Liten konkurs med stor effekt

När Finansinspektionen, FI, stoppade verksamheten var det bara en tidsfråga. Förra veckan var pengarna slut och nätlåneföretaget Trustbuddy, noterat på börsens sidolista First North, ­begärdes i konkurs av ledningen. För den som följde strömmen av klagomål mot ­bolaget kom kollapsen knappast oväntat. Varningarna inför konkursen var många. Bara i år har FI tagit emot 23 anmälningar och klagomål från allmänheten mot Trustbuddy. Som jäm­förelse hade de nio största svenska konkurrenterna till Trustbuddy inom den bransch som brukar kallas peer-to-peer-lånebolag (P2P) under samma tid samlat på sig ett klagomål. Sammanlagt.

– Om du jämför med alla andra aktörer så hade Trustbuddy en helt annorlunda ­affärsmodell. Det var en varg i fårakläder som slutade som ett Ponzibedrägeri, säger Pärtel Tomberg, vd vid det estniska P2P-företaget Bondora.

Peer-to-peer kan ungefärligen översättas kompis till kompis. Begreppet används ofta för att beskriva icke-hierarkiska datornätverk där många enskilda människors datorer samverkar. Som så ofta med modeord kopplade till internet har P2P fått en bredare betydelse, och används om allt möjligt som skickas, hanteras eller säljs mellan två privatpersoner, utan mellanhand. För tio år sedan dök P2P-begreppet också upp på finansmarknaden. En av de första i Sverige, om inte rentav den första, var Trustbuddy. Den svenska P2P-lånemarknaden är relativt omogen och aktörerna är små. Störst var antagligen just Trustbuddy med drygt 70 anställda. Utomlands är bilden en annan. I Storbritannien dominerar bolag som Zopa och Ratesetter och i USA Prosper och Lending Club. Det sistnämnda är noterat och har ett börsvärde motsvarande cirka 45 miljarder kronor. Trustbuddys börsvärde var, för två år sedan, som högst uppe i 1 miljard kronor.

Pärtel Tomberg och andra branschkolleger som Affärsvärlden har talat med menar att Trustbuddy i sin verksamhet har gjort en svensk tolkning av P2P-lån som inte stämmer med hur begreppet definieras utomlands.

– Trustbuddy har sysslat med motsvarigheten till sms-lån. De hade räntor kring 600 procent årligen medan andra, bolag som vårt, Lendlink och Fixura, ett finskt bolag, gör ungefär samma sak med effektiva räntor på mellan 4 och 16 procent, säger Peter Schierenbeck, produkt- och marknadschef vid P2P-lånebolaget Lendify.

Andra skillnader märks också. Trustbuddys lån uppgick till i genomsnitt några tusenlappar per lån till personer som inte kunde få lån på annat håll, Lendify har en annan inriktning:

– Snittlånet ligger kring 100 000 kronor. Vi lånar endast ut till kreditvärdiga personer som normalt har lån hos storbankerna, ­säger Peter Schierenbeck.

Trustbuddys aktuella lånestock är på ­ungefär 300 miljoner kronor, men under hela fjolåret lånade bolaget ut cirka 900 miljoner kronor. Pengarna lånas ut av cirka 3 500 långivare som i allmänhet har räknat med 10–12 procents avkastning på sina pengar. Ett problem är att flera låntagare har haft problem att betala tillbaka sina lån. Enligt Svenska Dagbladet har lån för cirka 200 miljoner kronor gått till inkasso. Många av dessa skulder är äldre lån.

– Trustbuddys konkurs försvårar på kort sikt vårt arbete med att bygga förtroende för P2P-lånebranschen, men vi har inte märkt något ändrat beteende hos våra kunder, ­säger Peter Schierenbeck.

– Reglering och övervakning behövs definitivt i branschen, vilket fallet Trustbuddy också visar. Men branschens tillväxt och speciellt bolagens internationella expansion bromsas om olika europeiska länder har olika lagstiftning och om den är väldigt sträng och tungrodd, säger Mirja Palola, vd för finländska Fixura.

***

Trustbuddy har trots sin blott femåriga historia hunnit föranleda en imponerande mängd utredningar hos FI, och även kritik från densamma. Samma sak gäller motsvarande myndigheter i Danmark och Norge. I Danmark bedrev ett dotterbolag olovligt in- och utlåning utan tillstånd, och i Norge utfärdade Finanstilsynet minst två så kallade investerarvarningar.

I ett beslut förra sommaren avfärdade den svenska Finansinspektionen en ansökan från Trustbuddy om att driva finansieringsrörelse. Bland annat kritiserades bolaget för att ledningen inte ansågs vara kompetent. Grundaren och vd:n, norrmannen Jens Glasø, dömdes ut med orden ”Glasø saknar relevant utbildning och erfarenhet”.

Jens Glasø lämnade vd-posten i december 2014 och ersattes av svensken Linus Lönnroth, som tidigare var finanschef i bolaget. Men inte förrän i september 2015 byttes ledningen ut helt och hållet, då en kvartett chefer som tidigare varit med om att bygga upp det framgångsrika svenska betalningsföretaget Klarna tog över huvudkontoret på Biblioteksgatan i Stockholms finanskvarter.

Ny vd blev Philip Mikal, tidigare vice vd vid Klarna. Det tog inte den nya ledningen mer än några dagar innan den förstod att ­något var allvarligt fel i verksamheten.

44 miljoner kronor av långivarnas pengar fattas och Philip Mikal säger i en kommentar att bolaget har använt låntagarnas pengar som om det var dess egna:

– Lånat ut dem och på så sätt skapat intäkter för bolaget, säger Philip Mikal till tidningen Digital.

Den 8 oktober, efter en månad, gick de nya cheferna till Finansinspektionen. Måndagen därpå stoppade FI omedelbart verksam­heten. ”Finansinspektionen förelägger Trustbuddy att upphöra med den betaltjänstverksamhet som drivs utan tillstånd”, löd beslutet.

Trustbuddy var redan innan dess i finansiell kris och bara dagar från att avsluta en pågående nyemission. Nu fick emissionen avblåsas och utan vare sig intäkter eller nytt kapital återstod bara konkurs. Ansökan lämnades in till Stockholms tingsrätt förra måndagen. Nu pågår minst tre utredningar kring Trustbuddy-kraschen.

Den första leds av konkursförvaltaren, advokat Lars-Henrik Andersson på advokatfirman Lindahl. Han säger till Affärsvärlden att han har goda förhoppningar om att kunna sälja verksamheten vidare. Det troligaste är att bolaget säljs i delar.

Samtidigt har den nya ledningen polis­anmält tre personer ur den gamla ledningen. Vilka dessa är vill man inte avslöja. Ekobrottmyndigheten, EBM, har dock inlett en förundersökning om bedrägeri och insiderbrott. Ärendet har bollats mellan olika åklagare och inga åtgärder hade vidtagits i slutet av förra veckan.

Den tidigare vd:n och finanschefen Linus Lönnroth skriver i ett sms att han har lämnat bolaget och inte har någon insyn i bakgrunden till konkursen. Han skriver också att han ”naturligtvis står till förfogande” om polisen vill tala med honom. Lönnroths företrädare på vd-posten Jens Glasø skriver i ett sms att det ”inte fattas några pengar på något av kundernas klientkonton”.

”Summan av de medel som är betalt in från enskilda långivare /…/ och det som är utlånat är densamma”, uppger han för ­Affärsvärlden.

En tredje utredning kan också bli aktuell. Den gäller revisorernas eventuella ansvar. Enligt Adam Diamant, Revisorsnämndens stf myndighetschef, fanns i mitten av förra veckan en anmälan mot revisorerna från KPMG i Trustbuddy. Anmälaren anser att revisorerna borde ha reagerat mot de ”oegentligheter” som ”pågått under flera år”.

Samtidigt indikerar Jens Glasø att han tillsammans med andra aktieägare överväger att inleda en process mot den senaste bolagsledningen. Glasø menar att de nytillträdda cheferna kan ha bidragit till att stora värden i bolaget, som it-plattformen, kundportföljen och varumärket, har gått förlorade.

”Jag ska tillsammans med andra aktie­ägare värdera om dagens styrelse och ledning i Trustbuddy har överträtt sina befogenheter i processen fram mot konkursansökan”, skriver Glasø.

Finansinspektionens ärenden under 2015

Företag antal*

Lendify 1

Savelend 0

Sparlån 0

P2P Sverige 0

Lendlink 0

Trustbuddy 23

Fixura (Finland) 0

Toborrow 0

Funded By Me 0

Bondora (Estland) 0

*rubricerat som klagomål/förfrågning hos FI. Källa: FI

nullnull