Mager vårbudget väntas

Finansminister Magdalena Andersson var tydlig när hon förra veckan presenterade regeringens syn över det ekonomiska läget. Utrymmet för ofinansierade reformer är “i det närmaste obefintligt” och detta beror på M/KD-budgetens skattesänkningar.

De satsningar som ändå görs i vårbudgeten är, enligt finansministern, “ansvarsfullt” finansierade “krona för krona” antingen genom höjda skatter, minskade utgifter eller genom att dra tillbaka en del av åtgärderna i M/KD-budgeten.

Bland satsningar som hittills är kända finns sänkta arbetsgivaravgifter för unga, en breddning av nystartsjobben, mer pengar till LSS och kvinnojourer liksom nattåg till kontinenten.

Sammantaget väntas reformer på 4-5 miljarder kronor, motsvarande 0,1 procent av BNP, i vårbudgeten och vårändringsbudgeten för 2019, varav hälften riktas in på miljö- och klimatområdet. Dessa är en del av den gröna skatteväxling som partierna kommit överens om i 73-punktsprogrammet, även känt som januariavtalet.

Regeringen har hittills meddelat att reformerna delvis ska finansieras av höjda kemikalieskatter, höjda skatter på fossila bränslen som används i kraftvärmeverk och höjda skatter på diesel inom gruvnäringen.

Dagens Industri uppger att skattehöjningarna uppgår till totalt 1,3 miljarder kronor.

Samtidigt ska ett antal utgifter i M/KD-budgeten kapas, exempelvis ska ett antal riktade bidrag till kommunerna skrotas, bland annat 310 miljoner på äldreomsorgen.

Andra finansieringsposter är, enligt DI, besparingar på biståndsområdet, där ändrade avräkningar ger ett tillskott på 700 miljoner till statskassan, och på utbildningsområdet för 730 miljoner kronor, genom en långsammare utbyggnad av vissa utbildningar och ändrade statsbidrag för yrkesvux.

Regeringen, C och L har också kommit överens om att spara 250 miljoner på näringslivspolitiken.

Totalt ska det enligt DI:s källor handla om besparingar på minst 2,7 miljarder kronor.

Längre fram i mandatperioden väntas dock reformerna bli fler och mer kostsamma, något som finansministern också har flaggat för.

Hon tillbakavisade vid sin pressträff i förra veckan tydligt att hon ser några hotande problem med en målkonflikt mellan det finanspolitiska regelverkets nya regler om ett överskottsmål på 0,33 procent av BNP och ett skuldankare på 35 procent av BNP.

Konflikten mellan överskottsmålet och skuldankaret “framstår som mer nära förestående än den är”, enligt Andersson, som framhöll att “förutsättningen är att vi inte skulle lägga några reformer, det kommer vi att göra”.

Swedbank noterar i ett kundbrev att regeringens prognos över det offentliga finansiella sparandet (som ska uppgå till 0,33 procent av BNP) visar att det finns cirka 10-15 miljarder kronor att spendera för 2020.

“Vår bedömning är att finanspolitiken kan komma att bli något mer expansiv än tidigare men i vilken grad och hur fort är högst osäkert… Om så blir fallet skulle det vara välkommet av Riksbanken, som lättare kan höja räntan med en finanspolitik som både höjer inflationen och stimulerar ekonomin”, skriver Swedbank.

SEB:s Daniel Bergvall räknar också med en mer expansiv finanspolitik längre fram i mandatperioden och lyfter fram att när den offentliga skulden når 35 procent av BNP, och partierna i budgetsamarbetet behöver visa politiska framgångar samtidigt som det finns ett behov av reformer inom flera delar av samhällsekonomin, kommer finanspolitiken till slut att bli mer expansiv.

“En sådan inriktning på politiken ger stöd när tillväxten bromsar in och Riksbanken behöver all hjälp den kan få för att stötta konjunkturen”, skriver SEB-ekonomen.

Vårbudgeten presenteras onsdagen den 10 april klockan 8. Magdalena Andersson har pressträff klockan 9 och därefter väntas debatt i riksdagen klockan 13.