Mats Arnhögs beska medicin

Ungefär en gång i månaden sedan förra sommaren har det spekulerats på aktiemarknaden om att den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s expertpanel skulle yttra sig om Active Biotechs läkemedel mot MS, laquinimod. När beskedet väl kom, den 24 januari i år, blev det inte riktigt vad bolaget och dess ägare hade tänkt. Active Biotechs israeliska partner Teva, som har tagit över läkemedlet och forskningen mot royaltyer på framtida försäljningsintäkter till Active, nekades tillstånd att marknadsföra preparatet. Enligt EU:s experter hade laquinimod inte tillräcklig effekt mot sjukdomsutbrotten, skoven. Dessutom påpekades att preparatet hade visat tecken på att framkalla cancer i råttor i preklinisk fas. Det sistnämnda kom som en chock.

– Säkerhet har betonats som en av laquinimods fördelar under många, många år. Vi blev ganska förvånade när det visade sig att prekliniska studier visade tecken på cancer, säger en av Active Biotechs storägare.

Även aktiemarknaden tog emot beskedet med bestörtning, Samma dag halverades kursen i det närmaste, från 75 till 40 kronor. Därefter har den fortsatt ned till 28 kronor. Det slog hårt mot de största ägarna, inte minst styrelseordföranden och huvudägaren Mats Arnhög, som har fått se sitt innehav minska med över 900 miljoner kronor i värde. Bland övriga stor­ägare finns en rad kända finansmän varav flera också har det gemensamt att de ingår i Mats Arnhögs omfångsrika nätverk. Här finns stjärnförvaltaren Peter Thelin, styrelseledamot i Active och delägare i Brummer & Partners. I ägarlängden finns även Thelins kolleger Patrik Brummer, Per Josefsson och Svante Elving. Där syns finansmännen Tedde Jeansson Jr, Martin Bjäringer, Carl Rosvall och Mikael Lönn samt oljemiljardären Lars Enochson.

Att flera av Stockholms mest namnkunniga finansmän är delägare har bidragit till att göra Active Biotech till en snackis på marknaden. Och Affärsvärldens källor hävdar att det nu knorras bland miljardärerna. Bakslaget från CHMP ska ha varit en dålig nyhet för mycket.

– Hittills har det varit en strålande förlustaffär. I princip vad som helst som man hade placerat pengarna i för fem år sedan hade gett bättre avkastning, säger samma stor­ägare som ovan.

Fast mycket längre än så går inte finans­eliten i sina omdömen om bolaget och dess kommunikation, inte ens under skydd av anonymitet. En annan större ägare säger dock:

– Varje gång jag träffar Mats säger han att Active har ett spännande halvår framför sig. Det har han sagt de senaste fem åren. Det är irriterande, men kommer med entreprenörens väsen. Du måste vara positiv till din baby. Man ska komma ihåg att Mats ”puts his money where his mouth is”. Han har tecknat aktier i samtliga nyemissioner.

Ytterligare en tillägger:

– Mats är helt klart haussig, för haussig kanske. Men han har samtidigt varit tydlig med att man bara ska investera pengar som man har råd att förlora.

Mats Arnhög själv har avböjt att kommentera. Styrelseledamoten Peter Thelin har med sig flera av sina kollegor från Brummer & Partners på tåget. Han vill inte svara på frågan om han tror att de är besvikna på honom.

***

Däremot finns en grupp mindre aktie­ägare som slår desto ljudligare på trumman. Deras anklagelser, som bland annat har spridits på nätet, är hårda. Active Biotech ska ha lämnat felaktig information till aktie­marknaden. Bolaget påstås ha känt till att preparatet i preklinisk fas uppvisade cancer i möss men undanhållit den informationen. De hävdar också att några storägare blankade aktier under hösten – före det negativa beskedet – för att skydda sig mot en nedgång. Av de skälen lämnade gruppen in en anmälan till Ekobrottsmyndigheten i slutet av februari.

Bakom anmälan ligger Indein, Investigation Development for Investors, ett bolag som på sin hemsida uppger att det är specialiserat på att skapa trygghet på aktiemarknaden. Bakom bolaget finns Robert Kochanowicz, vd, och styrelseledamoten Dennis Fritzsche. Enligt Robert Kochanowicz har de flera andra ägare med sig på tåget.

– Just nu är vi cirka 30 stycken. Vi vet att det finns fler, men den här typen av process är inte så vanlig i Sverige, så många är skeptiska. Men det har trillat in många som vill vara med efterhand, säger han.

I torsdags i förra veckan kom dock besked från EBM att myndigheten inte inleder ­någon förundersökning i ärendet.

– Det måste finnas skäl att anta att brott har begåtts och det finns inte här, menar vi, och fattar därför beslut om att inte inleda förundersökning, säger Martin Tidén, chefsåklagare på Finansmarknadskammaren vid Ekobrottsmyndigheten.

– Vi initierar även egna utredningar och tar också emot tips och anmälningar från allmänheten, som i detta fall. Utmaningen ligger i att det som kan tyckas vara skumt eller se ut som till exempel ett misstänkt insiderbrott i allmänhetens ögon inte behöver vara ett brott.

Men småägarnas kritik mot bolagets styrelse och vd har inte tystnat. En av dem, Hubert Johansson, tror att det kommer att väckas en grupptalan mot bolaget.

– Man måste skilja på brottmål och civilrätt. Jag är inte förvånad att Ekobrottsmyndigheten inte gick vidare med det här. För att det ska föreligga brott måste det finnas ett uppsåt. När det kommer till ett skadeståndsmål räcker det med oaktsamhet och att det finns ett orsakssamband mellan ­oaktsamheten och skadan. Indein säger att de har fått in ett 30-tal anmälningar för att föra en grupptalan, så den kan mycket väl bli av.

***

Enligt Johansson är det uppenbart att bolaget kände till cancerrisken.

–Bolaget har känt till att studier på råttor uppvisat cancer sedan 2009 och 2010, och de regulatoriska myndigheterna pekade på riskerna i november 2012. Ändå har bolaget fortsatt hävda att all preklinik utfallit positivt. Man kan därför inte hävda att bolaget har lämnat rättvisande information. Från bolagets sida försöker de tona ned preparatets risker, men det är ändå ett faktum att myndigheten identifierat det som en materiell risk, säger han.

Detta är inte första gången som Active Biotech har gjort ägarna besvikna och aktien har åkt berg-och-dalbana de senaste fem åren, mest dalbana. Redan år 2004 kom samarbetspartnern Teva med ett negativt besked och deklarerade att fas II-studien skulle göras om då urvalet i de studier som Active Biotech hade gjort var för litet. Därmed skulle läkemedlet inte kunna lanseras 2009 som det var tänkt, siktet ställdes i stället in på 2012. Att en lansering drar ut på tiden är kostsamt. Erfarenheter från andra nya läkemedel visar att det är viktigt att vara först ut på marknaden om det finns andra produkter med likartade effekter och biverkningar.

Enligt Gunnar Casserstedt, finanschef vid Karolinska Development, är tumregeln att den första medicinen som lanseras får cirka 50 procent av marknaden, den andra får hälften av det som är kvar, cirka 25 procent, och den tredje får hälften av det, kring 12 procent. Övriga preparat får nöja sig med smulor, inte roligt för den som plöjt ner miljarder i forskning.

Fram till 2011 levde fortfarande förhoppningarna om en succé. I mars det året skrev Affärsvärlden en artikel om laquinimod med rubriken ”Äntligen en blockbuster?”. Där berättade Actives vd Tomas Leandersson att laquinimod hade fått så kallad ”Fast Track”-status i USA. Om allt gick som man hoppades skulle Teva lämna in en registreringsansökan i USA och för EU.

Men bara en månad senare kom ett nytt bakslag. Då presenterade Teva tidig data från sin andra fas III-studie som visade att laquinimod inte bromsade antalet skov i tillräcklig utsträckning. Samtidigt flyttade konkurrenter som amerikanska Biogen fram positionerna med konkurrerande preparat.

I augusti samma år kom nästa negativa besked. Då meddelades att den kompletta fas III-studien inte nådde målet och aktien kraschade. Under 2011 gick den från 170 till 15 kronor. Många analytiker skrev ned värdet på laquinimod till noll och de flesta trodde nog att det var dags att begrava projektet helt och hållet. Men Teva gav inte upp. I kontakter med europeiska myndigheter beslutades i stället att slå ihop de två fas III-studier som hade gjorts, Allegro och Bravo, till en enda.

Med det större urvalet hoppades Teva kunna uppvisa önskvärd effekt och få preparatet godkänt. Mot bakgrund av att amerikanska FDA hade gett preparatet avslag borde även en lekman kunnat lista ut att ett godkännande i Europa inte var självklart. Ändå har aktiekursen fortsatt att stiga inför det europeiska beslutet och i december förra året nådde den 80 kronor.

Det är långt ifrån toppen på 170, men har varit en bra resa för dem som klev in på bottennoteringen 15 kronor. När beslutet kom den 24 januari i år klappade alltså kursen ihop igen.

Nu står hoppet till en ny, skräddarsydd fas III-studie, Concerto. Till skillnad från tidigare studier mäter den inte effekten på skov, utan så kallad handikappsprogression. Går det vägen denna gång är planen att läkemedlet lanseras 2017. Det är åtta år efter vad som ursprungligen planerades.

***

Vad är det då som gjort att haussen kring Active Biotech ständigt återvänder, trots alla bakslag? Dels beror det på att Active Biotech har andra produkter i pipeline. Bland annat bedrivs fas III-studier för Tasq, ett preparat mot prostatacancer. Konkurrensen på området är hård och preparatet har inte samma försäljningspotential, men det betingar förstås ett visst värde.

Även ägare som Hubert Johansson, som är skeptiska till informationsgivningen, har hyllat och fortsätter att hylla aktien. I ett mejl, som Affärsvärlden tagit del av, anser han att bolaget bör vara värderat till minst 90 kronor per aktie.

”Min bedömning, vilken delvis motiveras nedan, är att aktien är kraftigt undervärderad och att det handlade priset inte reflekterar de värden och potential som finns i bolaget. Genom att sätta konservativa värden på de delar analytikerna i dag inte beaktar landar det motiverade värdet på i vart fall 90 kronor per aktie i dag. Att aktien handlar under halva det värdet är orimligt och ett fantastiskt köptillfälle”, skrev han den 25 januari, dagen efter den senaste kurskollapsen.

– Problemet är att ett sånt här besked helt urholkar bolagets förtroende. Det blir härdsmälta för folk, de vet inte vad de ska ta sig till när ord som cancer och forsterskador plötsligt nämns i samband med ett preparat som påståtts var helt säkert för långtidsanvändning, säger han.

Active Biotech tillbakavisar att bolaget skulle ha gjort fel i informationsgiv­ningen.