Ny rapport: Industriprojekten i norr kan höja elpriserna i hela Sverige

Efter en intensiv debatt om industrisatsningarna i norra Sverige har Region Norrbotten beställt en rapport från konsultbyrån McKinsey.

De stora industrisatsningarna i Norrbotten ger stora samhällsekonomiska vinster på bara några få år, men brist på el är en riskfaktor. Det visar rapporten som är tänkt att ge ett samlat faktaunderlag över industriprojekten i regionen och deras samhällsekonomiska effekter.

500 miljarder

Enligt McKinsey kommer över 200 miljarder kronor att investeras i nya ”gröna” industriprojekt i Norrbotten fram till 2030. Detta enbart av de sju största projekten som drivs i regionen. Till detta kommer privata och offentliga investeringar i infrastruktur på 200–260 miljarder kronor fram till 2030. De omfattar i huvudsak elproduktion och elnät, men också transportsystem, bostäder och samhällsservice som skolor och daghem.

Totalt handlar det därmed om runt 500 miljarder kronor för att ge Sverige möjlighet att behålla och utveckla sin industriella konkurrenskraft också under den nya “Industrialismen 2.0”, den gröna.

Enligt McKinseys studie är det väl använda pengar. Redan 2030 beräknar man att det ökar BNP med 80–160 miljarder kronor, det vill säga med 2–3%. Värdet på exporterade produkter har ökat med 100 miljarder kronor. Skatteintäkterna har ökat med 15–35 miljarder kronor. Dels genom 20 000 nya arbetstillfällen och dels en befolkningsökning på uppemot 30 000. H2 Green Steels och LKAB:s satsningar som beräknas ge flest nya arbetstillfällen.

Riskerar elpriserna i hela landet

Bland slutsatserna i rapporten nämns också faror och hinder på vägen. Ett av de största är alla tillståndsprocesser som kan bromsa allt från elförsörjning, transporter och bostadsbyggande. Dessa tröga och oförutsägbara processer kan i sin tur skapa ett Moment 22 där försenade tillstånd på ett ställe stoppar projekt upp- eller nedströms.

Ett av de större problemen är tillgången på el, såväl då produktion som distribution. Totalt räknar McKinsey med att de prognosticerade investeringarna bara uppgår till en tredjedel av vad som skulle behövas och att all effekt industribolagen ansökt om därmed inte kunnat tilldelas. Effektbristen i norr riskerar att påverka elpriserna i resten av landet.

Utbyggnaden av elproduktion, överföringskapacitet och bostadsbyggande är således de största flaskhalsarna. De senare riskerar att skapa arbetspendling och därmed lägre skatteintäkter för berörda kommuner.

Rapporten tar därför upp problemet med de offentliga investeringarna i infrastruktur och bostadsbyggande. Medan kommunerna och regionen får stå för en tredjedel av nödvändiga investeringar på 60–80 miljarder får de bara en sjundedel av de möjliga skatteintäkterna på 80–100 miljarder, resterande andelar går till staten. Kommunerna får därmed bära en större börda än staten men får tillbaka en mindre del av kakan.

Afv bevakar, fördjupar och granskar den gröna omställningen. Här hittar du alla artiklar.