”Lågkonjunkturen talar för kärnkraften”

Häromdagen sade du att ni är redo att bygga ny kärnkraft. Är det verkligen realistiskt? För bara några år sedan handlade debatten om avveckling, inte utveckling.

– Det tror jag absolut är realistiskt. Kärnkraften har mycket låga koldioxidutsläpp, bra miljöegenskaper och är konkurrenskraftig och driftsäker.

Vad syftar du på konkret när du säger att ni är redo att bygga nytt?

– Vi har ett team som ser över framtida möjligheter i Storbritannien. Sedan finns diskussioner om Polen och de baltiska länderna. Inga beslut är fattade men det hela kan utvecklas till något intressant, inte minst på grund av den senaste gaskrisen. I Sverige har det inte hänt så mycket men det börjar bli hög tid att fatta beslut om att ersätta de äldre reaktorerna.

Du menar alltså, för er del, de äldsta reaktorerna i Ringhals.

– Ja.

När behöver de tas ur drift?

– Runt 2020-2025. Det kräver ett politiskt beslut om att ersätta dem i nästa mandatperiod.

Återigen, är det realistiskt? Det är bara folkpartiet som klart har sagt att man är för att bygga ny kärnkraft.

– Jag kan inte uttala mig om politiken men det jag kan konstatera är att opinionen svängt rejält till förmån för kärnkraft, och det gäller både i Sverige och ute i Europa.

Vad tror du det beror på?

– Naturgaskrisen är en faktor och lågkonjunkturen är en annan. Ska vi kunna möta klimatutmaningen och samtidigt säkra tillgång till energi till konkurrenskraftiga priser är kärnkraften det bästa alternativet.

Samtidigt är det en hel del bekymmer med kärnkraften. Ni har haft säkerhetsproblem i Forsmark och i Finland är det nya reaktorbygget tre år försenat.

– Vi siktar på en världsledande position inom kärnkraftsdrift och kärnkraftssäkerhet. Därför har vi bland annat inrättat en ny paneuropeisk kärnkraftsorganisation. När det gäller Finland är det helt ny reaktorgeneration och det är helt normalt med den här sortens förseningar.

Finska TVO köpte nyckelfärdigt men reaktorn är tre år försenad och blir 50 procent dyrare än avtalat. Det fransk-tyska konsortiet har dragit finländarna inför skiljedom för att få dem att ta en del av kostnaderna. Finländarna hävdar att avtal ska hållas. Är det verkligen ett normalt skeende?

– Jag vill inte kommentera just det. När det gäller priset kanske man, från båda sidor, var angelägen om att få projektet till stånd, vad vet jag? Men när det gäller frågan om teknikens komplexitet är det är absolut så att när man introducerar en ny generation av så här komplicerade storskaliga anläggningar med höga säkerhetskrav så blir det svårt att beräkna kostnader och byggtid. Det är inget märkligt.

Om Vattenfall beställer kärnkraftverk, om vi antar att politiken skulle medge det, skulle ni då slippa sådana förseningar och fördyringar?

– Ja, det skulle vi.

Ett annat problem som bland annat aktualiserats av Kärnkraftsinspektionen är kompetensförsörjningen. En stor del av dem som bemannar kärnkraftverken är i 50-årsåldern. Hur ska ni lösa det?

– Det är riktigt att branschen har en utmaning när det gäller rekrytering och kompetensöverföring mellan äldre och yngre. Vi har ett omfattande program i gång för det på Vattenfall och även för nyrekryteringar. Vi börjar också se ett visst ökat intresse för högre tekniska utbildningar som är relaterade till kärnkraft och energi och det är ju glädjande.

Civilingenjörer i teknisk fysik och över huvud taget folk som är bra på att räkna är väl intressanta för er?

– Javisst.

Då kanske finanskrisen kan vara till fördel för er… En del av dem som får gå från investmentbanker lär väl ha precis rätt kompetens?

– Det är mycket möjligt. Vi är intresserade av kvalificerade människor oavsett bakgrund.