Ljus i tunneln

Har ni, liksom så många andra, trängts i något som kommer att gå till historien som den bästa julhandeln någonsin. Då kommer det kanske inte som en överraskning att konjunktursignalerna nu börjar bli lite ljusare. Hushållens optimism återvänder sakta men säkert, och industrin har börjat varva upp maskinparken för något som kan visa sig bli en rejäl produktionsökning framöver.

Även i USA börjar situationen ljusna och situationen börjar likna den som rådde innan terrorattackerna i september. Visserligen fortsätter arbetsmarknaden att utvecklas svagt, men såväl i industri som i tjänstesektor steg orderingången i december enligt de mätningar som genomförs av organisationen Institute for Supply Management (förkortat ISM). Detta är det nya namnet på organisationen som står bakom det amerikanska inköpschefsindexet som tidigare benämnts NAPM-index. Numera bör man vänja sig vid beteckningen ISM-index.

Rekordhandel

Redan en bit in i december stod det klart att den svenska julhandeln gick i rekordfart och Handelns utredningsinstitut (HUI) var tidigt ut med en upprevidering av prognosen för julhandeln, från tidigare 3,5-4,0 procent till dryga 5 procent mätt i löpande priser.

Prognosen fick förnyad aktualitet några dagar senare när statliga konjunkturinstitutet (KI) publicerade sin konjunkturbarometer där detaljhandelsföretagen redovisade en mycket stor optimism inför decemberförsäljningen. I konjunkturbarometern syntes också de första tecknen på att industrikonjunkturen var på väg att bottna.

Den här tendensen stärktes av förra veckans statistik. Först kom hushållens inköpsplaner som visade på en förbättring av hushållens förtroende för svensk ekonomi, om än från en låg nivå. Men parat med att hushållen fortsätter att, helt riktigt, tro på en bättre egen ekonomi framöver så ser det ut som om att den privata konsumtionen tar ny fart. Med en svag kronkurs i ryggen borde det betyda att inhemskt producerade varor och tjänster kommer i första rummet.

Nästa glädjebesked för konjunkturbedömare kom när Föreningssparbanken presenterade den svenska varianten av inköps-chefsindexet som säsongrensat steg från 46,7 procent i november till 48,7 i december. Fortfarande ligger dock indexet under den 50-procentsnivå som enligt tumreglerna anses indikera en uppgång i industrikonjunkturen. Föreningssparbankens ekonomer lyckades samtidigt dölja den kanske mest hoppingivande delen av statistiken i sin presentation: Industriföretagens produktionsplaner visar faktiskt på starka expansionsplaner under det kommande halvåret.

Beskedet kan tolkas som en from förhoppning om en konjunkturvändning. Ett annat alternativ är att se beskedet som att en stark framtidstro numer har återkommit bland svenska företag. Den svaga kronkursen styrker, som bekant, förhoppningarna.

Bättre än väntat

I USA är konjunktursignalerna ännu ljusare och i stort sett alla konjunkturindikatorer har visat sig vara bättre än väntat. Sysselsättningen fortsätter emellertid att minska, vilket inger oro. Även fortsättningsvis är det främst konsumenterna som ska h��lla konjunkturen under armarna. Den starka dollarn sätter käppar i hjulet för en mer kraftfull återhämtning i den amerikanska industrisektorn.