Lönsamt undvika småbolag

Småbolagsaktier har varit en dålig placering de senaste åren. Värst var det under 1998, då OMX-index steg 17 procent och Generalindex steg tio procent, medan Carnegies Småbolagsindex föll 12 procent.

En intressant effekt av detta är att de aktiefonder som strikt följer OMX-index har lyckats mycket bra. Räknat från starten för snart tre år sedan, i juni 1996, har Erik Pensers indexfond Sverige givit en avkastning på 94 procent. Det är bättre än alla de stora bankerna och de stora försäkringsbolagens Sverigefonder (se tabell i den tryckta tidningen, nummer 10/1999 sidan 22).

Visst finns det några mindre fondbolag som under mätperioden har givit högre avkastning än 94 procent (till exempel Carlson, Didner och Gerge, Öhman och Alfred Berg). Men både de fyra stora bankerna och de fyra stora försäkringsbolagen, som tillsammans förvaltar mer än 90 procent av svenska folkets fondsparande, har alltså lyckats sämre.

Låg avgift

Penser har även lyckats bättre än OMX, trots en årlig avgift på 0,5 procent, vilket beror på att utdelningarna från börsbolagen, som fonden tar emot, inte räknas in i OMX. Den låga avgiften, bara en tredjedel av vad storbankerna tar, är förstås en annan förklaring till framgången. Men fokuseringen på storbolag har spelat större roll de senaste åren.

Indexfondernas framgång och huvudorsaken därtill är desamma i USA. Under 1998 var det bara 17 procent av de aktivt förvaltade amerikanska USA-fonderna som överträffade storbolagsindex Standard & Poor 500, som under året steg 30 procent, räknat i svenska kronor medan småbolagsindex Russell 2000 föll en procent. Och mäter man fem år bakåt så är det bara fyra procent av de aktiva fonderna som klarat index. Under de fem åren har Russell 2000 varje år utvecklats sämre än de 500 största börsaktierna.

»Snart vänder det«

Även i Europa har aktier i stora bolag haft en bättre utveckling. De som säljer småbolagsfonder som investerar i Sverige, Europa eller USA har därför de senaste åren envist upprepat sitt favoritargument: »snart vänder det«.

Men det är inte alls självklart att aktier i småbolag de närmaste åren kommer att hämta in storbolagsaktiernas försprång. Fyra argument talar för att storbolagens fördel kommer att fortsätta.

Det första argumentet är att storbolagen de senaste åren kunnat uppvisa en större vinsttillväxt. Det andra argumentet är att många stora företag är i rätt branscher, teknologi och läkemedel. Det tredje argumentet är att storbolagens vinsttillväxt även i framtiden kommer att vara större, medan små företag i större utsträckning kommer att drabbas av prispress. Det fjärde argumentet är att inflödet av kapital till aktiemarknaden i ökad utsträckning placeras i aktier i stora, välkända företag.

Trögt locka kunder

Motargumentet från de som förvaltar småbolagsfonder är ofta att deras aktier i dag är lägre värderade, till exempel har lägre p/e-tal. Visst finns en skillnad, men den högre vinsttillväxten i storbolagen har motverkat ett ökat värderingsgap och sanningen är att både småbolag och storbolag värderas högt historiskt sett. Högre vinsttillväxt motiverar dessutom högre p/e och för övrigt verkar flödet av pengar till aktier inte låta sig skrämmas av höga p/e-tal.

Trots hög avkastning har det dock gått trögt för Penser att locka kunder. Fondförmögenheten vid årsskiftet var bara 0,4 miljarder kronor, att jämföra med 116 miljarder i alla Sverigefonder. Men tre konkurrerande indexfonder har startat det senaste halvåret, vilket visar att intresset finns (se »Nu anfaller robotfonderna«).