LO-toppen: Våra medlemmar får sluta äta – direktörernas löner skenar

Under torsdagsmorgonen släppte SCB siffror över inflationstakten i september: 9,7%. Timmar senare påpekade LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson att inflationen gör avtalsrörelsen ”extremt svår”.

”Det här kräver extraordinära åtgärder som jag ser det. Det kommer inte att bli utan en hel del blodspillan”, sa Johansson under ett panelsamtal hos SNS.

Tonläget från LO är idag ovanligt uppskruvat och återspeglar stressnivån hos både medlemmar och fack, menar en källa med flera avtalsrörelser bakom sig.

Kommunal lämnade senast

Avtalsrörelsen är förvisso fem månader bort, men det är bara veckor kvar till facken ska vara överens om sina gemensamma krav.

I den förra avtalsrörelsen, 2020, lämnade det största facket Kommunal LO-samordningen, efter en utebliven lönesatsning för yrkesutbildade i välfärdssektorn. Även Pappers lämnade efter att inte fått gehör för högre lönekrav.

Den här gången är det betydligt svårare att få ihop det, enligt Torbjörn Johansson.

”Våra medlemmar har inga marginaler. De lever på riktigt ur hand i mun. Det finns inga reserver och det enda som de kan göra är att sluta äta i princip. De kommer få ta lån för att betala elräkningar, de kommer få ta lån för att betala amorteringar och räntor. Det här sätter hela LO:s möjlighet att komma överens på ett enormt prov”, sa Johansson.

Han fortsatte om vinsterna i bolagen:

”Vinsterna är extremt höga, utdelningarna är höga och direktörernas löner skenar. Ska det här fungera så krävs det en solidaritet mellan klasserna, där man sansar sig på alla sidor. Okej, vi har en kris och vi försöker bära den solidariskt, men om det inte lyckas tror jag det här blir ganska tufft”.

Högre löneökningar kan driva inflationen

Fler fackförbund, som Målarna och Seko, har redan gått ut och krävt löneökningar som är högre än inflationen, vilket Affärsvärlden rapporterat om. Om kraven blir verklighet riskerar det att utlösa en ”fortskridande inflationsprocess som kan bli kostsam att stoppa”, kommenterade ekonomiprofessor Lars Calmfors.

Trots de fackliga lönekraven trycker Torbjörn Johansson på att LO-facken är överens om en sak: De vill inte tillbaka till ett ”90-talsrace” där facken jagar inflationen med högre lönekrav.

Riskerar inte de krav på reallöneökningar som flera fack ställt att leda just till en sådan inflationsspiral? 

”Vi har också som mål att vi ska ha reallöneökningar, men vi har samtidigt sagt att vi inte vill tillbaka till 90-talet. Man kan ha olika mål, men väga dem mot varandra. Med det sagt vill vi inte tillbaka till en inflationsspiral. Det var förödande och det är alla överens om”, säger Torbjörn Johansson till Affärsvärlden.

Du talar om ”extraordinära åtgärder”. Betyder det att vi ska räkna med krav på högre löneökningar än tidigare avtalsrörelser?

”Vi är inte där och får se var vi landar, men vi försöker hitta en lösning där vi säger ’det här är tillräckligt bra för att det här ska fungera’. Och den är svår att hitta”, fortsätter Torbjörn Johansson.

Vinstmarginaler bäddar för löneökningar

Mattias Dahl, som är vice VD med ansvar för arbetsgivarfrågor på Svenskt Näringsliv, säger att det alltid finns en anspänning inför avtalsrörelsen.

”Men det är ju ingen tvekan om att vi den här gången kommer ha en avtalsrörelse med starkt negativa förtecken”, säger han till Affärsvärlden.

Arbetsgivarsidan brukar tona ned inflationens roll i avtalsrörelsen. Det är industrins internationella konkurrenskraft som ska avgöra löneökningstakten, är ett återkommande mantra.

Det gör inte Mattias Dahl.

”Det är ofrånkomligt att inflationen spelar stor roll. Ett exempel är bara att alla frågar om den i intervjuer, att företag diskuterar den, facket diskuterar den och fackens medlemmar diskuterar den”, säger Dahl som tror på ljusning framåt att avtalsrörelsen drar igång på allvar.

”Om än väntat är 9,7%, som vi är uppe i, en hög siffra. Vi har hamnat i ett läge där alla, och framför allt ekonomerna som tittar och följer det här på djupet, har enats om att det kommer se ut så här i några månader. Men sen pekar de på att utvecklingen förhoppningsvis kommer brytas i början på nästa år. Det är vad vi tror också”, fortsätter han.

En aspekt som talar för högre löneökningar enligt LO är företagens vinstmarginaler. På tjänstemannasidan har Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt sagt att företagen bör hålla igen med ”stora vinster och utdelningar”.

Öppnar vinstnivån för högre löneökningar? 

”Vinstnivån är en klockren komponent för oss att titta på, precis som facken gör. Det ingår i konkurrenskraften och är en viktig komponent som alla förhandlingar kretsar kring”, säger Mattias Dahl och fortsätter:

”Sen är vinst i sig något positivt, och det är viktigt att vi inte går vilse i diskussionen om att företag i Sverige tjänar pengar. Det gör att de kan investera och utveckla sin verksamhet, höja löner och ge bättre villkor, men också utdelning till aktieägarna. Det är vad vi jobbar för – och blir jätteglada för!”

”Kan inte säga att det ser bra ut”

Men om det är ett samlat eller ett sargat LO som arbetsgivarna möter vid förhandlingsbordet återstår att se. Torbjörn Johansson kan idag inte säga om det blir någon samordning, eller om utsikterna är goda.

”Jag kan inte idag säga att det här ser bra ut. Det kan jag inte säga”, säger Johansson.