LINJEBUSS: Uppe på vägen igen

Linjebuss, som bedriver kollektivtrafik på entreprenad, seravsevärt starkare ut idag än för ett år sedan. Efter attresultatet kollapsade sista kvartalet 1995, då bolaget fick tastora kostnader för att städa upp efter den okontrolleradeexpansionen åren innan, har bolaget hämtat sig under 1996. 1996fördubblades resultatet efter finansnetto till 98 miljonerkronor på en omsättning som inte ökade med mer än knappa tvåprocent, främst tack vare positiva effekter av de besparingarsom gjorts. Nyckeltalen förbättras sakta men säkert.Rörelsemarginalen steg från knappt sex till drygt sju procent.Avkastningen på eget kapital steg från sex till elva procent.

Och nettoskuldsättningen minskade med 265 miljoner till 793miljoner kronor. För att minska kapitalkostnaderna har bolagetsedan i fjol börjat hyra en del bussar, i stället för att ägadem.

Idag betonar ledningen att lönsamhet är viktigare än volym tillskillnad från tidigare då man tycks ha prioriteratmarknadsandelar framför marginaler.

Under ledning av den nye VD:n Kurt Jofs ska Linjebuss fortsättaatt förbättra lönsamheten och expandera i Europa. Men det gälleratt hålla i ratten så att expansionen inte blir likaokontrollerad som tidigare.

Marknaden för den svenska bussrörelsen (som står för över 60procent av omsättningen) är fortfarande tuff med hård konkurrensvid upphandlingarna av nya kontrakt, vilket pressar priserna.Enligt bolagets ledning kunde dock en viss stabilisering avpriserna vid upphandlingarna skönjas mot slutet av fjolåret. Mendet är ännu för tidigt att säga hur stabila dessa prisnivåer är.I Sverige kör bussbolagen efter så kallade bruttoavtal.Länshuvudmannen ersätter bussbolaget enligt det avtaladebruttopriset, men behåller alla biljettintäkter själv.

Kontrakten som normalt löper på tre till fem år, är indexerade.Det sker en årlig justering enligt konsumentprisindex och vissabranschindex. Intäkterna för det bolag som vinner upphandlingenär givna för den tid som kontraktet löper. Den låga inflationenger svag indexutveckling samtidigt som nya löneavtal har gjortatt personalkostnaderna, som står för hälften av kostnaderna,steg med fyra procent 1996. Det enda sättet att förbättralönsamheten är att minska kostnaderna.

På en del platser har incitamentsprogram införts på prov som harvisat sig vara framgångsrika. I dessa program får entreprenörenvara med och dela på de extraintäkter som uppstår om bussbolagetlyckas öka passagerarvolymen.

Bussbolagen expanderar över nationsgränserna i allt högre gradvilket Linjebuss självt är ett bra exempel på. Och den trendenkommer med all sannolikhet att fortsätta när Europa nuavreglerar kollektivtrafikmarknaden, en marknad som är värd 350miljarder kronor. I en rapport från EU-kommissionen slås detfast att koncessioner i framtiden ska vara baserade på ett öppetanbudsförfarande över hela Europa. Linjebuss kan alltså väntasig hårdare konkurrens från utländska bolag på hemmaplan, menockså ökade möjligheter att självt expandera utomlands.Utlänningarna har gjort sitt intåg på den svenska bussmarknaden.I höstas vann ett danskt bussbolag upphandlingar i Skåne och SJsålde Swebus till Stagecoach, Storbritanniens tredje störstabussbolag. SJ:s försäljning utlöste häftiga reaktioner.Stagecoach utmålades som busar på den engelska bussmarknaden ochoron spred sig att de skulle använda samma metoder på densvenska marknaden. Bilden stämmer till viss del.

Avregleringen av bussmarknaden har i England bäddat för sådanafasoner. Konkurrensen om passagerarna är fri sedan 1986.Verksamheten drivs i huvudsak utan offentliga medel,konkurrensen är mycket hård och flera bussbolag konkurrerar påsamma linjer i samma städer. Striden mellan bussbolagen utkämpasbokstavligen på gatorna.

Så fungerar det inte i Norden. Där ansvarar kommunala ellerlandstingskommunala länstrafikbolag för trafiken. De sätterpriser, bestämmer linjer och turtäthet. Konkurrensen sker enbarti samband med upphandling av nya kontrakt som normalt löper påtre till fem år. I avregleringsplanerna sneglar EU på dennordiska modellen.

Hittills verkar rädslan för vad Swebus skulle ta sig för iSverige överdrivna. Swebus har prismässigt legat nära Linjebussvid de senaste upphandlingarna. När Linjebuss förlorade kontrakti höstas var det till nya typer av konkurrenter, nämligen småprivata bolag som gått samman i konstellationer och lämnatmycket låga bud, och utländska offentliga bolag som är mindreaffärsmässiga (till exempel det kommunägda Bus Danmark som vanntrafik i Skåne).

Linjebuss finns idag i Sverige, Danmark, Finland, Belgien ochsedan i februari i år även i Tyskland. Bolaget satsar på attväxa i Europa både genom förvärv och genom anbud vidupphandlingar. De europeiska marknaderna är intressanta då detär stora, tätbefolkade marknader. Bussbolaget bedriverkollektivtrafik på entreprenad, så kallad samhällsbetald trafik(till exempel kollektivtrafik, skolresor, sjuktransporter ochfärdtjänst) samt beställningstrafik.

Under 1996 köpte Linjebuss ytterligare fyra mindre bolag iBelgien och är nu det största privata bussbolaget i landet. Ochi februari i år rullade Linjebuss in i Tyskland genom att köpadet gamla familjeföretaget Legner Group med 160 bussar och enomsättning på 170 miljoner kronor. Den tyska marknaden är stor.Det finns cirka 50.000 bussar på marknaden att jämföra medSveriges 9.000.

Den största delen av kollektivtrafiken i Sverige är idagavreglerad och andelen privata bolag har ökat kraftigt, isynnerhet efter att det tidigare statliga Swebus nu är privatägt.De tio största bolagen kontrollerar tre fjärdedelar av densvenska marknaden, som totalt uppgår till tio miljarder kronor.Swebus är störst med 3.000 bussar i trafik och Linjebuss är tvåamed 1.500 bussar. Omkring 1.000 bussar kommer att upphandlas iår i Sverige.

Linjebuss är det tredje största privata bussbolaget på dendanska marknaden som totalt omsätter 3,5 miljarder kronor.Prispressen är hård då de offentligt ägda bolagen konkurreraraggressivt med priset. Omkring 670 bussar kommer att upphandlasi Danmark i år.

På den finska marknaden, som omsätter 6,5 miljarder kronor, ärdet bara bussar i Helsingforsregionen som handlas upp ikonkurrens. Sedan avregleringen har priserna sjunkit med 30procent där. Omkring 160 bussar kommer att upphandlas i Finlandi år.

I Belgien, där marknaden är värd tio miljarder kronor,diskuteras en avreglering. Tre regionala huvudmän ansvarar förkollektivtrafiken. Linjebuss är det största privata bussbolagetoch det femte största totalt på den belgiska marknaden. KurtJofs är Linjebuss nye VD sedan årsskiftet. Jofs har tidigarevarit chef för ABB Ventilation Systems, och har även haftledande befattningar både inom ABB och Ericsson. Han harinternationell erfarenhet (har arbetat i Mexiko och Japan) ochindustriellt kunnande.

Varthän härnäst? Linjebussledningens sits är inte avundsvärd:marknaderna kännetecknas av låg eller obefintlig tillväxt, hårdkonkurrens och ökande prispress.

För att fortsätta växa måste man köpa bolag, eller vinna anbud iupphandlingar. Den tidigare linjebussledningen misslyckades närman försökte sig på att köpa olönsamma bolag för renovering. Dennuvarande strategin, att i stället köpa välskötta bolag ställerstora krav på ledningens förmåga att hitta bra bolag till lågapriser.

FAKTARUTA: Långsam förbättring

Linjebuss,mkr 1994 1995 1996 19972)Omsättning 1916 2261 2302 2341Rörelseresultat1) 163 113 151 158Rörelsemarginal % 8,5 5 6,6 6,7Finansnetto -43 -68 -53 -58Resultat f skatt 120 45 98 100Vinst/aktie, kr 7,22 2,21 4,19 5,65Utdelning, kr 2,25 1,25 1,5 1,71) Vinst efter avskrivningar

2) Affärsvärldens prognos

Sverigetvåa

Bolag Antal bussarBolag Antal bussarSwebus/Stagecoach 3049Linjebuss 1500SL Buss 1185Näckrosbuss 742Göteborgs Spårvägar 221Västerås Lokaltrafik 190Gamla Uppsala Buss 178Esse/Erlandssons Trafik 106Borås Lokaltrafik 104Skelleftebuss 102Övervärderad

Under fjolåret steg Linjebuss-aktien med 81 procent jämfört medAffärsvärldens generalindex som steg med 38 procent. I år hardock aktien fallit tillbaka med tolv procent.

Räknat på Affärsvärldens vinstprognos för 1997 på 5,60 kronorper aktie efter skatt, handlas aktien på dagens kurs till p/e–tal 15. Med ett avkastningskrav på elva procent, krävs enavkastning på eget kapital på mellan 18 och 23 procent denärmaste tio åren. Det överstiger vad bolaget historiskt harpresterat och situationen på marknaden ger ingen anledning atträkna med stora lönsamhetsförbättringar. Aktien är fortfarandeövervärderad och borde ned ytterligare en tia.