Man ska ha husbil

KÖP. Sedan 2000 har Kabe ökat omsättningen med i snitt 11 procent per år. Rörelseresultatet har ökat med i snitt 13 procent samtidigt som rörelsemarginalen aldrig varit lägre än 5,6 procent. Och trots att det största investerings- och utvecklingsprogrammet hittills har genomförts nyligen sitter bolaget på en nettokassa.

Det låter som ett konservativt finansierat och välinvesterat kvalitetsbolag som skulle kunna handlas till en premiumvärdering. Kabe handlas dock långt därifrån. P/e-talet för den senaste 12-månadersperioden är blygsamma 10,4, vilket indikerar att det finns en skepsis i marknaden kring bolagets framtidsutsikter. Det är inte helt omotiverat.

Kabe-aktiens kräftgång började våren 2017 när regeringen började bereda sitt förslag om ett nytt bonus-malus-system för personbilar, dit husbilar klassas. Aktien toppade på 248 kronor i maj 2017 och handlas nu runt 155 kronor.

Bonus-malus-systemet klubbades under hösten 2017 och går i korthet ut på att ge bonus till bilar som släpper ut lite koldioxid och att straffa (malus) dem som släpper ut mycket. Eftersom husbilar släpper ut mycket kan det innebära en fordonsskatt på över 25 000 kronor om året de första tre åren för en stor modell.

Systemet gäller bara de bilar som registrerades efter den sista juni i år och som är av 2018 års modell eller senare. För att undvika skatten registrerade därför återförsäljarna alla husbilar de hade i lager före halvårsskiftet. Det har medfört en ökad osäkerhet för den som försöker förstå effekterna av systemet, eftersom det inte längre går att titta på statistiken över nyregistreringar för att följa efterfrågan.

Vad som är klart är att husbilsförsäljningen i Sverige är en viktig fråga för Kabe. Totalt sett har koncernen nära två tredjedelar av försäljningen i Sverige och det är husbilar som har stått för merparten av marknadstillväxten för fritidsfordon, det vill säga husvagnar och husbilar, de senaste åren. För tio år sedan var husvagnar populärare med ungefär 60 procent av nyregistreringarna. I dag är situationen den omvända.

När bolaget resonerar kring efterfrågan i sina rapporter berörs bonus-malus-frågan bara kort och den bedöms då få viss påverkan. Affärsvärlden är beredd att hålla med om att påverkan blir begränsad. Jämfört med priset på en ny husbil, som kan vara upp till 2 miljoner kronor, är bördan av den extra skatten inte särskilt stor. Dessutom betalas skatten bara när husbilen är påställd. Ställs den av, vilket det går enkelt att göra i Transportstyrelsens app, utgår ingen skatt. Således lär skatten som en husbilsägare betalar i praktiken bli betydligt lägre än maxbeloppet.

Kvar är orosmolnet att vi är i slutet av en högkonjunktur och att bolaget således värderas på toppvinster. Det är en rimlig farhåga. Förra konjunkturnedgången 2012–2013 tappade bolaget 18 procent av omsättningen och 40 procent av rörelseresultatet, vilket var en större nedgång än för nyregistreringarna som föll med knappt 10 procent. Då drabbades branschen av ett priskrig som sedermera ledde till utslagning, konkurser och en stärkt position för Kabe.

Att göra prognoser i detta läge är svårt. Utöver konjunkturen och oklarheten kring den underliggande efterfrågan på husbilar, drabbades det andra halvåret i fjol och det första halvåret i år av extra kostnader för produktionsproblem. Därutöver har den svaga kronan tyngt bolagets lönsamhet. Affärsvärlden tror därför att tillväxten avtar framöver, men att lönsamheten stärks. Baserat på de prognoserna ser Kabe billigt ut. Rekommendationen blir köp.

Andreas Johansson

andreas.johansson@affarsvarlden.se