Lägre tillväxttakt och tuffare myndigheter

Läkemedel är inte längre någon iögonenfallande tillväxtbransch. Förr ökade försäljningen med 10-15 procent per år. Framöver blir det under 10 procent, kanske till och med en bra bit under.
Världsmarknaden för läkemedel växte, enligt den senaste mätningen av analysföretaget IMS Health, med 7 procent (oktober 2003-september 2004). Tillväxten under 2005 bedöms bli knappt 6 procent, enligt Economist Intelligence Unit, och ännu lägre 2006-2008. USA-marknaden, som växte 10 procent under nämnda tolvmånadersperiod, bedöms av EIU öka med bara hälften så mycket åren framöver.
Det är fortfarande en hyfsad tillväxt, men inte alls vad branschen varit van vid. Omsvängningen kom för några år sedan när patenten på en rad stora produkter, bland andra Astra Zenecas magsårsmedel Losec, gick ut. Billiga kopior översvämmade marknaden och sänkte priserna drastiskt. Nästan alla de stora läkemedelsbolagen har drabbats. De har inte lyckats få fram tillräckligt med nya storsäljare som kan täcka upp för de gamla. I desperation har de gjort stora fusioner, köpt upp bioteknikföretag eller ingått omfattande forskningsavtal. Det har inte hjälpt. När forskningen inte givit några nya revolutionerande produkter har det i stället blivit en stenhård marknadsföring av produkter med synonymkaraktär, vilket givit branschen dåligt rykte, särskilt i USA. De som ska finansiera läkemedelsinköpen har blivit mer restriktiva och pressat priserna.
År 2004 kommer att bli ihågkommet som året då amerikanska Merck fick dra in den smärtlindrande medicinen Vioxx på grund av svåra hjärtbiverkningar. Merck är inte vilket företag som helst och Vioxx är inte vilken produkt som helst. Merck är ett mytomspunnet, klassiskt företag, känt för sitt etik och seriösa forskning. Den bilden har fått sig en knäck sedan det visat sig att många i företaget känt till att Vioxx kunde ge allvarliga biverkningar, men gjort vad de kunnat för att dölja det. Skadestånden kan bli så stora att en del oroas för Mercks existens som fristående bolag.
Vioxx var en ny sorts smärtlindrare, en cox-2-hämmare, som slog sig in på marknaden med mycket intensiv marknadsföring för att kunna matcha den konkurrerande cox-2-hämmaren Celebra från Pfizer. Vioxx tillhörde de tio mest sålda läkemedlen i världen. Det är mycket ovanligt att en så ny, stor produkt så snabbt måste tas bort från marknaden. Vioxx introducerades 1999.
Skandalen har drabbat hela branschen, inte minst det amerikanska läkemedelsverket FDA. Många vill se skärpningar av regelverket, exempelvis en från FDA fristående myndigh med uppgift att övervaka medicinerna när de väl kommit ut på marknaden. Nu finns denna verksamhet som en avdelning inom FDA, Office of Drug Safety. Den avdelningen har dessutom varit utan chef i 13 månader. Det är industrin som ska göra dessa uppföljande studier, vilket innebär att det finns intressekonflikter, dels industrin som i praktiken ska övervaka sina egna produkter, dels FDA som ska syna produkter de redan godkänt. Ett alternativ är att det bildas en helt fristående övervakningsmyndighet, oberoende av FDA och industrin. Ett mindre drastiskt alternativ är att FDA får stärkta resurser att göra egna studier och att alla godkännanden blir villkorade, vilket tvingar företagen att fortlöpande granska så att produkterna är säkra. Klart är att det kommer att bli svårare att få ut nya produkter på marknaden. Och risken att storsäljare kan bli indragna har ökat. På aktiemarknaden har riskpremien på läkemedelsföretagen stigit, vilket sänkt värderingarna rejält.
Vad som händer i USA är viktigt för hela läkemedelsbranschen eftersom USA utgör halva världsmarknaden, dessutom den snabbast växande och den mest teknikdrivna. Nya produkter kommer ofta först ut i USA och sprids sedan till resten av världen. Om USA mattas av påverkar det hela branschen.