74% kvinnor bland börsens styrelseproffs: ”Hårdvaluta”

Affärsvärlden har med hjälp av ägaranalystjänsten Holdings tittat närmare på de personer som har flest uppdrag i börsbolagens styrelser. Av de 50 personer som har fem styrelseuppdrag eller fler är 26 kvinnor.

Men om man sorterar bort de som uppenbart inte försörjer sig på sina styrelseuppdrag, såsom storägare som Marcus Wallenberg eller Erik Selin, återstår 34 styrelseproffs, varav hela 25 är kvinnor och bara 9 män, visar Affärsvärldens kartläggning.

Det är 74% – något som inte riktigt representerar styrelserummen där majoriteten fortfarande är män. I genomsnitt är det 26% kvinnor i börsbolagens styrelser.

KornFerryIntervju

VD-rekryteraren: Därför försvinner kvinnor i anställningsprocessen

Förändringen görs i ledningsgrupper

En av de som toppar listan med många styrelseuppdrag är Anna Frick. Hon är styrelseledamot i bland annat Fortnox, Medhelp Care och Cell Impact.

Hur hinner du med allt?

”Jag har aldrig varit van vid att bara jobba 40 timmar i veckan. Som styrelseledamot lever man lite i bakjour och kan bli inkallad om det händer något”, säger Anna Frick och betonar vikten av att ordinarie möten bokas lång tid innan vilket underlättar planeringen.

Hon fortsätter:

”Sen är jag inte operativ. Kombinationen av att ha ett omfattande operativt jobb och sedan ett eller två styrelseuppdrag är svårare att lappa ihop tiden kring. Det är ju också mer arbetsintensivt att vara ordförande, jag är styrelseledamot.”

Anna Fricks första styrelseuppdrag för ett börsbolag var på Nordnet 2009. Där valdes hon in eftersom hon bland annat hade bra kunskaper om kommunikation. Med den erfarenheten i bagaget blev det senare fler styrelseuppdrag i portföljen eftersom hon hade jobbat med finanssektorn där det finns tung reglering.

”Jag fick en chans helt enkelt, jag var en rookie men fick testa. Men sen ska man komma ihåg att en styrelse bara lever från år till år, man ska ju återväljas också”, säger Anna Frick.

Hon tror att majoriteten av kvinnor bland styrelseproffsen beror på att företag efterfrågat könsbalans under lång tid.

”Det har funnits en önskan bland framgångsrika företag om att man ska ha en jämn fördelning mellan män och kvinnor i styrelser”, säger Anna Frick, men lyfter också fram att den stora skillnaden kan göras i ledningsgrupper.

”Det är i ledningsgrupper och i VD-skapet den egentliga, stora förändringen finns. Det är i de aktiva processerna man förändrar bolaget mest och det är där förebilderna skapas. Kvinnornas andel av en styrelse har fått lite för stort perspektiv kan jag tycka ibland, då de stora förändringarna sker genom bolagsledningarna”, säger Anna Frick.

Blir väldigt approacherade

Liv Gorosch är Sverigechef på rekryteringsfirman Korn Ferry. Hon ser att det finns en dyster förklaring till att några få kvinnor har många styrelseuppdrag.

”Vi ser att de kvinnor som har en handfull tunga styrelseuppdrag blir väldigt approcherade. Bolagen utvärderar kvinnor och män olika. Män utvärderas på sin potential och kvinnor utvärderas på erfarenhet,” säger hon.

Behöver bevisa sig mer

“Kvinnorna är hårdvaluta”, säger Amanda Lundeteg.

Hon är VD på Allbright, som är en stiftelse som arbetar för mångfald och inkludering i näringslivet.

“Men det är också ett resultat av att kvinnor behöver bevisa sig mer och ha mer dokumenterad erfarenhet för att vara tilltänkta i styrelser. Män kan vara mindre erfarna men betraktas som ett säkert kort”, fortsätter hon.

Att flera kvinnor har många styrelseuppdrag behöver inte nödvändigtvis vara något negativt. Däremot så kan statistiken bli missvisande.

“Vi skulle kunna nå 50% kvinnor genom att en liten klick kvinnor tar plats i väldigt många styrelser med många män. Men är det jämställt? Nej, jämn fördelning når vi först när det är lika många kvinnor och män som delar på uppdragen”, säger Amanda Lundeteg och fortsätter:

“De här kvinnorna som har många styrelseuppdrag blir lätt kända i styrelsekretsar och blir också mer eftertraktade.”

Stockholmsfixering ett problem

Amanda Lundeteg lyfter fram att mycket av problematiken ligger i svårigheterna att hamna på valberedningens listor, då rekryterarna ofta rör sig i snäva kretsar.

“De har ofta gått på samma universitet, delar samma hobbies eller bor i samma bostadsområden”, säger hon och lyfter också fram problemet med att Stockholmsfixeringen gör att mycket kompetens ute i övriga landet går till spillo.

“Det handlar inte bara om kvinnor och män, utan är också en fråga om exempelvis ålder, etnicitet och geografi”, fortsätter Amanda Lundeteg.

Receptet för att få mer mångfald i styrelserummen är att låta kompetens och erfarenhet vara ledande. Fokus för valberedningarna borde vara att göra kompetensbaserade rekryteringar, rensa bort nätverksfaktorn och söka bredare än vad som görs idag.

“Vi ser att kvinnor söker sig till bolag där kvinnor redan finns. De bolag som inte blir bättre på mångfald kommer ha svårt att framstå som moderna och attraktiva”, säger Amanda Lundeteg.