Med hedern som insats

När Intrum Justitia mitt i semestern släppte nyheten att det saknades 80 miljoner kronor i det engelska dotterbolaget riktade sig ilskan inte bara mot den nya ledningen med förre ABB-mannen Jan Roxendal i spetsen. Ännu större var kanske upprördheten över att ytterligare en mina töat fram i ett bolag som Industri Kapital sålt in till svenska investerare. Kursraset, 30 procent på en dag, gjorde både dem som köpt aktier i emissionen och dem som satsat pengar i Industri Kapital:s fonder rejält fattigare.

Skandalen ska läggas ovanpå fjolårets uppståndelse kring noteringarna av Intrum Justitia och Alfa Laval som anklagades för att vara för högt prissatta och bara till för att Industri Kapital skulle kunna marknadsföra sin senaste miljardfond. Och så debaclet i Alfa Laval där det i höstas började välla in stämningar om asbest, ett ord som inte hade nämnts en enda gång i det digra noteringsprospektet.

Och allt detta efter att Industri Kapital för ett par år sedan lyckades reta gallfeber på några av Sveriges mäktigaste kapitalplacerare i turerna kring kemikoncernen Perstorp, en affär som förutom uppretade känslor och stämningshot som yrde i luften också ledde till konkreta efterverkningar. När Näringslivets Börskommitté, näringslivets klubb för självreglering, lade fram nya uppköpsregler var det med det uttalade syftet att förhindra att Industri Kapitals beteende i Perstorp skulle kunna upprepas.

Vilket i den lilla alla-känner-alla-klick som är
svensk kapitalmarknad är det närmaste man kan komma en offentlig brännmärkning. Nej, Björn Savén och hans mannar toppar inga popularitetslistor just nu.
Affärsvärlden träffar honom och Sverigechefen Christian Salamon på Industri Kapitals marmorbestyckade Stockholmskontor. Christian Salamon, som i höst blir en av flera nya delägare i Industri Kapital, är den som varit ansiktet mot den svenska marknaden när Intrum Justitia och Alfa Laval gick till börsen.

Och de är medvetna om bilden av sig själva.

– Vi förstår att den här situationen gör att vi måste arbeta mer med att förklara våra tankar och hur vi jobbar. Men jag tycker nog att det varit en orättvis och felaktig bild i mycket av det som hänt och det är tråkigt. Men vi lyssnar på det som sägs och försöker ta till oss det och ser om vi kan göra något annorlunda, säger Björn Savén.

Det finns aktörer som säger sig vara rent ut sagt förbannade på er. Vad säger ni till dem?
– Aktiemarknaden är global och det är tråkigt att några här i Stockholm har den här uppfattningen, om det nu är så. Det enda vi kan göra är att i praktik fortsätta att bevisa att vi skapar värden och att de bolag vi satt på börsen är bra företag, säger Björn Savén.

Hur reagerade ni på beskedet om de 80 saknade miljonerna i Intrum Justitia?
– Vi reagerade väldigt kraftigt, det är ju oerhört allvarligt när något sådant här inträffar. Vi har agerat genom styrelsen för att ta reda på exakt vad som har hänt. Vi som andra ägare är väldigt upprörda och förvånade, säger Christian Salamon, som sitter i Intrum Justitias styrelse.

Fanns det här i bolaget när ni
noterade det?
Christian Salamon: Det är en av de frågorna som vi ska ta reda på. Förutom bolagets egen utredning kommer vi själva att gå igenom vad som har hänt och styrelsen i Intrum har dessutom bett ytterligare en revisionsfirma att titta på frågan. Vi ska vända på varje sten.

Björn Savén: Man ska komma ihåg att det är ganska länge sedan, 14-15 månader, som bolaget noterades. Vi har passerat ett årsbokslut där revisorerna inte fann de brister som man nu funnit i halvårsbokslutet. Vi är mycket överraskade. Vi har inget att vinna på att inte presentera bolagen precis som de är när de noteras, just eftersom vi är beroende av kapitalmarknadens förtroende.

Efter det som har hänt med Alfa Laval och Intrum Justitia. Vem vill köpa aktier av er i framtiden?
– Ja, om du går till kursutvecklingen i Alfa Laval så när nyheten om asbestfallen offentliggjordes stod aktien i 71 kronor, den gick sen ner till 44 och står nu i 95, 20 procent bättre än index efter emissionen. Så det verkar som marknaden gör samma bedömning av asbesten som Alfa Laval i dag. Jag tycker inte att frågan om förtroende är lika stark i Alfa Laval som i Intrum Justitia, säger Björn Savén.

Ni sitter båda i styrelsen. Kände ni till asbestfallen i Alfa Laval vid noteringen?
– Vid noteringen fanns det ett tiotal fall. Då gjordes bedömningen av både styrelsen och våra rådgivare att det inte var en stor fråga. Och då ska man veta att stort antal revisorer och jurister gått igenom bolaget utan att frågan kommit upp som någon stor sak. Sen kom en lagändring i Mississippi och antalet fall ökade dramatiskt cirka ett halvår efter emissionen. Då tyckte styrelsen att vi inte gärna kunde låta bli att gå ut med det.
Men Alfa Laval har sagt varje kvartal därefter att det här har ingen materiell ekonomisk påverkan på resultat och balansräkning. Vi fortsätter att säga så, och i dag är kursen på en sådan nivå som indikerar att marknaden inte heller tycker det, säger Björn Savén.

Så ni ångrar inte att ni inte gick ut med det här i prospektet?
– Det är en hypotetisk fråga. Det var ett ställningstagande som emissionsbankerna och deras juridiska rådgivare gjorde. Ur medial synvinkel hade det naturligtvis haft ett visst värde. Men det som hände hände efter emissionen, det hade inte hjälpt om bolaget skrivit det i prospektet.

Men är det inget ni borde gjort annorlunda?
– Jo, det är uppenbart något som kunde ha skötts bättre och det är informationsgivningen i Alfa Laval när man såg kraften i reaktionen på asbestnyheten. Där kunde man ha varit ännu tydligare.

Varför låg ni själva så lågt?
– Det är bolagets sak att informera om sånt här, inte vår.

Efter all kritik ni fått, hur ska ni kunna ta nya bolag till Stockholmsbörsen?
Christian Salamon: Jag tror ändå att när investerare tittar på ett bolag är det dess kvalitet och intjäningsförmåga som är det viktiga. Men det är klart att för oss är det inte roligt att sådana här frågor ställs, det skrivs mycket och det är klart att människor påverkas. Men jag tror ändå att professionella investerare ser till de enskilda bolagen. Vi har sålt 24 bolag, de flesta till industriella köpare och bara i två fall har köparen kommit tillbaka och ställt krav som sedan reglerats i avtal.

Björn Savén: Vi upplever inte att vi har försämrade affärsmöjligheter, men där vi har ett försämrat förtroende måste vi arbeta med att förbättra det och vi förstår att vi har en grannlaga uppgift att reda ut vad som hänt i Intrum.

Björn Savén säger sig också har slutit fred med de institutioner som stod på andra sidan i bråket kring Perstorp, “vi har träffats och skakat hand”, och upplever själv att han inte har några ovänner i Stockholms finansvärld i dag.

– I alla fall har ingen sagt det till mig. Men det är oundvikligt att det emellanåt kommer upp frågor när de institutionella investerarna ibland är köpare när vi är säljare och säljare när vi är köpare. Men vi får försöka fortsätta förklara att vi verkligen har ett långsiktigt engagemang. Vi är 14 år gamla som företag. Förtroende i marknaden är en nyckelfaktor.

Under den tiden har Industri Kapital växt fram som en av Sveriges största industriägare som sedan starten köpt närmare 50 bolag och som i dag basar över en verksamhet med 100 miljarder i omsättning och 60 000 anställda. (se faktaruta). Och även om det skrivits spaltmeter det senaste året är Industri Kapital fortfarande ett doldisföretag.

Hur ser ni på er roll på kapitalmarknaden? En del anklagar er för att vara klippare som är ute efter snabba pengar snarare än intresserade av att driva industriella verksamheter?
Christian Salamon: Ja, en av de saker som ibland har ifrågasatts är: vad är Industri Kapital till för? Vad är det för finansiella killar och vad gör de egentligen?

Det egna svaret kommer snabbt: industrialister.

– Ta Alfa Laval som exempel. Bolaget hade haft en marginal på mellan 6 till 9 procent historiskt. Vi gick in och tittade tillsammans med ledningen, vad borde den här verksamheten tjäna? Vi gjorde kalkyler och satte upp en ambitionsnivå som var mycket högre än tidigare. Under vår tvååriga tid som ägare lyckades vi med ett omstruktureringsprogram öka nettomarginalen från 6,5 till 12 procent, säger Christian Salamon.

Kritiken mot er är att ni i första hand är finansiella trixare som med hög belåning och några snabba åtgärder kan pressa ut vinster?
– Ja, exakt. Men om vi tittar på statistik från de bolag vi varit inne i och tittar på var värdeökningen har kommit ifrån så visar det sig att 90 procent kommer från förbättrat rörelseresultat. Minus 4 procent kommer från multipelförändring, det vill säga skillnad mellan inköpspris och försäljningspris. Vi har alltså sålt billigare än vi köpte!, säger Christian Salamon.
Björn Savén: Vi är långsiktiga ägare och vår uppgift är att tillföra ett förändringstryck. Vi har en annan tidshorisont än börsen, kanske tre till fyra år. Det gör att vi har råd att göra saker som är jobbiga i en koncern som är utsatt för kvartalsrapportering. Vi går in där vi kan göra en skillnad i en förändringsprocess. Vi har en enkel tumregel att vi ska kunna dubbla bolagens rörelseresultat på tre till fyra år.

Vad tillför ni samhällsekonomiskt?
– Två saker. Det ena är att vi faktiskt frigör företag som kan växa på egen hand, det andra är att vi håller igen på kapitalresurserna. Men kärnan är att det är bolag som är starkare efter att de varit i vår ägo som kan anställa fler personer och som också i slutändan ger ett mervärde till våra investerare som främst är pensionssparare, säger Björn Savén.

Men det har inte alltid gått spikrakt. I tyska byggbolaget I-center slutade det med konkurs.
– Det är tråkigt, det är väl två lärdomar. Vi hade studerat den tyska byggkonjunkturen och trodde att vi köpte på botten. Men sen vek den ytterligare och då blev det problem. Vi gjorde två omstruktureringsförsök och det andra borde vi avstått ifrån.

I Telefos som ni köpte av Telia går flera bolag knackigt.
Christian Salamon: Några av bolagen är väldigt beroende av Telia som kund, och efter att vi köpt vek ju hela telekommarknaden. Så det finns en del bolag i den gruppen som går sämre än vi trodde. Men också andra som går bra och vi
sålde också framgångsrikt Respons till Eniro.
Aktörer som Industri Kapital är beroende av att kunna sälja bolag. Och med fallande börser och lågkonjunktur har det blivit tuffare. Sedan noteringarna av Intrum, Nobia och Alfa Laval har Industri Kapital bara gjort ett par rena försäljningar, senast finska byggmaterialföretaget Paroc.

Enligt Björn Savén har Industri Kapital sex-sju bolag som är mogna för försäljning. Men i väntan på bättre tider har man valt att ta hem pengarna på annat sätt.

– Eftersom marknaden är lite svår så har vi i några fall, där bolagen legat långt fram, ombelånat dem, vilket egentligen är en delförsäljning. Därmed kan vi betala tillbaka hela eller delar av köpeskillingen till våra investerare. Det är ett sätt att vänta ut en bättre marknad.
Samtidigt jagar Industri Kapital pengar till en ny fond, den hittills största med målet att ta in motsvarande 23 miljarder. Men det har gått trögt.
Amerikanska regler hindrar Industri Kapital att prata öppet om fonden men när den första omgången avslutas inom de närmsta veckorna beräknas cirka 4,5 till 5 av de 7-10 miljarder som var målet ha kommit in.

Hur mycket har det påverkats av uppmärksamheten kring Intrum Justitia och Alfa Laval?
– Ingen av våra svenska investerare har hänvisat till det här som ett problem och frågan har över huvud taget inte uppstått i kontakt med andra investerare. Det hänger snarare ihop med placeringsregler hos institutioner som inte får äga mer än en viss procent i den här typen av onoterade placeringar. Och när resten av deras tillgångar faller finns det en del som faktiskt måste minska. Det blir en pervers effekt, säger Björn Savén.
Konkurrensen om pengarna har också hårdnat. Nordic Capital lyckades fylla sin fond med 13 miljarder och Harald Mix, som hoppade av Industri Kapital och startade egna Altor, hade inga problem att få in 6 miljarder.

Björn Savén är i dag huvudägare i Industri Kapital tillsammans med Kim Wahl, Gustav Öhman och Michael Rosenlew. Men i höst ska ägandet breddas till ytterligare ett antal medarbetare, däribland Christian Salamon.

Men Björn Savén har inga planer på att trappa ned.
– Jag tycker att det här är det som är mest spännande att hålla på med yrkesmässigt. Jag är 52 år gammal och känner mig pigg och glad och har inga andra planer.

Klart är att han inte behöver arbeta för pengar. Industri Kapital har varit en mycket lönande verksamhet sedan starten. När ett bolag säljs går 20 procent av vinsten över en viss gräns till firman.

Det har uppskattats att Björn Savén själv är god
för en miljard kronor.

– Det vill jag varken bekräfta eller förneka, säger Björn Savén och ler.Industri Kapital

Sedan 1989 har IK köpt 46 bolag för sammanlagt 75-80 miljarder. I dag basar de för cirka 25 företag med 60 000 anställda och 100 miljarder i omsättning. Imperiet spänner över alltifrån tung kemiindustri som Perstorp och Dynea till ett av de senaste tillskotten franska Labeyrie som säljer lax och anklever. Totalt finns i dag tre fonder (den första avslutades 2001) med knappt 25 miljarder investerade. Affärsidén är enkelt uttryckt att köpa företag, varav det mesta med lånade pengar, strukturera om, få upp tillväxt, vinst och kassaflöden, betala tillbaka lite av lånen och sen sälja. Allt inom loppet av tre-sex år.
Under åren har 24 bolag sålts helt eller delvis, och ofta har det blivit lysande affärer. IK ger inte ut några exakta siffror, men säger sig ha överträffat sitt mål om 20-25 procents avkastning på det insatta kapitalet per år.
På säljlistan: Enligt IK finns sex-sju bolag färdiga för försäljning. Av de som är aktuella för börsen står VSM Group (f d Viking Sewing Machines), som IK köpte av Elextroux 1997 först på tur tillsammans med kosmetikakoncernen Oriflame som köptes in 1998. Längre fram kan tyska trädgårdsbolaget Gardena, sprängmedeltillverkaren Dyno Nobel och det franska industrikonglomeratet Fives-Lille bli aktuella.Björn och Christian

Björn Savén, vd Industri Kapital.
Född: 1950.
Familj: Fru tre barn.
Bor: Djursholm.
Karriär: Handelshögskolan 1972, MBA Harvard, 1976, Esselte 76-88, Enskilda London 88-93, Industri Kapital 93-.
Kuriosa: Köpte 1999 en gård i Nynäshamn för rekordsumman 53 miljoner kronor.
– Jag inspirerades av Gustaf Douglas och tänkte att om han kan köpa 40 000 hektar så kan väl jag köpa 1 000.

Christian Salamon, Sverigechef.
Född: 1961.
Karriär: KTH 1985, MBA Harvard 1988, Atlas Copco 1985-1986, McKinsey 1988-1997, Industri Kapital 1997-.
Familj: Fru och två barn.
Bor: Bromma.