Med fukt under vingarna

Antalet passagerare påverkar luftfuktigheten ombord på ett flygplan. Ju fler som andas och svettas – desto fuktigare blir det. Och tvärt om. Torr luft är ett komfortproblem som ökar i relation till benutrymmet. Torrast är luften således i privata flygplan. Ja, om man inte bygger in särskilda luftfuktare då. Bland Nyköpings­företaget CTT:s kunder finns regeringar, miljardärer, filmstjärnor och kungligheter. Bolaget har bland annat fixat fukten i den ryska oligarken Roman Abramovitj privata Boeing 767.

– Köper du ett stort flygplan för 1 miljard kronor och inredning för en halv miljard så är du också villig att betala för bra luft ombord. Om du är en supermiljardär i Mellanöstern och pratar vip-plan med din kompis är våra system likställt med att ha aircondition i bilen, säger CTT Systems vd Torbjörn Johansson.

Bolagets grund är motsatsen: avfuktning. Att torka flygplansluft för att minska kondens och få lättare plan hade tidigare gjorts inom den militära flygplans­industrin när CTT Systems bildades år 1991. Men att kränga flygplansfuktsluft var inte någon enkel historia. Efter grundandet tog det fem år innan CTT fick första ordern, då från holländska Martinair. Det var i den vevan Torbjörn Johansson kom in i bilden.

Efter uppväxten i södermanländska Stigtomta och skolgång inne i huvudorten ­Nyköping pluggade han till maskiningenjör i svensk flygindustris centrum Linköping. Han gjorde examensarbetet på Saab och stannade där för att arbeta med utvecklingen av stridsflygplanet Jas 39 Gripen. I Östergötland träffade han även sin blivande hustru. Eftersom hon är från Tyskland fanns två alternativ: Antingen flyttade hon och hennes dotter till Sverige, eller så flyttade han till dem.

Det blev åtta år i München. Han blev så småningom teknisk chef för det tyska bolaget Elektrometall som tillverkade elektrisk-mekaniska-domkrafter för flygplanstillverkaren Airbus.

Han trivdes bra i Tyskland, men inför en flygmässa i Singapore år 1996 hörde Torbjörn Johanssons mamma av sig. Kände han möjligen till ett företag från Nyköping som hette CTT Systems? Hon hade nämligen läst i lokaltidningen att grundarna var nominerade till ett flygpris på mässan.

– Morsan skickade ner tidningsklippet och då ringde jag upp en av grundarna, Tom White. Jag hade jobbat med flyg i hela mitt liv, så det kändes speciellt att det kunde finnas ett företag som skulle kunna bli något inom flygbranschen i min hemstad.

De träffades i Singapore och Johansson blev erbjuden en tjänst som teknisk chef för CTT.

– Jag tänkte att vad som än händer, kunde det vara roligt för min fru och våra tre barn att bo i Sverige. Vi tog risken – eller chansen.

Väl på plats i Nyköping trodde han att CTT skulle ha kommit längre. Produkten och idén fanns, men inget företag att tala om, totalt var de sju personer. För att bli framgångsrik i flygindustrin, som är en långsam bransch, krävs också tålmodiga ägare. Inför den näraliggande börsintroduktionen behövdes också en vd. På den vägen är det.

I år har Torbjörn Johansson varit börs-vd i 20 år. Endast de tre senaste åren har CTT varit lönsamt. Ändå kändes allt bra vid millennieskiftet, med nytillkomna kunder som Swiss Air, KLM och Lufthansa.

– Det kändes som att vi var på väg, men så kom 11 september, USA stängde sitt luftrum. Det blev otroligt jobbigt inom flygindustrin, en reell kris för flera bolag.

På den tiden sålde CTT direkt till flyg­bolagen och var därför mer beroende av konjunkturen än bolaget är i dag, då merparten av försäljningen sker till världens två största flygplanstillverkare: europeiska Airbus och amerikanska Boeing. Första steget var ett kontrakt om att leverera fuktig luft till världens största passagerarflygplan, Airbus A380. Även om det blev en dörröppnare för andra stora kontrakt så har modellen bara byggts i två hundra exemplar hittills.

– Allt var egentligen ganska osäkert ända tills vi fick kontraktet med Boeing 787. När vi fick Dreamliner visste jag att vi var på banan.

Det var i augusti 2005 och aktien rusade, börsvärdet exploderade med en uppgång från 151 miljoner till 460 miljoner kronor.

– Vi omsatte 20 miljoner kronor och skrev ett kontrakt som var värt minst 250 miljoner dollar. När investerare förstod att det skulle dröja innan pengarna kom föll aktien så sakteliga tillbaka påföljande år.

Dreamliner blev inledningsvis en mardröm. Planet försenades med tre år efter tekniska problem. För CTT blev det finansiellt ansträngande eftersom de hade anställt för att expandera. Trots att jättekontraktet var i hamn blev bolaget tvunget att göra en nyemission på 40 miljoner kronor.

– Det var egentligen ingen kris, eftersom vi redan hade kontraktet och hela flygbranschen insåg att Boeing skulle reda ut det här.

Boeing bygger ungefär tolv Dreamline i månaden och i Boeings orderbok finns nu 700 flygplan kvar att leverera (500 är redan byggda). Men framför allt fortsätter försäljningen på andra sidan: Om man säljer en sak till Boeing eller Airbus kan man ta i runda slängar tre gånger så mycket för samma del på eftermarknaden. Principen är densamma inom bilindustrin. Men skillnaden är att inom flygindustrin är kopior förbjudna. Reservdelarna är alltså en garanterad affär.

– Airbus eller Boeing vill ha mer av eftermarknaden, men eftermarknadsförtjänsten är också en kompensation eftersom flygplanstillverkarna förväntar sig att vi finansierar vår egen utveckling. Vi har inte ­monopol på marknaden, men det är ingen som gör det vi gör. Vi är en etablerad underleverantör och de tjänar generellt sett ganska bra inom flygindustrin. Nu tickar det på.

Boeing har investerat motsvarande 300 miljarder kronor i 787-serien. Den stora fördelen är att flygplanet drar 20 procent mindre bränsle än föregångaren 767. Men argumentet att lättare flygplan minskar bränslekostnaderna fungerar sämre nu jämfört med för några år sedan, då oljepriset låg på över 100 dollar per fat mot ungefär hälften i dag. Ett högt oljepris hade antagligen lett till fler affärer med lågprisbolagen med mindre flygplansmodeller, tror Torbjörn Johansson.

– Vi var nära att göra affär med Easyjet, men sedan rasade bränslepriset till 40 dollar per fat. Det är ett problem för industrin med fallande bränslepris. Alla investeringar i miljön struntar man i. Nu är oljepriset förhoppningsvis på väg upp igen.

Men priset får inte stiga för mycket, eftersom befuktningssystemet väger en del.

– För oss är det bra om oljepriset ligger på 70–80 dollar per fat.

I dagsläget levererar CTT till Boeing 787 Dreamliner, Airbus nya långdistansflygplan A350 och jätten Airbus A380. Torbjörn Johansso­n har återkommande sagt att han vill komma in på Boeing 777 – eller som han själv säger: ”Trippelsjuan”.

– Jag hoppas fortfarande det. Om vi skulle vinna det har vi nutidens alla långdistansplan.

Vad gäller befuktningen – efter vip-planen har CTT Systems börjat sälja luftfuktighet till i cockpit och personalens vilorum ombord i stora passagerarplan. Även förstaklass­passagerarna i Lufthansas version av A380 slipper plågas av torra slemhinnor under långflygningarna.

– Vi försöker sälja det till flygbolagen direkt – befukta första och sedan hoppas vi på businessklass. Men jag tror inte att vi kommer befukta turistklass.

Ett segment som Johansson också vill komma in på är affärsjetplan. I Sverige transporterar statsflyget regering, kungahus och försvarsledning i tre olika flygplan: två Gulfstream IV och ett Gulfstream G550. Dessa och andra statsflyg tillhör en marknad som Torbjörn Johansson också vill komma in på med fuktsystemet.

– All lyx, eller alla komfortprodukter, börjar ju med dem som är minst priskänsliga. Tittar du på rika, eller affärsmän, det viktiga för dem är hälsa och välbefinnande, de behöver inte mer sprit när de flyger, de vill ha bästa möjliga luftmiljö och kunna sova gott.

CTT:s största ägare är finansmannen Tomas Torlöf. Via bolaget Trulscom Förvaltning äger han 12,8 procent. Den andra storägaren är amerikanska flygplansinredningsföretaget B/E Aerospace med 9,1 procent.

– Man kan se befuktning som en del av interiören. Fukt kan säljas ihop med fina säten. Vi har en eller två säljare men B/E Aerospace har ett helt nätverk av säljare, och tack vare dem får vi kontakt med fler flygbolag och kontakt högre upp i organisationerna.

Även om CTT Systems inte längre har patent på sina produkter så är Torbjörn Johansson tveksam till att en ny aktör skulle kunna ta marknadsandelar: ”Varför skulle någon annan komma in när vi har alla kontrakt de närmaste 20 åren?” Då är det troligare att bolaget blir uppköpt. En tänkbar integration är bolag som levererar luftsystem. Vill man integrera bolagen mer tekniskt, vore Honeywell eller UTC potentiella köpare. Om fokus i stället låg på marknaden vore B/E Aerospace mer naturlig, enligt Torbjörn Johansson. Men bolaget är inte billigt längre. Under fjolåret steg aktien med 101 procent.

– Självklart är folk intresserade av vad vi har gjort. Men vi är värda mycket och därför har vi inte blivit uppköpta, börsen har funkat bra på det sättet.

Snart har Torbjörn Johansson varit börs-vd i 20 år. Det har funnits tider då han hade kunnat göra något annat.

– Men jag trivs med det här företaget och jag är väl lite tävlingsmänniska. Och det har ju tagit lite längre tid att få det att lyckas än jag trodde när jag började. Nu finns det ingen i Nyköping som kan säga att vi misslyckades.

CTT Systems gynnas av svag krona

Grundare: Christer Nordström och Tom White som arbetade på Saab i Linköping, samt Thomas Axelsson från Munters i Sollentuna.

Omsättning 2015: 198 miljoner kronor. Enligt fjolårets tredje kvartalsrapport väntas omsättningen öka mellan 23 och 26 procent för helåret 2016.

Rörelseresultat: 29 miljoner kronor.

Nettoresultat: 22 miljoner kronor.

Börsvärde: 1,4 miljarder kronor.

Omsättningen och rörelseresultatet har gynnats av en stark dollar, då försäljningen nästan uteslutande sker i dollar medan en stor del av kostnaderna finns i svenska kronor.

Torkningssystemet heter ”Zonal Drying”.

Befuktning heter ”Cair”.

För tio år sedan var fördelningen ungefär 20 procent befuktning och 80 procent tork. Numera är delarna ungefär lika stora.

Bolaget finns i Gustavsberg, Nyköping och Nybro.

Torbjörn Johansson

Familj: Hustru och tre barn.

Fritidsintressen: Orientering, golf och skogen.

Bästa flygresan: Singapore–New York direkt med Singapore Airlines i 18 timmar och 19 minuter.

Äger: 41 161 aktier värda cirka 4,5 miljoner kronor. Men det tog lång tid. ”Jag kom in som teknisk chef, jag var pappa till tre barn, har en familj att försörja, jag tordes inte lägga alla ägg i en korg. Jag har investerat en del i en skogsfastighet i Östergötland.” Skogsfastigheten i Kisa brukade hans svärfar tidigare arrendera under sommarhalvåret.