Riskkapitalbolag
Lista: Bolagen som kan börsnoteras – PE-bolag behöver göra exits
"Sannolikt kommer till exempel en förbättrad IPO-marknad att ha betydelse för antalet försäljningar framgent", säger Joakim Nauclér på KPMG till Affärsvärlden.
Inom riskkapitalvärlden pratas det sällan om “evighetsinvesteringar”. Bolag köps och får ligga i portföljen i regel mellan fyra och sju år, innan det är dags för nya ägare att ta vid. Genomsnittsåldern på innehaven har stuckit iväg, visar en rapport från KPMG.
Joakim Nauclér är partner inom Deal Advisory och leder KPMG:s rådgivning gentemot riskkapitalbolag. Han har varit med och tagit fram listan över PE-bolagens innehav.
“Vi ser en uppåtgående trend när det gäller åldern i portföljerna. Vid utgången av 2024 är den genomsnittliga ägandeperioden 4,6 år vilket är högre än det historiska genomsnittet”, säger han till Affärsvärlden.
Mellan åren 2021-2024 låg den genomsnittliga exitperioden bland PE bolag i Norden på 6,2 år. För samma period är den genomsnittliga åldern i portföljerna runt 4 år. Några av anledningarna till att innehaven ägs längre beror på coronapandemin, hög inflation och höjda räntor. Under 2024 började räntebanan komma ner, vilket kan vara en av anledningarna till att PE-bolagen börjat sälja fler av de äldre innehaven.
“För PE-bolagen är den viktigaste faktorn hur portföljbolagen utvecklas. Men även mognadsgraden för fonden där innehavet ligger, behovet av att resa nya fonder samt kapitalmarknaden spelar roll. Sannolikt kommer till exempel en förbättrad IPO-marknad att ha betydelse för antalet försäljningar framgent”, säger Joakim Nauclér.
Svårt för konsumentbolag
I statistiken visas också vilka sektorer som det varit lättare att göra transaktioner inom.
“Utvecklingen för bolag inom business services (företagstjänster, reds. anm.), tech och infrastruktur har relativt sett varit starkare de senaste åren. Där är den genomsnittliga innehavsperioden kortast just nu. Svårare har det varit för konsumentbolag som har legat längre i portföljerna”, säger Joakim Nauclér.
Rådgivaren: Förberedelserna påbörjas tidigare
Vilken typ av exit är det då som PE-bolagen letar efter? Att sälja till en konkurrent, ett annat PE-bolag eller göra IPO har länge varit det vanligaste. Men även så kallade continuation vehicles, där innehavet rullas över från en gammal fond till en ny, är en form av exit som kommit senaste åren.
“Det har blivit vanligare och det är inte osannolikt att det fortsätter under 2025. En trend är också att vid flera av de större affärer som gjorts under 2024 har säljarna valt att återinvestera. Det indikerar att ägarna anser att det finns mer värde att skapa i portföljbolagen”, säger KPMG-chefen.
En annan trend som Joakim Nauclér noterat är hur exitförberedelserna ändrats.
“PE-bolagen fortsätter att utveckla portföljbolagen genom operationella förbättringar och tilläggsförvärv. Vi ser också att man ofta påbörjar förberedelseprocessen inför en försäljning tidigare än för ett par år sedan och det gäller oavsett om det är IPO- eller M&A-spåret det lutar åt”, säger han.
Flera processer igång
I listan nedan finns de flesta bolag som PE-bolagen haft i sin portfölj längre än genomsnittstiden för exits, som är sex år. Flera faktorer spelar in när PE-ägarna väljer att göra sin exit, såsom ålder på innehavet, hur bolaget presterar och när PE-bolaget behöver ta in pengar till en ny fond. Och framförallt huruvida det finns köpare till bolaget eller inte. Listan nedan ger en indikation om en exit, i form av M&A eller IPO, kan vara på väg.
Affärsvärlden har under året skrivit om flera av de äldre PE-ägda bolagen som finns på listan. I våras avslöjade Afv att riskkapitalbolaget Summa anlitat rådgivare för att hitta en ny ägare till norska SaaS-bolaget Documaster. Ett annat PE-ägt bolag som Afv avslöjat befinner sig i en exitprocess är Currentum, som ägs av danska riskkapitalbolaget Axcel. Säljprocessen för Nordic Capital-ägda Max Matthiessen var också en av höstens större transaktioner på marknaden.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.