Magnifika 7 får USA att dra ifrån – största dominansen sedan 1970-talet

Den amerikanska aktiemarknaden är koncentrerad. Det är i alla fall uppfattningen många har efter att ha följt det finansiella nyhetsflödet under senare tid. Där de så kallade ”Magnificent Seven”, stora amerikanska techbolag, med Microsoft, Apple och Nvidia i spetsen, blivit allt större. Så stora att de är av ungefär samma storlek som marknadsvärdet för Storbritannien, Japan och Kanadas aktiemarknader sammantaget.

Men i jämförelse med andra aktiemarknader är den amerikanska inte särskilt koncentrerad. Tvärtom. Av de stora aktiemarknaderna är det bara Japan som har mindre koncentration. I USA utgör till exempel de tio största företagen bara 25% av det totala börsvärdet medan motsvarande siffra för Sverige är över hälften, 52%. Det visar den nyligen publicerade ”UBS Global Investment Returns Yearbook”.

Värdemätare för världens finansmarknader

I rapporten mäter de brittiska finansprofessorna Paul Marsh, Elroy Dimson och Mike Staunton varje år den långsiktiga temperaturen på finansiella marknader. Genomgången visar hur avkastningsutvecklingen för aktier, obligationer och statsskuldväxlar varit i världen sedan år 1900. Under det gångna året återhämtade sig både aktier och obligationer i världen efter 2022 som var ett svagt aktieår, men framför allt det sämsta året någonsin för statsobligationer i utvecklade länder. De minskade i värde med nästan 30% när inflationen i världen gick upp till den högsta nivån på fyra decennier och världens centralbanker höjde styrräntorna i rasande takt.

I rapporten bekräftas vad som ofta ses som en sanning på finansmarknaden: att aktier över tid ger högre avkastning än statsobligationer. Det är något som gäller i alla länder med lång investeringshistorik. Inte minst Sverige, som är ett av de länder som uppvisat allra bästa aktieavkastning i världen sedan är 1900 med en sjätte placering efter USA, Australien, Danmark, Sydafrika och Nya Zeeland.

Säkra papper inte alltid en plusaffär

Rapportförfattarna poängterar dock att varken statsobligationer eller statsskuldsväxlar alltid är säkra investeringar. Framför allt inte när inflationen är hög. Det är till exempel något den som investerat i statsskuldväxlar i Sverige de senaste tjugo åren fått erfara. Låga styrräntor och under senare år hög inflation har lett till negativ realavkastning för dem.

Dominerande amerikansk aktiemarknad

Rapportförfattarna noterar att USA har haft bland de allra bästa aktieavkastningen i världen sedan 1900. Och det har gjort avtryck. Som man kan se i diagrammet nedan har den amerikanska aktiemarknaden sedan den gick om Storbritannien i storlek för mer än ett sekel sedan, varit den största i världen – hela tiden – med undantag för ett par år vid toppen av den japanska börsbubblan i slutet av 1980-talet.

Men så dominant som den är nu, med 60,5 % av den globala marknadskapitaliseringen, har den inte varit sedan 1970-talets början, innan den första oljekrisen. På andra plats vid ingången av 2024 var Japan med 6,2 % av det globala börsvärdet följt av Storbritannien med 3,7 % och Fastlandskina på 2,8%.

Börjar det till och med bli risk för en övervärdering av den amerikanska aktiemarknaden?

Finansprofessorerna aktar sig för att göra prognoser över den framtida aktiemarknadsutvecklingen. De noterar att det finns mer av fundamentala faktorer bakom kursuppgångarna den här gången än under IT-bubblan runt millennieskiftet. Nu till skillnad från då tjänar de stora amerikanska techbolagen rejält med pengar och i miljöer när styrräntor sänks har världens aktiemarknader historiskt sett ofta gått bra. Men som rapportförfattarna noterar på flera håll i rapporten följs uppgångsperioder av nedgång även om riktningen på lång sikt, i alla fall så här långt, varit uppåt för aktiemarknaden.

Läs också Afv:s intervju med Paul Marsh: Professorn om aktiemarknaden: ”Jag håller inte med Warren Buffett”