Lauritz stora auktionsfynd
Stockholms Auktionsverk grundades 1674 och är världens äldsta auktionshus. Danska Lauritz.com började i sin nuvarande form 1999 och är ett av de yngre. Kanske är det ett tidens tecken att uppstickaren köper branschnestorn och bildar Nordens största auktionsfirma, med en sammanlagd bruttoomsättning förra året på 1,5 miljarder kronor och 226 miljoner i provisionsintäkter, något mer än Bukowskis.
Prislappen är inte offentliggjord men enligt uppgift till Affärsvärlden ligger den i intervallet 150–200 miljoner kronor. Det innebär en rätt hög vinstmultipel givet att Auktionsverket bara tjänade 5 miljoner kronor efter skatt förra året och rörelseresultatet var drygt 7. Och en hygglig affär för säljaren Peter Alarik som köpte företaget från Stockholms stad för 10 miljoner kronor 1993.
Lauritz.com kan betala eftersom firman har gott om något som det har varit sämre med hos de svenska konkurrenterna på senare tid: hög tillväxt och god lönsamhet. Tillväxten har varit över 30 procent varje år sedan starten och rörelsemarginalen förra året var 25 procent, på en nettoomsättning på 120 miljoner kronor. Med affären väntas vinsten ta ett ordenligt kliv.
– Auktionsverket ska göra ett rörelseresultat på 26,5 miljoner kronor 2015, enligt kalkylerna, sen får vi se om det håller, men det är ambitionen, säger grundaren och huvudägaren Bengt Sundström.
– Och för hela koncernen siktar vi på 60 miljoner nästa år.
Lauritz.com kan bäst beskrivas som en hybrid mellan gamla tiders stadsauktioner och rena nätauktioner som till exempel Ebay och Tradera. De senare är i praktiken rena marknadsplatser där säljare och köpare paras ihop, men där sajten inte befattar sig med själva varan. Lauritz.com tar in föremålet, värderar och fotograferar det och sätter ett utropspris, därefter kan det beskådas på plats i en visningshall. Själva auktionen sköts däremot helt elektroniskt vilket gör antalet möjliga köpare större. Auktionerna är i första hand tänkta för föremål värda mellan 1 000 kronor och 50 000 kronor.
– Snittaffären är på 2 800 kronor, men 20 procent av affärerna är på över 25 000 kronor, säger Bengt Sundström.
Det danska företaget har under åren köpt en handfull lokala auktionshus i Danmark och Sverige och inordnat dem i varumärket och affärsmodellen. Förvärvet av Auktionsverket innebär ett steg in i det så kallade fine arts-segmentet där antikviteter och konstföremål för miljonbelopp byter ägare vid fysiska auktioner. Det ska Auktionsverket fortsätta med under sitt inarbetade varumärke.
– Fördelen är att vi kan marknadsföra kvalitetskonsten även mot Larutiz.coms 1,8 miljoner kunder, säger Lauritz.coms vd Mette Rode Sundström.
De nätauktioner som Auktionsverket driver i dag under varumärket Magasin 5 kommer att integreras med Lauritz.coms kontor i Stockholm och på sikt kommer varumärkena sannolikt smälta samman.
Nyligen tog Lauritz.com in 375 miljoner kronor i ett obligationslån. Ungefär hälften går åt till förvärvet av Stockholms Auktionsverk. Resten av pengarna ska delvis finansiera it-utveckling men också användas för expansion.
– Vi kommer att söka fler partners. Antingen kontaktar vi existerande hus, eller så startar vi nya filialer, säger Bengt Sundström och berättar att England är det femte land där bolaget tänker etablera sig.
Utvecklingen mot nätbaserade auktioner är bara i sin linda men kommer att fortsätta i hög takt, spår Bengt Sundström.
– Marknaden är fortfarande oerhört fragmentiserad med lokala auktionshus i nästan varje stad. Men det kommer att bli färre företag eftersom det kräver stora resurser att utveckla nätauktioner och det finns stora synergier. Alla små spelare kommer att försvinna på sikt, säger Bengt Sundström.
Lauritz.com
• Lauritz.com startades 1999 och har 21 kontor i Danmark, Sverige, Tyskland och Belgien.
• Lokalkontoren drivs av franchisetagare, förutom i Köpenhamn och Stockholm.
• Omsättningen var 120 miljoner kronor 2013 och rörelseresultatet 30 miljoner kronor.
• Företaget ägs av Bengt Sundström, 95 procent, och Mette Rode Sundström 5 procent.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.