Kvartetten som inte sprängdes

I decennier har de fyra storbankernas järngrepp om den svenska marknaden förutspåtts att inom kort vara historia. Kanske inte i morgon, men ett par år i framtiden, si så där. Men ack nej, varken nätbanker, fintechstartups, resolutionsreserven eller minusränta har ruckat på mastodonterna. I stället frodades de.

Visst finns områden där SEB, Nordea, Handelsbanken och Swedbank allt tappat marknadsandelar. Deras gemensamma andel av inlåningen från hushållen har minskat från 80 procent år 2001 till 63 procent i fjol, enligt Bankföreningens statistik. Vanliga människors handel med värdepapper har flyttat till nätbankerna. Det finns fler exempel, men nästan alla har gemensamt att de är – eller har blivit – lågmarginalprodukter. De riktigt lönsamma delarna har storbankerna varit skickligare på att behålla. Som storföretagskunder och finansiella institutioner. Och inte minst bolån. I december 2017 låg bankernas bruttomarginal, alltså utlåningsränta minus kostnaden för finansiering, på 1,71 procentenheter. Det var den högsta siffran sedan Finansinspektionen började mäta bruttomarginalen. De fyra storbankerna har då tre fjärdedelar av marknaden.

Kanske är det inbrytningarna i den gigantiska och mycket lönsamma bolånemarknaden som på allvar hotar kvartettens dominans över totalmarknaden. Aktörer som Skandia, Länsförsäkringar och Danske pressar priserna ock knaprar långsamt åt sig marknadsandelar. En rad innovativa uppstickare är på väg in eller redan på plats, skriver Tomas Nilsson i reportaget på sidan 14.

Lyckas de så pressas priserna på bolån på bred front. Men något säger mig att storbankerna ändå kommer att klara sig utmärkt.

Denna chefredaktörsspalt är min sista. Nästa vecka möter ni Göran Lind, som tar över som Affärsvärldens chefredaktör och ansvarig utgivare. Tack för alla samtal, nyhetstips, snäll och tuff återkoppling – och för att du läser Affärsvärlden!