”Läget påminner om år 2004”
Nej, det går inga direktflyg från Moskva till Georgien för närvarande. Så Mattias Westman får mellanlanda i Istanbul när han flyger till Tbilisi för ett sammanträde med premiärminister Vladimir Gurgenidze och – eventuellt – landets president Michail Saakasjvili.
Westman är grundare av Russian Prosperity Fund Management som med 5 miljarder dollar (motsvarande 30 miljarder kronor) under förvaltning är en av de största utländska investerarna på börserna i Ryssland och det gamla Sovjetväldet. Sånt öppnar dörrar. Han reser i dagarna till Georgien för att bilda sig en uppfattning om läget på plats och för att bevaka de investeringar som fonderna har i landet.
Vad ska du säga till premiärministern?
– Jag ska fråga honom hur han ser på situationen och vad han tror kommer att hända framöver.
Moskvabörsen har fallit med drygt 30 procent från sitt all-time-high i maj och med knappt 8 procent sedan inmarschen i Georgien. Den georgiska aktiemarknaden befinner sig ännu i sin linda, med ett begränsat antal papper, tunn handel och utan något vettigt index, men den har i vart fall inte gynnats av kriget.
Hur är stämningen i Moskva? Vad säger dina ryska kollegor och bekanta om kriget?
– Georgien gick ju till anfall och ryssarna tycker det är konstigt att de beskrivs som skyldiga till kriget. Men det är faktiskt inte en så stor sak här, det råder ingen krigsstämning och det känns inte riktigt att det pågår ett krig.
Han beskriver de ryska makthavarnas imperialistiska stil och tuffa maktspråk som populära bland ryssar i gemen, men menar att brösttonerna inte ska övertolkas.
– Ryssarna vill inte ha Georgien. Man ska komma ihåg att 1992 så massakrerades abchazer och osseter av georgier och ryssarna fick skydda dem och det är väl ungefär vad de anser att de gör nu också. Saakasjvili gick till val på att ta tillbaka de områden som nu tillhör Ryssland och det ingår i bilden. Det finns ett inslag av “lika goda kålsupare” i den här konflikten.
Det är inte bara kriget i Georgien som får utländska investerare att fly Moskva. Den omilda behandlingen av BP och Telenor, storägare i oljebolaget TNK-BP respektive telekombolaget Vimpelcom, sänder också kalla kårar efter ryggen på utlänningarna.
– Även här finns ett ryskt perspektiv som man inte får glömma. Telenor stoppade Vimpelcom från att gå in i Ukraina, trots att det är en mycket spännande marknad. Det beror på att Telenor redan har verksamhet där och vill slippa konkurrens. Men 80 procent av de fristående ägarna i Vimpelcom, inklusive oss, stödde faktiskt bolaget och ville satsa i Ukraina, säger Mattias Westman.
– När det gäller TNK-BP så är det klart att de har behandlats illa. BP har å andra sidan agerat som om TNK-BP vore ett helägt dotterbolag, utan att ta hänsyn till de andra ägarnas intressen. BP måste mjukna på den punkten. Vi är största minoritetsägare och försöker medla mellan parterna.
Mattias Westman medger att det ryska rättssystemet inte är immunt mot korruption och att det finns en hel del att önska när det gäller bolagsstyrning i landet, men pekar ändå på de framsteg som gjorts de senaste tio åren.
Och han har – på fondförvaltares vis – hopp om att Moskvabörsen ska hämta sig. Realekonomin är urstark och drivs av inhemsk efterfrågan så att den inte påverkas så mycket av nedgången i Europa och USA. BNP-tillväxten är drygt 7 procent, investeringarna ökar med 15-20 procent och konsumtionen växer med 15 procent.
– Matvarukedjan Magnit där jag sitter i styrelsen växer till exempel med 50 procent i år. Organiskt. Och vinsten ökar med 70 procent.
Eftersom vinsterna ökar med 25 procent på Moskvabörsen och index är ner mer än 25 procent betyder det att p/e-talet på Moskvabörsen har halverats och ligger runt 7.
– Det kan säkert vara dåligt ett tag till, men i grunden ser det lovande ut. Jag tycker läget i dag påminner om 2004 då alla oroade sig för att staten tog över Yukos på grund av stora skatteskulder och investerarna flydde. Men sedan vann Vimpelcom en liknande mål, investerarna kom tillbaka och 2005 blev ett kanonår.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.