Lågkonjunkturen slår mot NHL

Nu står inte ens den nordamerikanska proffshockeyn emot den vikande amerikanska konjunkturen. En undersökning gjord av Team Marketing Report visar att klubbarna för första gången på länge tvingats lämna biljettpriserna nästan oförändrade. Ökningen inför säsongen är i genomsnitt magra 4,5 procent och av ligans 30 lag har tre till och med sänkt.

Men att gå på NHL-ishockey är fortfarande en dyr historia. Entrén är i snitt 530 kronor per biljett. Ska en familj på fyra personer även inta tilltugg och har lite andra kostnader går en hockeykväll lös på 2 900 kronor.

Inte alla klubbar håller sig med måttliga ökningar. Dallas Stars, mästare säsongen 1999, har chockhöjt priset med hela 34,5 procent för att betala av på sin nya arena. I spärren till American Airlines Center får besökaren slanta upp drygt 800 kronor, högst i hela NHL. Stars toppar också kostnaden för familjen som får hala fram drygt 4 000 kronor för en afton.

Löneexplosionen är ett annat hot mot NHL-klubbarnas ekonomi. Stjärnorna kostar allt mer och i ligan finns det 40 spelare som tjänar mer än 50 Mkr om året. Medellönen skäms inte heller för sig och är 15 Mkr för de 790 spelare som ställer upp i premiären. Med 25-30 spelare i truppen har bland annat Edmonton och Pittsburg därför tvingats sälja av stjärnspelare för att få ihop sina budgetar.

Den största adrenalinkicken under sommarens transferperiod fick nog klubbdirektören i Washington Capitals, George McPhee. Liggande på stranden fick han ett samtal från Pittsburg och erbjöds den tjeckiske superstjärnan och målkungen Jaromir Jagr. Med Jagr i laget blir Capitals en farlig utmanare till Stanley Cup men också ägare till NHLs dyraste spelare med en lön på drygt 100 Mkr per år. Peter Forsberg hade 115 Mkr i sitt kontrakt men slickar nu såren efter sin bortopererade mjälte hemma i Ö-vik och får inte en nickel.

Årets mest kritiserade värvningen är New York Islanders köp av den ryska ishockeydivan Alexei Yashin. Islanders har tidigare hållit i kostnaderna och legat under lönegenomsnittet. Så när klubben under sommaren slöt ett tioårsavtal med Yashin på totalt nästan 1 miljard kronor var det många som tog sig för pannan och många konkurrenter var skadeglada att det inte var deras lag och deras pengar.

Ekonomiskt lever klubbarna lever i allt mer skilda världar. New York Rangers, Detroit Red Wings och Colorado Avalanche har lönelistor på nästan 700 Mkr per år. Det är tre gånger mer än Atlanta, Nashville och Minnesota.

Ännu tycker inte ligan att det är ett akut problem. Bevisen för att det går att shoppa ihop ett vinnande lag är också ganska tunna. Exempelvis vann New Jersey Devils ligan 2000 med en lönebudget i mittenskiktet. Lönekostnaderna för de regerande mästarna Colorado Avalanche exploderade inte heller förrän i somras då klubben lade upp mer än 1 miljard kronor för att behålla stjärnorna Joe Sakic, Rob Blake och målvakten Patrick Roy.

Risken att pengarna kan döda spänningen oroar ändå ligans chef Gary Bettman. Några åtgärder för att hejda utveckling kan dock inte vidtas förrän 2004 då kollektivavtalet som reglerar spelarnas arbetskontrakt ska omförhandlas.

Redan nu försöker de rikaste klubbarna gardera sig mot eventuella hinder för löneökningar och övergångar efter 2004. Konsekvensen är att den jämfört med baseboll, basket och fotboll normalt lugna övergångsmarknaden sjudit av en aktivitet som inte skådats tidigare. Förutom Jagr och Yashin har fullbloden Eric Lindros, Brett Hull, Alexander Mogilny, Jeremy Roenik, Michael Peca, Dominik Hasek och Luc Robitaille alla bytt klubbar i år.

Allra hetast har marknaden för så kallade free-agents varit där spelare över 31 år sedan i fjol fritt kan byta klubb. Med fler blivande 31-åringar nästa år och oron inför 2004 räknar de flesta med att årets transferkarusell bara är början.