nu kan göra ett klipp.

För 20 år sedan gick det att vara exponerad mot bilfabrikanten Saab på börsen. Då hette företaget Saab-Scania och var ett konglomerat av lastbilar, personbilar och flygplan. Saab Automobile, som redan åren före 1990 var förlusttyngt, skildes av och såldes till General Motors.

Om alla pusselbitar faller på plats, och efter Spykerstämmans beslut i fredags ser det ut att kunna ske, hamnar stafettpinnen i Trollhättan snart hos nästa ägare. Och därmed finns chansen för vanliga aktiesparare att exponera den egna aktieportföljen för Saab Automobile. Moderbolaget Spyker noteras nämligen på börsen i Amsterdam.

Frågan är om det är värt risken.

Först och främst. Lilla Spyker Car, en bilboutique som tillverkar två till fyra bilar i månaden åt “überrika”, säger sig ha en affärsplan. Vi kan kalla den Svenska Aeroplanen och den bygger på att Saabrörelsen blir lönsam igen när bolaget når de gamla försäljningssiffrorna på 100 000 bilar eller mer om året. Helst nästa år men senast år 2012.

Den som tror på affärsplanen tror på Saab och nya Saab Spyker. Och rullar den nya flygplansinspirerade sammanslagningen den vägen är Spyker undervärderat med dagens börsvärde kring 500 miljoner kronor.

För att komma fram till den saken kan man resonera på två olika sätt:

Först en jämförelse med andra biltillverkare som är noterade. De värderas till som lägst 0,4 gånger det egna kapitalet. Finfabriker, som Toyota och Honda, värderas högre än det egna kapitalet. På andra sidan stängslet återfinns Peugeot och Renault. Spyker får i det här sammanhanget räknas som fulfabrik. Bolaget har inget eget kapital men det har å andra sidan Saab nu sedan skulderna till General Motors efterskänkts. Egenkapitalet uppgår till 490 miljoner euro enligt den skissartade affärsplan som har presenterats, vilket kan jämföras med börsvärdet på Spyker, 50 miljoner euro.

Eller jämför börsvärdet med försäljningen. Den kvoten (p/s) varierar från 0,1 (Fiat och Peugeot) till 0,5-0,9 (Kia, Honda och Toyota). Antag sedan att Saab Spyker ska värderas som Fiat och det rätta värdet, baserat på att bolaget når en årlig försäljning om 20 miljarder kronor, motsvarande cirka 100 000 bilar, är ungefär 2 miljarder kronor. Det är fyra gånger det aktuella börsvärdet.

Därefter en reflektion. Lilla Spyker, inte stort mer än några överbelånade verkstadslador, behöver inte satsa egna pengar i Saabäventyret. Kapitalet som köper över 3 000 anställda, en fungerande bilfabrik, relationer med återförsäljare i över 50 länder – över 100 Saabhandlare världen över är påtänkta som Spykersäljare enligt Wall Street Journal – kommer i stället från skattebetalare (EIB). Den amerikanska fonden GEM, General Motors samt möjligen också hemliga ryska eller arabiska miljardärer bidrar också. Totalt drar holländarna in cirka 8 miljarder kronor och tar också över Saabs kassa. Hälften av pengarna är ett lån på 4 miljarder kronor där svenska staten går i borgen.

Med så mycket pengar som bränner i fickan på Spykerchefen Victor Muller är det relevant för den som tänker sig att köpa aktier i bilfabriken att fråga sig vad som är det värsta som kan hända.

De finns säkert de som befarar att det vi just nu betraktar är en Trustorhärva med statlig inblandning. Eller att Saab kraschar igen.

Och kanske övergår i statlig ägo.

Så kraschar Saab? Inte på kort sikt men kanske längre fram. De bedömare som Affärsvärlden har talat med tror att Saab överlever ett år, kanske tre men med svårighet fem år. Orsakerna är främst tre. Konkurrensen tilltar, stora marknadsföringskostnader behövs för att öka försäljningen trefaldigt, från 30 000 bilar per år till över 100 000, Och värst av allt – det behövs miljarder för att utveckla nya bilmodeller och motorer.

En ny Saabmodell, 9-3:an behöver bli klar inom tre till fem år, kräver en ny plattform, kostnader som Saab de senaste åren har delat med främst Opel. En ny plattform kostar i bilbranschen 10 till 15 miljarder kronor, vilket normalt är utan drivlina (motor med mera). Motorn kan kosta lika mycket till.

Det här är kostnader som Saab, i egenskap av nischtillverkare kan spara in ordentligt på, förmodar Matts Carlsson, Saabpositiv bilanalytiker vid Göteborg Management Institute:

-?Saab har sagt att bolaget kommer att hitta en annan lösning. Jag tror att bolaget kan komma att utnyttja marginalresurser hos andra tillverkare. Saab har erfarenheter av att göra det sedan tidigare med Fiat, säger Matts Carlsson.

I andra lägret finns bilanalytikern vid Handelshögskolan i Stockholm, Martin Sköld. Han ger Saab små chanser att överleva på sikt:

-?Jag tror inte det har hänt någonsin. Att en biltillverkare tappat så mycket i försäljning så snabbt, från 100 000 till 30 000 bilar, för att lika fort behöva återta förlorade volymer. Det blir en gigantisk utmaning att återvinna marknadens förtroende och samtidigt komma ut med flera nya modeller så fort som möjligt, säger Martin Sköld.

Så säg att bolaget lever i tre år. Då – om inte förr – löper stafetten Saab vidare. För den aktieägare som i dag köper Spykeraktier för att exponera sig mot Saabs personbilar behöver en sådan utveckling inte innebära katastrof. Tvärtom. I praktiken betyder det inte stort mer för Spyker än att verksamheten är tillbaka på ruta ett – på drömstadiet igen. Börsvärdet för tre år sedan var, som jämförelse, mellan sex och sju gånger högre än i dag.

så här värderas biltillverkarna

Börsvärde Omsättning 2010 P/s-tal P/e-tal 2010 Börsvärde/

mkr mkr egenkapital (p/b)

Toyota Motor 959 482 1 607 387 0,6 21,2 1,0

Honda Motor 462 927 776 176 0,6 15,6 1,2

Daimler 357 998 844 321 0,4 23,0 1,0

Ford Motor 271 773 904 431 0,3 16,2 –

Volkswagen 244 878 1 049 325 0,2 15,1 0,6

BMW 191 883 521 821 0,4 18,5 0,9

Fiat 98 721 511 391 0,2 26,4 1,0

Renault 96 070 336 557 0,3 43,3 0,5

Peugeot 52 861 488 503 0,1 – 0,4

Kia Motors 51 357 118 291 0,4 6,7 1,0

Saab Spyker (pro forma) 500 10 000 0,05 neg 0,1

Källa:Factset

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från AMF
Annons från AMF