LOSEC: Inte bara magsår

Läkemedelsbolaget Astras storsäljare Losec kallas någotoegentligt för ett magsårsmedel. Men magsår är bara en del avdet som kan botas med Losec och faktiskt en mindre del än vadmånga tror. Det är viktigt att ha detta klart för sig när Astraoch Losecs framtid skall bedömas.

Losec är ett medel för att behandla besvär som skapas av densaltsyra som utsöndras från magsäcken. Saltsyran deltar inedbrytningen av maten, men är främst ett skydd mot demikroorganismer som sväljs ned med födan. Problem uppstår närdet av någon anledning utsöndras för mycket saltsyra eller närslemhinnan i magsäcken och tolvfingertarmen har fått sinmotståndskraft mot saltsyran nedsatt. Sjukdomstillstånden kanvara mer eller mindre svåra: magsår, problem i matstrupen ellerdålig matsmältning (dyspepsi).

Magsår är allvarligast. Med det menas dels öppna sår i nedredelen av magsäcken, dels sår i övre delen av tolvfingertarmen.Sår i tolvfingertarmen är vanligast. Magkatarr och katarr itolvfingertarmen är en lindrigare form av magsår. Slemhinnan ärinflammerad, men det finns inget öppet sår.

Vanligare än magsår är problem i matstrupen. Normalt flytersaltsyran från magsäcken till tunntarmen. Men av olika skäl kansyran ibland gå åt fel håll (reflux), komma upp i matstrupen ochleda till inflammationer och sårbildning. Refluxesofagit kallasdet på medicinskt språk, svår halsbränna eller katarr imatstrupen i vanligt tal.

Slutligen finns mer diffusa och lindrigare magbesvär, som inteberor på organiska störningar. De har fått samlingsbeteckningendyspepsi. Obehagen kan vara av olika slag och ibland påminna omdem vid magsår: smärta högt upp i buken. Gränsen är ocksåflytande mellan vissa refluxsjukdomar och dyspepsi. Mildareformer av reflux, där det varken finns inflammation eller sår imatstrupen, kan betraktas som dyspepsi.

Marknaden för syrarelaterade sjukdomar kan därför delas in i tredelar. Ser vi till behandlade patienter i världen ärdyspepsimarknaden störst, ca 220 miljoner patienter. Därefterkommer behandling av refluxesofagit med 75 miljoner och sedanmagsår med 67 miljoner (1996).

Men värdemässigt är relationerna annorlunda, eftersom det ärbilliga receptfria preparat som dominerar vid dyspepsibehandling.Astra uppskattar att ca 55 procent av Losecförsäljningen avserrefluxsjukdomar, 25 procent dyspepsi och 20 procent magsår.

Losec borde därför egentligen kallas ett preparat mot sjukdomari matstrupen. Magsårsmedicin är nog ändå en relevant beteckning,eftersom produkten är framtagen för att bota just magsår. Attdet blev så här beror på att Losec på refluxområdet har visatsig vara så mycket bättre än de konkurrerande preparaten, de såkallade H2-blockerarna (Zantac, Tagamet, Pepcid, Axid). Det vardärmed lättare att ta sig in på den marknaden än inommagsårsbehandlingen, där överlägsenheten inte var likaiögonenfallande. Astra fick tidigt en dominerande ställning ochhar nu 30 procent av refluxmarknaden, jämfört med 20 procent påmagsårsmarknaden och bara 5 procent på den storadyspepsimarknaden.

Vilkoren på delmarknaderna skiljer sig åt en hel del. Detpåverkar de strategier som Astra väljer för att kunna hävdaLosecs ställning.

Magsårsmarknaden präglas av det faktum att en bakterie i magensslemhinna, Helicobacter pylori, anses spela en så stor roll föruppkomsten av magsår. Nästan alla med sår på tolvfingertarmen ärinfekterade, medan andelen är något lägre (omkring 70 procent)för de med sår i magsäcken.

Bakterien är också den vanligaste orsaken till kronisk magkatarr.Magsår betraktas därför numera mest som en infektionssjukdom.Helicobacter pylori kan också ge upphov till magcancer: en halvmiljon nya fall varje år enligt FN-organet WHO.

Den förstahandskur för infekterade som rekommenderas i de flestaländer är en trippelbehandling, bestående av Losec, eller någonannan så kallad syrapumpshämmare, i kom-bination med två olikaantibio-tika. H2-blockerarna finns nästan inte alls med på dennamarknad eftersom de måste kombineras med två antibiotika ochmetallen vismut. Det ger besvärande biverkningar. På lång siktär det sannolikt ohållbart att behandla magsårspatienter medantibiotika, eftersom bakteriens motståndskraft riskerar att öka.Därför bedrivs forskning på att ta fram ett vaccin, även avAstra.

Man kan få magsår också utan Helicobacter-infektion, bland annatav värkmediciner av NSAID-typ (non steroidal antiinflammatorydrug). Hit hör preparat som används för att behandlaledgångsreumatism och andra ledbesvär. Men också vanligareceptfria värktabletter som innehåller acitylsalicylsyra (Albyl,Aspirin, Magnecyl och liknande) är av NSAID-typ, däremot inte desom består av paracetamol (som Alvedon).

Astra har hittills inte påverkats negativt av att magsår i såhög grad anses vara en infektionssjukdom. Tvärtom har Losectagit en stor del av marknaden för trippelbehandlingen medantibiotika. Men naturligtvis innebär det en risk att ett vaccinpå sikt helt kan eliminera behovet av magsårsmediciner. Pårefluxmarknaden däremot utgör ett vaccin inget hot, eftersomHelicobacter pylori inte har någon betydelse för sjukdomarna imatstrupen. Och det är som sagt detta som är Losecs huvudmarknad.Det långsiktiga hotet är i stället att det kommer fram en bättremedicin än Losec. Vad vi vet i dag finns dock ingenting på gångsom skulle kunna slå ut Losec. Nya magmediciner verkar inte haså hög prioritet bland de stora läkemedelsbolagen, förmodligenför att syrapumpshämmarna anses så bra.

Astra hoppas kunna befästa sin ställning med en uppföljare tillLosec. Den har fått namnet perprazol och är en optisk isomer(spegelbild) av Losecmolekylen. Tanken är att perprazol skallfinnas på marknaden ungefär samtidigt som patentet på Losec gårut.

I ett avseende skiljer sig Astras position från den sombrittiska Glaxo Wellcome befann sig i för ett antal år sedan,när dess storsäljare Zantac var på väg att tappa sitt patent. Dåfanns en bättre produkt på marknaden, Losec, som redan hadebörjat tära på försäljningen. Det problemet slipper Astra.

Dyspepsimarknaden ser ut att bli allt viktigare för Astra. Detfinns redan en strävan att anpassa Losec till patienter medlindrigare magbesvär. När Losecpatentet går ut lär inte Astrasläppa chansen att vara med och slåss även medlågmarginalprodukter. Marknaden är så stor att det säkert baraär en tidsfråga innan Astra kommer med en receptfrilågdosvariant av Losec. Volymerna kan bli så stora att de gerbetydande intäktstillskott, trots låg prisnivå.

Ett vaccin mot Helicobacter pylori gör att en del avdyspepsimarknaden kan försvinna, kanske hälften enligt vissauppskattningar. Stämmer detta återstår ändå en stor marknad förLosec, drygt 100 miljoner patienter.

Ett vaccin mot magsårsbakterien Helicobacter pylori anses dockligga minst sju-åtta år fram i tiden, alltså lansering tidigast2005.

Det är oklart vilken roll ett vaccin kan spela. Magsår är trotsallt ingen livshotande sjukdom. Men om fortsatt forskning visaratt det finns en direkt koppling mellan Helicobacter pylori–infektion och magcancer kan ett vaccin få stor spridning.Huvudmarknaden finns i de betalningssvaga utvecklingsländerna.För Astra utgör alltså inte ett kommande magsårsvaccin ett såstort hot som det verkar. Det är ungefär en tredjedel avförsäljningen som påverkas, alltså större delen avmagsårsmarknaden och halva dyspepsimarknaden. Betydligt värre äreffekterna av patentutgången, som Affärsvärlden tidigare harbehandlat (nr 36).

Substanspatentet på Losec, det viktigaste, går ut åren efter2000 på de viktiga marknaderna, med början i USA 2001. Det finnsflera tilläggspatent som kan komma att spela en viss roll. Detgäller några formuleringspatent, som rör tillverkningen, och ettpatent på Losecs aktiva metabolit, alltså den kemiska föreningsom Losec omvandlas till i magsäcken. Dessa patent löper ut åren2005-2007 i USA, vilket kan ge värdefulla år med ensamrätt attsälja Losec om Astra lyckas hävda dem.

Ordlista:

Dyspepsi, från det grekiska ordet för dålig matsmältning, kanrymma det mesta som rör allmänt magont: smärta i buken,fyllnadskänsla efter måltiden, illamående, uppstötning av matetc.

Refluxesofagit, eller refluxsjukdom, är inflammation ochsårbildning i nedre delen av matstrupen på grund av surauppstötningar från magsäcken (halsbränna).

Syrapumpshämmare verkar direkt på syrapumpen, ett specifiktenzym i parietalcellen som får igång saltsyraproduktionen imagsäcken.

Parietalceller är speciella celler som finns i magsäckenskörtlar. De stimuleras att bilda saltsyra genom påverkan frånsärskilda receptorer (mottagningsställen) som binder tillhormonerna gastrin, histamin och acetylkolin. Via olikamekanismer aktiveras sedan syrapumpen.

H2-blockerare minskar bildningen av saltsyra genom att blockerareceptorer som binder till histamin, H2-receptorer. Upptäcktengjordes av britten Sir James Black, som 1988 fick nobelpriset imedicin för bedriften.

Metabolit, omvandling till annan kemisk förening.