Litauerna som vill köpa svenska bolag
– Svensken som jag hämtat upp vid färjan i Klaipeda sa inte ett ord på hela bilfärden, han satt stel som en pinne och vände sig hela tiden bort från mig, säger Antanas Stankus, vd för Syvtis, ett bolag som bland annat erbjuder mark och service till svenska företag som vill etablera sig i Litauen.
Det var för något år sedan som Antanas Stankus bestämt möte med den svenske affärsmannen för att diskutera ett eventuellt samarbete med dennes företag, ett svenskt byggbolag. Antanas Stankus plockade upp svensken i sin Mercedes och de satt sida vid sida under ett par timmars bilfärd.
– På kvällen, på restaurangen, fick jag förklaringen till detta märkliga beteende. Den här svenske mannen hade varit så rädd, och av någon anledning övertygad om att han blivit kidnappad av maffian, säger Anatanas Stankus.
Han tillägger snabbt, för att understryka det absurda i anklagelsen, att han är ordförande i den lokala Rotary-klubben samt sitter i styrelsen för Handelskammaren.
Nu är Antanas Stankus i Sverige för att hitta möjliga samarbetspartners och investeringsobjekt. Affärsvärlden träffar honom tillsammans med ytterligare två litauiska affärsmän: Viktoras Majauskas, vd för Nordic Investicija, ett företag som driver ett shoppingcenter och ett sextiotal fabriker i Litauen, och Rimantas Baumilas, vd för textilföretaget Klasikine Tekstile. De är inbjudna till Stockholm av deras bank SEB samt entreprenörsnätverket Founders Alliance som också hjälper till med att ordna affärsmöten.
Mest intresserade verkar de tre männen vara av att hitta svenska företag för samarbete i Litauen, för att kunna sälja service och tjänster vid flytt av fabriker för billigare produktion. Men de säger sig också vara intresserade av att investera i Sverige. Antanas Stankus har hört att generationsskiftet är ett problem för många svenska familjeföretag där den äldre generationen har svårt att hitta efterträdare. Han driver själv sitt företag tillsammans med två söner och kan tänka sig att förvärva ett svenskt bolag för att flytta produktionen till Sverige. Han pekar på fördelar med en omlokalisering av svenska fabriker till Litauen.
– Produktionen blir billigare, men det svenska varumärket finns kvar. Och om ägandet stannar i Sverige gör ju vinsten det också.
De tre litauiska affärsmännens engelska flyter inte lika lätt som för kanske många svenskar, men utöver det finns det inga större skillnader mellan näringslivet i Litauen och andra EU-länder, menar de. Men fördomar och okunskap gör att företag i Sverige avstår från att samarbeta med litauiska företag.
– Det är inte farligt i Litauen! Kom till oss och se själva, uppmanar Antanas Stankus.
Viktoras Majauskas instämmer:
– Allt som går att köpa och producera i Sverige går bra även i Litauen, men hälften så billigt! Vodka, åka taxi, fabriksproduktion… Allt!
De finns de som tycker att människor från Litauen och andra balitiska länder kommer hit och dumpar löner och tar arbetstillfällen från svenskarna. Hur ser ni på det?
– I dagsläget jobbar en halv miljon litauer i Sverige och andra europeiska länder. Det är ett stort problem för oss att bli av med så många, säger Antanas Stankus.
Viktoras Majauskas tillägger:
– Om ni svenskar behöver jobb, så kom till Litauen! Här behövs det till exempel specialister. Visserligen är lönen kanske hälften så hög i Litauen, men skatten och levnadsomkostnaderna är ändå lägre, så man får mera för pengarna hos oss.
För sexton år sedan blev Litauen självständigt. Om någon sagt då att ni skulle åka till Sverige år 2007 för att göra affärer, vad hade ni tänkt då?
De tre affärsmännen från Litauen ser plötsligt vemodiga ut.
– För sexton år sedan var jag i Stockholm för första gången. I dag tycker jag att allt är sig likt här medan allt har förändrats i Litauen. Plötsligt finns det 50 nattklubbar i Vilnius, och en massa skyskrapor…, säger Viktoras Majauskas.
Antanas Stankus var en av de ungefär 100 000 litauer som deporterades till Sibirien av dåvarande Sovjetunionen. Det var år 1951 som han, fem månader gammal, sattes på ett tåg tillsammans med sin familj. Han beskriver misären i de trånga vagnarna som fick hans mors mjölk att sina och hur familjen tvingades stanna i Sibirien under sju och ett halvt år. Inte ens när Litauen förklarade sig självständigt 1990 hade han vågat drömma om att åka till ett annat land i affärer.
________________________________________________________
Antanas Stankus. Vd på Syvtis Ltd.
Syvtis har projekterat och utvecklat industriområdet Taurage Industrial Park, med en yta på totalt 30 000 kvadratmeter. Syvtis sålde i juli 2006 sin verksamhet inom skyddsdräkter till Trelleborg, som i dag driver produktionen i Taruage i dotterbolaget UAB Trella.
Antanas Stankus besöker Sverige för att hitta partners som vill investera i litauisk produktion. Han säger sig också vara intresserad av att göra förvärv av mindre familjeföretag, till exempel där generationsskiften inte är möjliga.
Om varför han tycker att samarbete mellan litauer och svenskar fungerar bra:
“Den geografiska närheten gör det möjligt att få en leverans till Sverige över en natt. Dessutom är våra mentaliteter ganska lika varandra, vi förstår varandras skämt och svenskarna känner till vår historia. Det är inte som i Tyskland. Där ser man ner på oss litauer.”
________________________________________________________
Viktoras Majauskas. Vd på Nordic Investicija.
Nordic Investicija äger ett affärs- och shoppingcenter i Kaunas, Litauens andra största stad, på totalt 18 000 kvadratmeter. Viktoras Majauskas besöker Sverige för att hitta samarbetspartners, bland annat för ett planerad byggnation av lägenhetsfastigheter. Han är dessutom intresserad av att starta en butikskedja inom linnekonfektion.
Om Litauens främsta konkurrensfördel: “Vi har inga resurser som olja, men vi har många unga och välutbildade människor. Men vi behöver fler specialister, så om svenskarna klagar på att litauer kommer till Sverige och tar era arbetstillfällen… Please, kom då till Litauen och jobba.”
_______________________________________________________
Rimantas Baumilas. Vd på Klasikine Tekstile.
Klasikine Tekstile, som är ett medelstort familjeföretag, tillverkar och säljer linneprodukter som hemtextil och kläder. Företaget har i dag återförsäljare i flera europeiska länder och Rimantas Baumilas besöker Stockholm för att hitta svenska distributörer.
Om besöket i Stockholm:
“Om någon hade sagt till mig för 20 år sedan att jag skulle sitta i centrala Stockholm i dag och diskutera affärer, då hade det låtit som en saga.”Fjorton regeringschefer sedan 1991
Litauen är det största, mest folkrika och det sydligaste av de baltiska länderna.
Antal invånare: 3,5 miljoner.
Huvudstad: Vilnius, 553 000 invånare.
Andra större städer: Kaunas 434 000 invånare, Klaipeda 208 000 invånare, Siauliai 133 000 invånare.
Folkgrupper: Litauer 83,4 procent, ryssar 6,3 procent, polacker 6,7 procent och vitryssar 1,2 procent.
Religion: Den romersk-katolska kyrkan är majoritetsreligion, men det finns även rysk-ortodoxa, protestantiska och judiska samfund.
Valuta: Litas, är knuten till euron sedan den 2 februari 2002. En litas = 2,76 kronor.
Medellivslängd: Män 66 år, kvinnor 78 år.
Statsskick: Republik.
Premiärminister: Giediminas Kirkilas, socialdemokrat, är landets 14:de regeringschef sedan självständigheten 1991.
President: Valdas Adamkus.
Parlamentet: Seimas har 141 ledamöter valda på fyra år. Nästa val till Seimas äger rum i oktober 2008.
Aktuellt i politiken: I slutet av april lade president Valdas Adamkus in sitt veto mot en lag som skulle hindrat fler före detta KGB-anställda från Sovjettiden från att inneha offentliga tjänster som till exempel vid regeringsdepartementen. I dag är endast tidigare fast anställda KGB-officerare bannlysta.
Självständighet: Litauen var det första av de tre baltiska länderna som förklarade sig självständigt. Självständigheten blev ett faktum genom den misslyckade statskuppen i Sovjetunionen 1991. Den 11 mars 1990 förklarade Litauen sig som självständigt. Moskva svarade först med en ekonomisk blockad som senare övergick till våldshandlingar. Den 13 januari 1991 stormade sovjetiska soldater tv-tornet i Vilnius, varvid fjorton personer dödades och flera hundra skadades. Sverige öppnade, som första västland, ambassad i Litauen 1991.
EU: Litauen blev medlem i EU 2004 och planerar för att ansluta sig till Schengen-samarbetet under 2007.
Källa: Svenska Regeringskansliet, Svenska Ambassaden, TT med flera.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.