Luftakrobatik medTredje AP-fonden

Arise Windpowers börsnotering i slutet av mars var knappast någon märkeshändelse. I alla fall inte från ett ekonomiskt perspektiv. Börsvärdet är runt 1,5 miljarder. Men symbolvärdet var desto större. Vindkraftskollegan O2 hade misslyckats med att gå till börsen två dagar tidigare. Därmed blev Arise den första riktiga nynoteringen efter finanskrisen och hoppet tändes bland Stockholms bankirer. Den senaste månaden har knappt en enda av dem låtit bli att beklaga sig över arbetsbördan från alla prospekt som ska skrivas.

Det var förstås lite tystare i förra veckan och det återstår att se hur många offer Grekland har skördat i börskön. Nu visar också Affärsvärldens granskning på sidan 37 att Arises notering knappast var den succé den har utmålats som. I själva verket tycks det som om att bolaget mer eller mindre baxades över börströskeln av störste ägaren, Tredje AP-fonden.

Att storägaren sträcker ut en hjälpande hand vid en notering är knappast anmärkningsvärt. Om det inte vore för att den statliga fonden har handlat i strid med åtminstone andan i den lag som reglerar verksamheten. Fonden hade av allt att döma att välja mellan att öka till ett otillåtet stort ägande i ett noterat bolag, eller att bli sittande med aktier i ett onoterat företag, vilket också är förbjudet.

Vi pensionssparare har hittills förlorat runt 20 procent av den kvarts miljard som Tredje AP-fonden har investerat i Arise. Vi får trösta oss med att det är en orealiserad förlust. Det är ju också en glädje, relativt sett, att förlusten sannolikt hade varit ännu större om noteringen hade misslyckats.