Markbygden Ett: Förlängningar kommer och går, vindkraftens dilemma består

Kinaägda Markbygden Ett är Sveriges och Europas största vindkraftanläggning. Efter att i november 2023 begärts i rekonstruktion på grund av omfattande förluster har man nu ansökt om ytterligare en förlängning, rapporterar Dagens industri.

Detta trots att resultat hade utlovats redan innan sommaren. Bolaget har varit fast i en ofördelaktig PPA (Power Purchase Agreement) där man ingått ett avtal om att leverera en viss mängd elektricitet till Norsk Hydro. Avtalet har skapat betydande lönsamhetsproblem för Markbygden Ett.

PPA är symptomet – inte orsaken

I den mån vindkraftindustrin erkänt lönsamhetsproblemen i sektorn har man ofta förklarat de dåliga resultaten med att enskilda bolag såsom Markbygden Ett har ingått ofördelaktiga Power Purchase Agreements (PPA). Markbygden Ett är ett exempel på just ett sådant PPA-upplägg som fallit illa ut.

PPA är dock inte rotorsaken till problemen. En PPA innebär enkelt uttryckt att ett bolag som Markbygden Ett ingår ett avtal med kund att leverera en viss mängd elektricitet, antingen till ett förutbestämt pris eller till det pris som råder på marknaden. I den mån man inte klarar av att själv producera överenskomna kvantiteter får resten istället köpas på marknaden – i regel till det marknadspris som råkar gälla vid detta tillfälle.

Köper dyrt – säljer billigt

När det inte blåser måste ett vindkraftbolag som ingått en PPA ändå leverera elektricitet. Mängderna som måste köpas på marknaden blir stora och priserna blir höga – av den enkla anledningen att det inte blåser.

En PPA hade egentligen inte behövt skapa några problem alls för en elproducent. Kontraktformen är dock sådan att den synliggör vindkraftens inneboende lönsamhetsproblem. Vindkraftanläggningen har ingen elektricitet att sälja när det är dyrt och kan bara sälja när det är billigt. I takt med att vindkraftens och solkraftens andel av elmixen ökat har dilemmat växt i omfattning. Vindkraften förintar den sin egen lönsamhet.

Markbygden erkänner problemet

Faktum är att bolaget sammanfattar vindkraftens dilemma på sidan tre i sin årsredovisning för 2023:

“Priserna går från att stundtals vara mycket höga till att stundtals vara ovanligt låga. Negativa priser har blivit allt vanligare under 2023. Det har också uppmärksammats en högre korrelation mellan starka vindar och låga marknadspriser vilket i sin tur medför att priserna generellt är lägre under de timmar där vindkraften producerar som mest el. Detta påverkar bolagets intäktsströmmar i negativ bemärkelse.”

Ingen förlängning eller förhandling vid en rekonstruktion kommer att ändra på detta faktum inom en överskådlig framtid. I takt med att fler vindkraftbolag levererar in sina årsredovisningar för 2023 lär vi ser fler haverier av snarlika proportioner. Detta är inte den sista rekonstruktionen av vindkraft som kommer ske år 2024.

Läs också:

Ny miljardförlust för Markbygden Ett

Pitepalt, prestige, praktfiasko – tio nyckeltal för Markbygden Ett

Afv avslöjar: Kinesiska vindkraftsparken kan bli miljardsmäll för skattebetalarna