Lång väg kvar för eurokursen

För gemene man blev euron aktuell häromdagen när Jan Björklund, partiledare för Folkpartiet, på nytt tog upp kravet på att skippa kronan och införa euro. Något dålig tajming, kan tyckas, med tanke på att kronan bidragit till att föra Sverige genom krisen samtidigt som euroländernas samarbete visat stora svagheter.

Så hur ser framtiden ut för den yngsta storvalutan? Även om euron stabiliserats är osäkerheten kring valutan fortfarande stor.

I kölvattnet av Europakrisen står det klart att EU-kommissionärerna med flera förlorat sin oskuld, åtminstone vad gäller förtroendet för bakomliggande statistik.

– Det som kom på tapeten så tydligt i samband med eurokrisen var att det kan vara fel i underlaget. Med de felaktiga rapporterade siffrorna om Grekland i tankarna, vill jag peka på att vi aldrig kan förutse exakt vad som kommer upp till ytan, säger Anders Eklöf, valutaanalytiker på Swedbank.

Överlag är euron, till skillnad från dollarn och i viss mån yenen, känsligare för negativa besked om världskonjunkturen. Ju sämre konjunktur, desto svagare tilltro till euron medan dollarn blir en trygg hamn för nervösa investerare.

Här är några av de största osäkerhetsfaktorerna för euron:

Utvecklingen i USA. Negativa signaler, som skulle stärka farhågorna för en douple-dip, gör trygghetsvalutan nummer ett – dollarn – mer attraktiv och den mer riskfyllda euron mindre intressant för investerare.

Tilltron till stresstesterna. De stresstester som utfördes på europeiska banker i juli var å ena sidan lugnande, eftersom bankerna klarade testerna galant, men å andra sidan blev effekten av dem djupt oroande. Kritiken mot att stresstesten var för enkla och alltså inte bevisade i stort sett någonting har växt sig allt starkare, säger flera bedömare till Affärsvärlden.

Eurokrisens utveckling. Just när världen pustar ut efter räddningen av Grekland visar det sig att ett betydligt mäktigare euroland också kan ha mörkat sin finansiella situation. I Frankrike sänkte regeringen sin BNP-prognos för 2011, till 2 procent från tidigare 2,5 procent, kort efter att IMF kallat landets ekonomiska utsikter “mycket osäkra”. Och ledande kreditvärderingsinsititut flaggar för att landet riskerar att få sitt AAA-betyg sänkt som straff för det stora budgetunderskottet. Så även om dragloket Tyskland visar en stabil utveckling är det långt ifrån säkert att det räcker för att hålla euron uppe. Den gängse synen är att det inte finns resurser för flera stimulanspaket och det är alltså en öppen fråga vad som skulle kunna minska stöten vid en eventuell ny kraschlandning för Europa.

Kinesiska valutan. Efter massivt tryck från omvärlden om att Kina fått orättvisa konkurrensfördelar genom att trycka ned värdet på yuanen, gick den kinesiska regeringen i juni med på att skriva upp den. Men uppvärderingen verkar gå långsammare än vad många bedömare hade väntat och därmed är effekterna på euron små.

Den gängse uppfattningen är att yuanen förstärks runt 5 procent om året.

Det är bra för världsekonomin, det stärker den inhemska efterfrågan och Kina blir mindre beroende av export. Det skulle stärka euron eftersom landet då skulle öka sin import från till exempel Tyskland.

Anders Eklöf är, i likhet med många andra bedömare, försiktig i sin bedömning av eurons utveckling.

– Det bästa scenariot för euron är att den amerikanska ekonomin är på väg att återhämta sig, om än på en guppig resa, och att den inhemska efterfrågan i tillväxtländerna, främst i Kina, lyfter. I ett sådant scenario är euron en vinnare relativt sett dollarn.

– Men det grundliggande scenariot, som vi gör vår bedömning på, är att euron sakta försvagas mot dollarn under det närmaste året, om än ganska marginellt.