Macéus: Privatekonomerna och politikerna har fel om bolånen

Förhandla med din bank! Vart jag än vänder mig står antingen konsumentrådgivare, tillsynsmyndigheten eller politiker och uppmanar oss svenskar att sätta press på bankerna, och förhandla. Bara så kan vi få bukt med den dåliga konkurrensen på bolånemarknaden och få mer slantar i plånboken för att få i gång konsumtionen igen.

Varje gång tänker jag det är inte så lätt. Varför är det här den enda lösningen som gång efter annan lyfts fram?

Svårare än experterna vill få det att låta

Experterna får det att låta så enkelt, men det är det inte. Jag vet, för varje gång jag har förhandlat har det varit otroligt svårt och kämpigt och då är jag ändå lite insatt.

Bankens svar är ofta: ”Vi har så låga marginaler” (läs: “vi tjänar så lite pengar”) eller ”du har redan en så bra ränterabatt” (ränteavvikelse som banken kallar det för med ett finare ord). Ändå försöker jag gång på gång, säkert precis som många andra.

För några dagar sen uppstod ett nytt tillfälle. Riksbanken sänkte nyligen styrräntan med 0,25%. Med billigare upplåning och högre marginaler i bakhuvudet skrev jag till ”min” bankrådgivare.

häpnadsväckande svaret

Som vanligt fick jag till svar att jag redan har en bra ränterabatt (den är inte dålig, men allt är relativt) och att den ligger i enlighet med dagens marknad. Men jag fick också ett annat, för mig ovanligt svar, nämligen att jag inte kan förhandla min ränta. Ett förhållningssätt som förövrigt Svenska Dagbladet skrev om idag.

Jag var tvungen att läsa meddelandet några gånger. Ränterabatten på det rörliga bolånet sattes bara en gång om året och det av en anledning, vilken funderar jag fortfarande på. Det preciserade inte banken. Med andra ord var bankens besked att jag måste vänta i 3,5 månad innan jag kan göra det jag uppmanas att göra av alla experter, förhandla med banken.

Använd Sbab (på riktigt)

Att ränterabatten bara kan förhandlas en gång om året var nytt för mig och oroväckande. Hade aldrig hört talas om det innan. Varför är det så otydligt? Varför basuneras inte den informationen ut så alla känner till den?

Hade det varit allmänt känt så hade inte alla experter kunnat stå i varje program och tidningsartikel och jaga på oss kunder med sina smarta tips. Så nu vet ni det politiker, tillsynsmyndighet, konsumentrådgivare och privatekonomer. Vi behöver en annan lösning. Har sagts många gånger men, i brist på annat, använd statliga SBAB (på riktigt) för att få en bättre konkurrens på bolånemarknaden.

sämre räntor utanför stockholm

Men det är nått lurt med en-gång-om-året-argumentet, precis som med många andra motargument bankerna kör med. Jag kommer ihåg en annan gång när jag skulle förhandla åt min svärfar. Han bor i en mindre stad långt från huvudstaden. Han hade helt misslyckats med sin förhandling och betalade galet mycket jämfört med oss.

Beskedet var att hans ränterabatt inte kunde jämföras med vad vi i Stockholm hade. Marknaden ser annorlunda ut där han bor, hävdade banktjänstekvinnan. Med andra ord: Det finns ingen konkurrens här så bor du ute i landet ska du betala mer för ditt bolån än de som bor i Stockholm. Va? Känner alla ute i landet till det här? Det är alltså inte inkomst, belåningsgrad och betalningsförmåga som avgör utan din geografiska plats i vårt avlånga land.

En arsenal av svaga argument

Jag var kanske inte jätteförvånad över den här valsen som banken försökte sig på, eller jo, det var jag faktiskt. För även om bankerna har en arsenal av, mer eller mindre svårbegripliga, argument för att slippa ge rabatt och behålla kunden ändå, var det här ett av de dummaste jag hade hört.

Upplåningen, det vill säga kostnaden för att låna upp pengar som banken i sin tur kan låna ut, är ju densamma oavsett om banken lånar ut pengar i Falköping eller i Stockholm, Göteborg eller Umeå. Kan inte tänka mig att banken diversifierar fondavgifterna utifrån geografiskt läge. Nej, det är med den här typen av argument som bankerna bygger upp sina vinster.

Plötsligt svar inom 24 timmar

De fyra storbankernas vinst under andra kvartalet var 50 miljarder kronor före skatt. Så affärerna går bra om någon tvivlar. En del av pengarna används för att locka in nya kunder. Nya bolånetagare, nya marginaler, nya vinster och marknadsandelar och nya högre ersättningar till bankcheferna. Hos Swedbank, till exempel, slipper du som köper eller säljer din bostad via Fastighetsbyrån betala ränta på bolånet i en månad. Det bjuder banken gärna på för att få in en ny kund. En gammal trogen kund, tja, var ska den ta vägen när den väl är infångad?

Ja, men helt säker kan man aldrig vara även om sannolikheten att kunden byter bank är närmare noll.

Så hur gick det med min förhandling till slut? Jag begärde ut mitt amorteringsunderlag (ett dokument du behöver för att flytta ditt bolån och som bankerna från den 1 september är skyldiga att lämna ut digitalt och skyndsamt) och tänkte att nu får det vara nog. Nu byter jag! Jag hade en fot utanför dörren. Mindre än 24 timmar senare ringde banken upp. Visst ska vi kunna komma överens om lite mer rabatt om jag stannar kvar som kund.

Så mitt bästa råd till alla är att ringa banken och begära ut amorteringsunderlaget, det är det enda som verkar funka – i alla fall lite.

Karolina Palutko Macéus, ekonomijournalist och författare