Maktkamp på nätet

Tänk dig en hockeyturnering där alla lag gör upp om placeringarna i en och samma match. Det blir tufft, det blir rörigt, stora spelare har fördel av att kunna blockera sina motståndare men samtidigt kan snabbfotade lirare hitta fina möjligheter när jättarna låser fast sig i ställningskrig. Domaren? Han har satt sig på läktaren.

Givetvis hade det aldrig gått att spela en sådan match. Men trots det pågår den just nu, men då handlar det inte om hockey utan om slaget om internet som framtidens kommunikations- och medieplattform.

Världens största bolag inom medie-, it- och telekombranscherna gör allt för att muta in sina revir och lägga under sig nya områden. På den nordiska marknaden pågår samma spel i mindre skala. Samtidigt väller det fram tusentals uppstickare som utmanar med nya innovativa tjänster.

Situationen innebär att alla prognoser blir riskfyllda. Här är trenderna som får aktörerna på spelplanen att sova oroligt om natten:

1 Låga inträdesbarriärer
Att det är lätt för nykomlingar att ta sig in på spelplanen visar inte minst videosajten Youtubes succéfärd från ingenting till höstens bud på 1,65 miljarder dollar från Google. Det hela tog 18 månader från start till mål. Till saken hör att tjänsten bygger på en kopierbar teknik som en rad konkurrenter också lanserat. Google hade exempelvis redan en egen videotjänst när budet lades.

Youtubes värde ligger i att tjänsten på kort tid lyckats samla flest och aktivast användare. Fler användare betyder mer innehåll som kan locka ytterligare användare. I gratisvärlden är detta nyckeln till att i framtiden kunna tjäna pengar på annonsering och partnerskap.

2 Användarna är otrogna
Problemet i nuvarande konkurrensläge är att ingen kan vara säker på användarnas smak för dagen. Ett stort utbud av ständigt nya innovativa tjänster gör att användarna plötsligt kan gå någon annanstans. Ingen kan säga exakt vad som kommer att efterfrågas i det långa loppet. Att utbudet i dagsläget överträffar efterfrågan kan bara betyda utslagning för dem som inte hamnar i tätposition inom sin nisch.

Positivt är däremot att användarnas betalningsvilja visat sig stor om tjänsterna är unika. De senaste årens största framgång är förmodligen nätspelet World of Warcraft som tar ut en månatlig avgift på dryga hundralappen. Utvecklaren Blizzard meddelade nyligen att antalet användare passerat 7,5 miljoner personer.

3 Jättarna jagar uppköpsobjekt
Den hårda konkurrensen gör att alla stora aktörer söker efter innovation och nya aktörer på global basis. Uppköp av mindre bolag med spännande tjänster är en självklar väg framåt för den som inte vill hamna på efterkälken. Även svenskrelaterade bolag är av uppenbart intresse. Det senaste året har vi bland annat sett bolag som Skype, Tradera, Stardoll och µTorrent få nya utländska ägare eller delägare.

Räkna med att uppköpstrenden kommer att vara fortsatt stark nästa år. Risken ökar dessutom att vi kommer att få se ogenomtänkta affärer som under dotcom-åren.

Med de välfyllda kassakistor som finns både på och utanför börsen är höga prislappar ett mindre problem. Priserna påverkas också av att köparna är många. Vilken vd vågar ligga lågt om det blir känt att konkurrenten är på väg att köpa en populär nättjänst?

4 …men rätt tjänster är inte allt
Räknat i börsvärde kunde Google snabbt räkna hem köpet av Youtube. Men det finns också en risk med ett alltför spretigt utbud. Konkurrenten Yahoo, som också köpt på sig trendiga tjänster som Flickr och del.icio.us, genomgår just nu ett stålbad med fallande börskurs och ledningsförändringar. Kritikerna menar att bolaget är för ofokuserat och har förlorat mycket av sin dragningskraft från tidigare år.

Det är alltså inte självklart att det går att behålla sin plats i rampljuset ens med en aggressiv uppköpsstrategi. Återigen handlar det om att ingen vet vad användarna kommer att efterfråga på lång sikt. I allt högre grad kännetecknas användarnas drivkrafter av vad som är hett för stunden. Trender liknande dem i modevärlden gör förändringstrycket stort även på de populäraste nättjänsterna.

5 Mediehusens revansch
Trots den enorma hypen runt bloggar, sociala nätverk och videotjänster, och de återkommande rapporterna om minskat tv-tittande hos framför allt ungdomar, är det långt ifrån så att traditionella medieföretag är uträknade. En kombination av flera kanaler för digital distribution och stora arkiv av material kan rent av visa sig nödvändigt i en miljö där användarna hela tiden lockas av nya tjänster.

Tv-mediets pågående generationsskifte med digital-tv och hd-formatet och filmbranschens tekniska möjligheter gör att dragningskraften på tittarna kommer att bestå. Att tv:n skulle gå mot sin död är främst rubrikstoff, det märks inte minst på att tittarrekorden för de svenska tv-kanalernas storsatsningar som Idol och Melodifestivalen.

Här blir i stället olika typer av kringtjänster på nätet en självklarhet som också skapar nya möjligheter för annonsering och sponsring. Medieföretag har också en dragningskraft då de enkelt kan förmedla användarnas eget material i exempelvis tv och tidningar. Att TV4 nyligen startat en egen videotjänst är ingen slump.

Samtidigt sneglar näthajarna på tv-världen. Ett exempel är Niklas Zennströms omtalade, och försenade, tv-sajt The Venice Project som lanseras inom kort.

6 Microsoft rör på sig
Under 2007 får vi de första tecknen på hur Microsofts nya Vista-plattform kommer att påverka marknaden. Att Microsoft kontrollerar operativsystemet på merparten av världens datorer har visat sig få stor inverkan på användarnas val av webbläsare, mediaspelare och chattprogram. Microsoft verkar också helt inställt på att ta striden med Google om att erbjuda office-paket som en tjänst på internet förutom den rad av konsumenttjänster som bolaget redan rullat ut.

Microsoft har heller inget emot att ta positionen som den aktör som etablerar standarden för digitala rättigheter på internet. Att ha Windows mediaspelare installerade är i dag ett krav från många mediebolag som erbjuder nätsändningar av tv och radio. En förklaring är att det tekniska skyddet för upphovsrätten är högre än i andra produkter. Här går en tydlig skiljelinje mellan de mer öppna standarder som exempelvis används av Youtube.

7 Komplicerad upphovsrätt
Det uppskruvade tonläget i upphovsrättsfrågan lär bestå under många år framöver. Ett exempel på komplexiteten är Google som hotas av stämningar från de stora mediebolagen för sina nya tjänster samtidigt som dotterbolaget Youtube i sin tur hotar med stämningar mot de webbtjänster som låter användarna spara ner videoklipp på den egna hårddisken.

Inget talar heller för att den aggressiva jakten på privatpersoner som fildelar musik och film kommer att trappas ner. Detta ökar givetvis efterfrågan på nya fildelningstjänster som erbjuder ett större mått av anonymitet. Program som Kazaa och Bittorrent har tidigare visar hur snabbt en sådan teknik kan få spridning. Det skulle samtidigt innebära att användarna lockas bort från de kommersiella tjänsterna.

Under nästa år lär debatten om internetoperatörernas roll tillta i styrka. Musik- och filmbranschen trycker på för att operatörerna ska få ett större ansvar för att blockera illegala trafikströmmar. Nyligen tvingade en dansk domstol en lokal internetoperatörer att blockera trafik till och från den ryska musiktjänsten Allofmp3. Domen är överklagad men väcker ändå en rad frågor om internets framtid.

En stor del av den anda av fri delning av information, som ligger till grund för användarnas intresse för de nya populära tjänsterna, skulle få sig en rejäl törn om operatörerna helt enkelt skulle tvingas dra ur kontakten på grund av hot om stämningar.