Löfvens jakt på de enkla jobben

Detta är en kort version av artikeln Fastnat i principer som publicerades i Affärsvärlden, nummer 1-2 – 2017.

Statsminister Stefan Löfven (S) har också varit tydlig med att han vill att Sverige ska konkurrera med kompetens, inte med låga löner.

Därför var det en och annan som höjde på ögonbrynen när Löfven, i samband med regeringsombildningen den 27 maj förra året, klargjorde att näringsministern skulle lägga ökat fokus på jobbskapande i Sverige och skaffa fram 30 000 enkla jobb i både ­privat och offentlig sektor.

Analysen var att det krävdes för att få in nyanlända på arbetsmarknaden. I synnerhet dem som saknar gymnasie­utbildning och yrkeserfarenhet.

Var de enkla jobben ska komma ifrån är en svårare nöt att knäcka.

Sedan Mikael Damberg fick sitt uppdrag har det gått åtta månader. Hittills har det gått trögt. Mycket trögt. Jakten på enkla jobb börjar bli alltmer desperat.

Fram till och med november 2016 hade 58 651 personer beviljats uppehållstillstånd ­under fjolåret. I dag är mediantiden för att hälften av de ­nyanlända ska få någon form av jobb cirka nio år. Den tiden måste kortas rejält om regeringen ska nå sitt mål: att ha Europas lägsta arbetslöshet år 2020. Och det är där arbetet med att få fram fler ”enkla jobb” kommer in.

Under hösten 2016 var Mikael Damberg tydlig med sitt uppdrag.

– Det finns en grupp som kommer till Sverige med låg utbildningsnivå och dåliga språkkunskaper, och där måste vi tänka nytt, sa näringsministern i en ­intervju i SVT:s Agenda.

Men att skapa förutsättningar för enkla jobb visade sig inte vara så enkelt.

Detta är en kort version av artikeln Fastnat i principer som publicerades i Affärsvärlden, nummer 1-2 – 2017.