Med ögat på en ny marknad

Glasögon har gått från att vara synhjälpmedel till att vara accessoarer. Och accessoarer är en allt viktigare markör för den som vill hänga med. I alla fall om vi ska tro Moderådets vd Lotta Ahlvar som talade på mässan Optonordic i förra veckan.

Engelska trendorakel hävdar att handväskor är sååå gårdagens nyheter. Morgondagens måste för att varumärkesstila är glasögon. Inte minst för att det är billigare att köpa sig en Guccipuccihuttimutti-signatur på en båge än på en väska, särskilt efter rejäla prishöjningar på de senare.

Den svenska optikerbranschen omsatte drygt 4,2 miljarder i fjol och räknar med att växa. Men den svenske småsparare som vill investera i brillbutiker får gå utomlands med kapitalet. Det holländska investmentbolaget HAL Trust, som finns på Amsterdambörsen, äger kedjan Synoptik som har 100 butiker i Sverige. Bolaget omsatte nära 2 800 miljoner euro i fjol, varav drygt hälften på optik runt om i världen. På senare år har det också köpt och startat hörapparatsaffärer, hittills 170 stycken.

Största kedjan i Sverige är Synsam med 160 butiker. Butikerna har enskilda ägare, tillsammans bildar de en förening som sköter inköp. Man annonserar gemensamt och har Synsam i butiksnamnet.

Namnet Optiserve, tvåan på marknaden, ser glasögonkunden inte, oavsett hur välslipade accessoarerna än är. De 145 butikerna kör under egna namn, även om de handlar glas, bågar och linser ihop.

Synologen, med 100 butiker, fungerar enligt samma modell men har specialiserat sig på arbetsglasögon.

Brittiska Specsavers köpte sig in på den svenska marknaden 2004 genom att ta över NGM-noterade Blic i en affär som gjorde småägare arga. Storägarna accepterade Specsavers bud trots att Synoptik i sista stund erbjöd det nästan dubbla. Men Specsavers kan spararen inte satsa i, det är ett familjeägt företag med säte på kanalön Guernsey där det är öns största privata arbetsgivare. Doug och Mary Perkins, båda optiker, startade företaget 1984. Nu är omsättningen 880 miljoner pund och “send him to Specsavers” är ett vanligt vrål från fotbollsläktarna ned till domarna. Enligt hemsidan har svenska Specsavers 65 franchisebutiker.

– Nej, nej. Det är 72 nu. Vi hinner inte med att uppdatera. Det går så vansinnigt fort. När vi startade i Sverige omsatte vi 160 miljoner kronor. I år blir det över en halv miljard, 550-560 miljoner, säger vd Henrik Wiberg från mässmontern.

Han är ny både på jobbet och i branschen. Tidigare har han bland annat jobbat för Saab-GM.

– Om bilindustrin består av femtio plus-stofiler är det ingenting i jämförelse, denna bransch är otroligt konservativ. Här har inte hänt mycket på 25 år.

Med Specsavers hände något. Prispress. Den danska grenen av företaget brukar skryta om att de säljer vart tredje par glasögon men bara har 12 procent av omsättningen. Riktigt de proportionerna har man inte i Sverige. Men man har större del av omsättningen än man har andel av butikerna.

– Våra kunder handlar billigare. Men mer, säger Henrik Wiberg.

Om det är Specsavers snabba expansion som fått finansmannen Rune Andersson att satsa i branschen må vara osagt, men han har gått in med 90 procent av kapitalet i Smarteyes – ett företag med ambition att bli en internationell optikkedja i lågprissegmentet. Än så länge finns fyra butiker i Sverige.

Det är paret Perkins som är glasögonmarknadens Ingvar Kamprad. När Kamprad själv satsar på brillor handlar det dock inte om lågpris. Den danska kedjan Profil Optik, som Inter Ikea, Ikano och Catella köpte majoriteten i tillsammans med Synsam före jul, säger sig verka i “högprofil-segmentet”.

I likhet med Synoptiks ägare ser Specsavers inte bara till ögonen. I Storbritannien och Irland har företaget sedan flera år också gått in för öron genom att erbjuda hörhjälpmedel i många av butikerna, och man har just öppnat i Holland. Audionomer jobbar sida vid sida med optiker. Skälet stavas köer. Britterna får skattebetalda hörapparater genom den offentliga sjukvården, men det tar tid. I fjol hade 39 procent av de sökande väntat mer än ett år på att få sin första hörapparat. De som ville byta en dålig analog mot en modern digital fick i snitt vänta mer än ett år.

Kötiderna i Sverige varierar mellan landsting och städer, men att vänta bortåt ett år är vanligt. Kostnaderna för den behövande skiftar också. I Värmland är utprovningsavgiften 400 kronor och grundsubventionen för en hörapparat max 3 000 kronor, en summa som inte räcker långt. Resten får folk betala själva. I Stockholm är apparatavgiften 600 kronor, medan Skåne tar 800 kronor i utprovningsavgift.

Landstingen köpte hörapparater för 330 miljoner kronor år 2005. Exklusive moms. Här borde alltså finnas en marknad. Till en början för dem som vill slippa köa och sedan kanske för att skriva avtal om hörselutprovning med landsting.

– Jag är säker på att det kommer här, jag vet att många av våra butiker blir bearbetade av företag som vill få in hörapparater men då måste man anställa audionomer och det tycker många är främmande. Den branschutveckling vi ser nu är snarare samarbete med ögonläkare för att erbjuda kirurgi, till och med i butik, säger Sigbjörn Olofsson som är vd för Optikerförbundet.

Synsam säljer en ljudförstärkare. Men några planer på att gå längre finns inte än, enligt vd Gunnar Harbom. Det har inte ens svenska Specsavers.

– Visst finns det en otrolig potential för hearcare, men vi växer fortfarande så mycket inom optiken och koncentrerar oss på det, säger vd Henrik Wiberg som siktar på över 100 butiker och en omsättning på över miljarder år 2010.

__________________

SYNS I RÄTTEN

Optiker är trätgiriga. Sedan år 2000 har optiker i snitt haft ett mål om året i Marknadsdomstolen, som totalt avgör runt 30 per år. 17 januari i år var det Specsavers som förbjöds skriva “0:-” och “100 procent nöjd garanti” efter att Synsam klagat. I fjol fick Synsam order om att bland annat sluta skriva “riktiga optiker” och i förfjol fick Synoptik på nöten för att ha använt “Stans bästa pris” när så inte var fallet. Båda var anmälda av Specsavers. År 2000 var det två enskilda optiker i en mindre stad som trätte.