M&A-toppar: Utköpen på börsen fortsätter 2023 – här är sektorerna som lockar

Den nordiska M&A-marknaden halverades nästan under 2022 jämfört med 2021 sett till transaktionsvärde. Det visar statistik från brittiska nyhetsbyrån Mergermarket. Hittills i år har M&A-affärer gjorts i de nordiska länderna till ett värde av 134 miljarder euro, vilket kan jämföras med förra året som fram till december hade ett totalt värde 262 miljarder euro.

Helåret 2021 slutade på 302 miljarder euro för Norden, och trots att 2022 inte är helt klart än är det inte särskilt troligt att M&A-transaktioner som offentliggörs under december månad kommer nå upp till samma nivå som ifjol.

Sett ur ett europeiskt perspektiv har M&A marknaden också sjunkit. Hittills i år har det gjorts M&A-affärer för drygt 1 000 miljarder euro i Europa, vilket är en nedgång på drygt 25% för samma period under 2021 som var omkring 1 500 miljarder euro. Helåret för 2021 slutade på drygt 1 600 miljarder euro i transaktionsvärden i Europa.

Köpare och säljare hittade inte varandra

Precis som börsen påverkades M&A-marknaden av omvärldens olika makrofaktorer. Lagom till att pandemin började mattas av inledde Ryssland sitt anfallskrig mot Ukraina som skapade geopolitisk turbulens, med följdverkningar som rusande energipriser, skenande inflation och höjda räntor.

“Vi ser en förändring i riskaptit under 2022, men 2021 var ju också extremår. 2022 visar mer historiskt normaliserade volymer och att marknaden varit mer avvaktande”, säger Philip Asp, chef för Investment Banking & Equities på Nordea.

Även Johan Lindén, chef för Investment Banking i Sverige på ABG Sundal Collier, ser att framför allt de stora affärerna lyst med sin frånvaro.

“Trots volatila tider på kapitalmarknaden så har det varit ganska solid M&A-aktivitet om man tittar på statistiken. Det har varit färre megaaffärer och lite mindre transaktionsvolym, men sett till antalet transaktioner har det varit hyfsat starka siffror. Där har industriellt drivna M&A-affärer, alltså där strategiska köpare förvärvar bolag i samma sektor, varit en av drivkrafterna”, säger Johan Lindén.

Några av de megaaffärer som ändå gjorts i Norden är Philip Morris uppköp av Swedish Match från börsen, liksom riskkapitalbolaget EQT:s förvärv av kylcontainerbolaget Envirotainer från konkurrenten Cinven liksom danska Chr. Hansens köp av Novozymes i december.

Finansiering svårare att finna

När Afv samlade fyra svenska M&A-rådgivare för ett rundabordssamtal i somras var läget mer hoppfullt, men under hösten gjorde räntehöjningarna det svårare för en del köpare att få finansiering på plats. Att börsen dessutom var kraftigt ner underlättade inte värderingarna på den privata marknaden, där köpare och säljare generellt sett hade det svårt att hitta varandra.

“2022 blev lite av ett transition year där året började starkt med höga volymer från 2021 som fortsatte in i 2022, men vi sett en stark avmattning under andra delen av året. Den enskilt starkaste faktorn är finansieringssidan. Dels har lånesidan blivit mindre attraktiv till följd av ökad konservatism och högre räntor. Dels är aktiefinansiering inte lika attraktivt för publika bolag då kurserna generellt är låga och det har blivit svårt med emissioner”, säger Michael Menzel, M&A Nordenchef på JP Morgan.

Finansieringssidan rör bland annat svårigheterna för riskkapitalbolagen att få attraktiv lånefinansiering från bankerna, liksom att högriskobligationsmarknaden varit mindre aktiv i Norden under stora delar av året. För större affärer har det varit svårt för de större, europeiska bankerna att strukturera upp lån i banksyndikat, då riskerna övervägt eventuella vinster på sikt för bankerna.

“Bankerna har varit konservativa i det här marknadsklimatet, men för rätt case finns det ofta finansiering. Då rör det sig mer om bolag med defensiva karaktärsdrag och starka kassaflöden”, säger Johan Lindén.

För riskkapitalbolagen har det varit en utmanande tid att hitta rätt finansiering.

“Riskkapitalbolagen har mycket torrt krut, men den traditionella leverage-buyout-finansieringen som de är beroende av har varit svår att tillgå, åtminstone för de större affärerna. Den här utmaningen har gjort att strategiska köpare haft en relativ fördel. Vi som bank har varit aktiva under året och stöttat med finansiering för förvärv och investeringar, men då är det mest för väletablerade företag med starka kassaflöden som gynnats”, säger Philip Asp.

Svag krona lockar

Den svaga kronkursen gentemot dollarn, pundet och euron har också lockat till sig en hel del utländska köpare. Detta i kombination med att börsen också gått ned har öppnat upp för att en hel del förvärv kan göras av utländska investerare.

“Valutakurser har varit ytterligare en aspekt av dynamiken i M&A-marknaden i Norden i år. För en amerikansk köpare som kommit till Sverige har det funnits dels en strategisk rationalitet med att etablera sig på en ny marknad, men värderingen hjälper ju dem ytterligare med en stark dollar och billigare krona”, säger Philip Asp.

“Det finns icke-europeiska investerare som är välpositionerade för att köpa svenska bolag, till följd av valutarörelser och energiinflationen. Men jag tror inte att de kommer gå och köpa tillgångar hejvilt, utan det ska finns något med relevans för deras region eller att bolaget redan ska ha verksamhet i regionen de kommer från. Man kommer också vara försiktig med europeisk makrorisk”, säger Michael Menzel.

Uppköpen från börsen fortsätter

Trots nedgången under 2022 så är de M&A-rådgivare som Afv pratat med positiva om marknaden för 2023. Dels har riskkapitalbolagen fortfarande mycket torrt krut för investeringar. Dels kan den svaga börsutvecklingen leda till att fler bolag köps ut från börsen.

“Bland finansiella köpare finns det väldigt mycket dry powder – det råder det inga tvivel om. Vi ser även att många bolag har starka balansräkningar där ute och det finns en aptit för public-to-private”, säger Johan Lindén och fortsätter:

“Många hade nog förväntat sig fler uppköp från börsen under 2022 än vad vi hittills sett. Men det beror lite på geografi. I Norge har det till exempel varit flera noterade bolag som köpts ut från börsen. Vi gör bedömningen att det blir fler utköp från börsen i Sverige 2023 än vad vi såg under 2022”, säger han.

Bland årets public-to-private-transaktioner kan nämnas förutom Swedish Match-dealen även Nordic Capitals återköp av Cary Group, liksom SAF-Hollands köp av Landskrona-baserade Haldex.

“Det tar ett tag för säljarsidan att vänja sig vid nya marknadsläget och komma över vad deras aktier var värda för 9–12 månader sedan. Riskprissättningen är dock högre på marknaden nu och säljaren kan göra bedömningen att det kan vara lika bra att sälja nu och ta cash. Därför tror jag att utköpen från börsen kommer fortsätta även nästa år”, säger Michael Menzel.

Sektorerna som lockar mest

Under 2023 väntas det också vara hög M&A-aktivitet i sektorer som fastigheter, hälsovård, teknik och energiomställning.

“Inom fastigheter är det redan hög aktivitet och det kommer fortsätta. Många av de större spelarna som varit mycket på köpsidan de sista åren och konsoliderat har ju nu vänt till säljsidan. Där kommer en del vilja stärka upp balansräkningarna genom försäljning av delar av fastighetsportföljen och även jobba en del med emissioner gentemot stöttande, institutionella ägare”, säger Philip Asp.

Även icke-cykliska sektorer som har lång horisont kommer hålla investerarnas intresse vid liv nästa år.

“Energiomställningen är en solklar trend som alla försöker hitta sätt att vara med och spela i, det går lite in i temat med infrastrukturtransaktioner som är mer stabila i sin natur”, säger Michael Menzel.

Även ABG:s Johan Lindén ser många möjligheter bland energirelaterade bolag.

“De bolag som är på gång inom den gröna omställningen kommer vara attraktiva. Det är en trend som är stark ock kommer fortsätta”, säger Johan Lindén.