LÖNEBILDNINGEN: Regeringens tuffa mål

Regeringen tycks eftersträva löneökningar på samma nivå som inomEMU, snarare än att det svenska inflationsmålet ska infrias.
27 oktober 1999 08:00

I Sverige har lönerna under de senaste tre åren, åren 1997-1999,ökat med i genomsnitt 4 procent. I EMU-länderna är motsvarandeökning 2 procent. Dessutom beräknas produktiviteten, möjligentillfälligtvis, ha ökat långsammare i Sverige. Det medför attden faktiska kostnadshöjningen per producerad enhet, som detheter, har varit tre gånger så hög i Sverige.

Gott kostnadsläge

Svensk industri har nu ett mycket fördelaktigt kostnadsläge,efter det stora kronfallet 1992. Industriproduktionen i Sverigehar under 1990-talet ökat rekordartat. Vi har sedan flera årstora överskott i utrikeshandeln, onödigt stora kan man påstå.På några års sikt är därför inte, som tidigare, industrinskonkurrenskraft det stora problemet. I stället är detriksbankens inflationsmål på 2 procent som i första hand är ennorm för lönebildningen.

Högre krav att vänta

Regeringen har i sina beräkningar förutsatt att löneökningarnaunder de närmaste åren stannar vid 3 procent. Detta ärnaturligtvis mycket optimistiskt med tanke på att tillväxten nutar fart, vilket brukar medföra ökade – inte minskade -lönekrav. Man behöver bara peka på att den tillfälligt godatillväxten 1994 och 1995 medförde att löneökningarna 1996 ökadekraftigt, till 6 procent.Med 3 procent i löneökningar blir det inga problem att uppfyllariksbankens inflationsmål. Men inflationsmålet uppfylls faktisktäven om löneökningarna hamnar kring 4 procent. Produktiviteten iekonomin har nämligen i genomsnitt ökat med omkring 2 procentårligen. I så fall medför löneökningar på 4 procent attinflationen, teoretiskt sett, stannar vid 2 procent.

EMU-anpassning

Regeringens löneantagande tycks därför vara mer avpassat tilldet något hårdare inflationskravet inom EMU, där inflationen fårvara högst 2 procent, vilket av en del tolkas som att dengenomsnittliga inflationen måste bli lägre, kanske bara 1procent.I praktiken har inflationen under senare år varit lägre iSverige än inom EMU. Men det beror på tillfälliga faktorer,bland annat räntesänkningarna. På längre sikt bör man räkna med2 procents inflation vid 4 procents löneökningar. Tillfälligaavvikelser borde hamna inom riksbankens toleransintervall 1-3procent.

Svår balansakt

Men om löneökningarna hamnar kring 4 procent, och därmed stämmermed riksbankens inflationsmål, kommer de troligen även ifortsättningen, som hittills, att ligga över ökningarna inomEMU. Om Sverige tänker bli medlem i EMU blir detta i längdenohållbart. Men 3 procent kanske räcker. I så fall krävs alltsåatt löneökningarna i framtiden måste bli lägre i Sverige men attde samtidigt tillåts bli något högre i EMU-länderna.Att uppnå EMU:s nivå när den svenska riksbankens krav är mildareblir ingen lätt uppgift för regeringen.

BILDTEXT: Regeringens inflationsmål är lägre än riksbankens.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

Relaterade artiklar

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.