Manipulerat pris fäller auktionshus

Man kan inte ostraffat manipulera provisionerna inför en kvalitetsauktion. Det har de anrika auktionshusen Sotheby’s och Christie’s fått erfara sedan otillåtna prisöverenskommelser under 1990-talet har uppdagats efter tips till amerikanska ekobrottsmyndigheter.

De två multinationella auktionshusen kontrollerar 90 procent av en konstmarknad som uppskattas vara värd fem miljarder dollar per år. Den nyligen uppdagna affären skakar branschen.

Olovliga provisioner

Efter en brottsutredning som tagit mer än ett år har Diana Brooks (före detta VD:n för Sotheby’s) i amerikansk domstol erkänt att hon, tillsammans med ledningen för huvudkonkurrenten Christie’s, olovligen fastställt vilka provisioner som skulle betalas till säljare av konst- och auktionsföremål under mitten av 1990-talet.

Brooks riskerar, enligt domstolsutslaget, att få skaka galler i tre år samt betala 350.000 dollar i böter. Viss strafflindring är dock att vänta. Diana Brook är samarbetsvillig, och dessutom kan hon komma att dela skulden med Alfred Taubman, bolagets före detta styrelseordförande.

Domstolen har funnit att de amerikanska antitrustlagarna inte har efterlevts. Sotheby’s ledning har därför sagt ja till en uppgörelse om att betala 45 miljoner dollar under de kommande fem åren ( Sotheby Holdings Inc redovisade ett resultat på 54 miljoner dollar förra året).

Därtill har Christie’s s och Sotheby’s redan slutit uppgörelser om 512 miljoner dollar med representanter för kunder.

Christie’s, som ägs av lyxmogulen Francois Pinault, hade redan tidigare lovat betala 256 miljoner dollar till kunder. Firman har sedan lyckats tillskansa sig immunitet i det amerikanska rättssystemet genom att förse utredarna med ett pikant bevismaterial.

Det gör att Sotheby’s får ta den största smällen, vilket också avspeglas i bolagets aktiekurs. Från en nivå på 46 dollar i april 1999 har aktien fallit till i dag 20 dollar på New York-börsen.

“Ofattbart och tragiskt”

Sotheby’s nye VD William Ruprecht fördömde i samband med domstolsutslaget sin företrädares beteende i skarpa ordalag. Förutom att be kunderna om ursäkt, garanterade han att den nuvarande ledningen inte haft sina fingrar med i spelet, och att de nuvarande cheferna heller inte kände till något om manipulationerna när de skedde. Firman, som grundades 1744 i London, gör alltså allt för att återvinna marknadens och ägarnas förtroende.

“För oss som jobbar på den här marknaden är det ofattbart och tragiskt. Samtidigt kan vi i efterhand konstatera att det skett förhållandevis öppet”, säger Carl-Gustaf Petersén, VD för Bukowskis, det marknadsledande auktionshuset i Sverige. Han utesluter att något liknande skulle kunna hända i Sverige, med gällande lagstiftning och konkurrenssituation.

Att de internationella auktionshusen lockades till övertramp berodde sannolikt på problem med kostnaderna.

Eftersom utbudet av konstverk är den trånga sektorn, finns det alltid utrymme för förhandlingar mellan säljare och kommissionär. Höga provisioner ger höga hanteringskostnader. När det gäller vissa riktigt attraktiva objekt började auktionshusen konkurrera med garantier.

Genom att garantera ett minimipris till säljaren, oavsett till vilket pris som objektet sedan auktionerades ut för, började företagen lägga en snara kring sin egen hals.

Dyr kosmetik

I dagsläget ligger den totala provisionen oftast i spannet 20-25 procent. Men det är inte bara provisionen som påverkar branschens lönsamhet.

“Teoretiskt skulle auktionsverksamheten kunna rationaliseras genom att erbjuda mindre kringtjänster, mindre marknadsföring eller mindre flotta lokaliteter. Kosmetiken är dyr”, säger Carl-Gustaf Petersén.

Problemet är bara att det inte går att tumma på det yttre utan att det finns risk för att konstpriserna börjar falla.