Kurstrixande i sociala medier

Förra året aktualiserades frågan om kopplingen mellan sociala medier och kursmanipulation på aktiemarknaden på allvar. Bakgrunden är fallet med de två aktiebloggande läkarstudenterna, 23 respektive 24 år. De köpte aktier i mindre biotechbolag noterade på smålistor som Aktietorget, First North och NGM och har sedan publicerat blogginlägg med, enligt tingsrätten, ”vilseledande uppgifter om sig själva och haussande uppgifter om bolagen”. Dessa inlägg, som innehöll ”köprekommendationer med riktkurser långt över gällande börskurs”, spred studenterna vidare i sociala medier under falska namn.

När kurserna steg sålde de av sina innehav. Mellan januari 2014 och april 2015 köpte de aktier i tiotalet småbolag och gjorde, ­enligt tingsrätten, en vinst på totalt 2,5 miljoner kronor. I ett fall steg kursen över 50 procent.

I december dömdes studenterna till villkorlig dom och dagsböter för flera fall av grov otillbörlig marknadspåverkan, samtidigt som de gick miste om vinsten från de olagliga affärerna. Ekobrottsmyndigheten har överklagat Stockholms tingsrätts dom mot läkarstudenterna för att de tyckte att påföljden var för låg. Åklagaren yrkade på ett års fängelse och förverkning av vinsterna.

Händelsen var unik. Det var nämligen första gången som någon blev dömd för att ha pressat upp kurserna genom inlägg i sociala medier och därefter sålt aktierna, så kallad pump and dump på finansiell slang.

Begreppet har funnits länge men har fått extra uppmärksamhet genom de många aktiebloggare som finns på nätet. Många är seriösa, andra tänjer på gränserna. För en utomstående kan det ibland vara svårt att avgöra.

Fler personer kan komma att åtalas inom kort. Jan Tibbling, vice chefsåklagare vid Ekobrottsmyndigheten, säger att de nyligen slutfört en förundersökning om ett ärende som är snarlikt läkarstudenternas. Fallet handlar om två personer som har varit ­aktiva på diverse aktieforum för att påverka kurserna. Beslut i åtalsfrågan ska fattas före midsommar.

– Metoden är liknande, men inte lika ­utstuderad. I det nya fallet har de till exempel skrivit att de publicerar inläggen i egenintresse för att de äger de aktuella aktierna och de har även lagt till något som påminner om disclaimers, säger Jan Tibbling.

Pump and dump-strategierna i sociala medier har framför allt ett starkt kännetecken, säger Jan Tibbling. De haussade och tillrättalagda inläggen handlar nästan uteslutande om förhoppningsbolag på de mindre marknadsplatserna. De bolagen är inte lika bevakade av aktieanalytiker och medier, vilket gör att det finns större möjligheter att påverka.

– Det är inte vanligt att personer försöker påverka kursen för stora bolag, som Ericsson, genom att publicera inlägg i sociala medier, säger Jan Tibbling.

Tror du att detta fenomen kommer att öka längre fram?

– Svårt att säga. Förhoppningsvis har denna dom (läkarstudenternas) lett till motsatsen.

Användandet av sociala medier och ­forum kopplade till aktiemarknaden har blivit ­vanligare de senaste åren. Parallellt med detta har antalet anmälningar om marknadsmissbruk till Ekobrottsmyndigheten nästan dubblats från 305 stycken år 2011 till 570 i fjol. Trenden verkar hålla i sig. Mellan januari och april inkom 125 ärenden jämfört med 83 för samma tidsperiod förra året. Där­emot är det oklart hur många av dessa som involverar sociala medier. Samtidigt är det tydligt att sociala medier har till- fört en problematisk dimension till aktiemarknaden.

– Marknadsmanipulation har alltid funnits, men genom sociala medier kan man sprida vilseledande budskap på ett helt annat sätt än tidigare. Det medför nya utmaningar för myndigheterna, säger Magnus Schmauch, senior jurist på Finansinspektionen.

Fenomenet med sociala medier och kursmanipulation skapar svåra gränsdragningar, säger flera av dem som Affärsvärlden talar med. Var går gränsen mellan att prata om en aktie och att manipulera kursen? Svaret är inte givet och måste avgöras för varje specifikt ärende.

– Det är en domstol som ytterst avgör vad som är straffbart. Det är åklagare som avgör vilka fall som ska utredas efter anmälningar. Det innebär att gränsdragningen kommer att bli tydligare i takt med att praxis växer fram, säger Jan Tibbling.

Jan Tibbling säger att nyckelorden i sammanhanget är ”falsk” och ”vilseledande”.

– Det som är otillåtet är att sprida falska eller vilseledande signaler avseende pris, tillgång eller efterfrågan på finansiella instrument, oavsett hur det sker, säger han.

Ett knepigt gränsdragningsscenario kan vara att en person sprider missvisande aktieinformation för att manipulera en kurs, men inte lyckas till följd av att denne har för få följare eller läsare.

– Få läsare kan betyda att spridning inte bedöms ha skett, men även försök är straffbart. Detta får bedömas från fall till fall, säger Jan Tibbling.

Förra sommaren trädde EU:s nya marknadsmissbruksförordning i kraft. I regelverket ingår utredningsverktyg som ska leda till en effektivare bekämpning av marknadsmissbruk, enligt Magnus Schmauch på ­Finansinspektionen. Finansinspektionen har i dag möjlighet att frysa tillgångar, genom­föra oannonserade platsbesök för att beslagta bevis och begära ut abonnemangsuppgifter från teleoperatörer. Myndigheten har även ett verktyg som riktar sig särskilt till dem som sprider investeringsrekommendationer, däribland privata aktiebloggare eller medlemmar i aktieforum. Finansinspektionen har nu möjlighet att uppmana en person att korrigera missvisande eller ­felaktiga uppgifter. Hur detta skulle kunna gå till konkret kan Magnus Schmauch inte berätta i dagsläget. Och något sådant ärende finns ännu inte.

– Det är för tidigt att säga under vilka omständigheter som en sådan korrigering skulle anses nödvändig. Det beror på typ av information och hur den sprids.

Magnus Schmauch medger att det finns en gråzon kring sociala medier och kurs­påverkan.

– Det är inget att sticka under stol med. Bara för att det finns ett särskilt beteende på finansmarknaden innebär inte detta att det är brottsligt. Gråzonen kring vad man får och inte får skriva är en utmaning som utgör en del av vardagen, säger han.

Även om anmälningarna om marknadsmissbruk har ökat till Ekobrottsmyndigheten de senaste åren behöver detta inte nödvändigtvis betyda att förekomsten av marknadsmissbruk har ökat. Detta berättar Joakim Strid, chef för marknadsövervakningen på Nasdaq i Norden.

– Hos oss har det inte skett någon ökning av anmälningar över tid. Skillnaden i dag är att andra handelsinstitut har blivit ålagda att rapportera misstänkt missbruk, så för varje händelse kanske det inkommer två– tre anmälningar. Det är alltså ingen självklarhet att förekomsten av marknadsmissbruk har ökat på grund av sociala medier, säger han.

Han ställer sig i grund och botten positiv till användandet av sociala medier vid aktiesparande.

– Det är positivt att sparare kan utbyta erfarenheter och idéer. Men som på många andra områden finns det avarter som utnyttjar möjligheten att kommunicera med många människor samtidigt för tveksamma och olagliga ändamål. Det tar vi avstånd ifrån. Men jag tycker inte att den fria debatten ska äventyras för att vissa beter sig felaktigt.

Hur ser du på att användandet av sociala medier för kursmanipulation riskerar att skada förtroendet för börsen?

– Nu har vi fått en fällande dom på området och jag tror att detta kan öka tilltron till systemet. Det skickar en signal både till personer som befinner sig på fel sida av gränsen och till alla andra att bedräglig verksamhet beivras, säger han.

Den nya marknadsmissbruksförordningen omfattar även privatpersoner som är aktiva via bloggar eller aktieforum. Enligt lagen är det förbjudet att sprida falsk och vilseledande information som kan påverka prissättning och investeringsbeslut. Joakim Strid ser regelverket som ett viktigt steg för att stävja problemet.

– Det skickar en signal om att lagstiftaren vill adressera det här fenomenet.

Arne Talving driver sedan 2013 aktiebloggen Kavastu. Han har 23 000 Twitterföljare och en portfölj med drygt 60 olika aktier. Han har blivit försiktigare sedan marknadsmissbruksförordningen trädde i kraft. Han har visserligen aldrig kommunicerat köp- ­eller säljrekommendationer, men däremot nämnt vilka aktier som han själv har köpt och sålt. Nu har han slutat även med detta för att han vill vara neutral och inte påverka aktiekurserna.

– Om jag tidigare hittade en fundamentalt stark aktie med en teknisk köpsignal brukade jag lägga ut en skärmdump över att jag hade köpt den. Efter ett tag märkte jag att kurserna började påverkas. Nu gör jag inte så längre av försiktighetsskäl och för att jag vill vara neutral och med tydlighet på rätt sida av gränsen efter regelskärpningen. Jag vill inte vara kursdrivande, säger Arne Talving till Affärsvärlden.

– Däremot kan jag ibland svara om någon frågar om jag äger aktier i ett särskilt bolag. Men vilka aktier som jag har allokerat under dagen är jag hemlig med.

Arne Talving följer ett par hundra aktiesparare på Twitter och brukar ibland kika igenom olika aktieforum. Han säger att han ofta blir skrämd över vad han möter där. Det är inte sällan inlägg med köprekommendationer utan några analyser över bolagens för- och nackdelar.

– Det är så mycket påhitt och egenintressen. Jag tycker att det är vansinnigt och tråkigt att många i sociala medier och aktie­forum försöker driva kurserna, säger han.

– Min uppfattning är att kunskapen om aktier hos gemene man är låg. 98 procent kan nästan ingenting alls. För mig är visionen att hjälpa dessa att inte köpa fallande knivar med bäst före-datum. Jag brinner för att alla ska ha kvalitet i sina aktieportföljer. Men många går på de här falska inläggen med köprekommendationer utan några analyser och köper aktier i udda bolag, som inte är fundamentalt starka.

Samtidigt, berättar han, är det svårt för ett okänt namn att driva kurserna med olika ­inlägg. Ett inlägg som påverkar kursen måste rimligen komma från en skribent med ett högt marknadsvärde och många följare, som denne har fått genom att ha gjort bra ifrån sig.

– Jag vill gå i bräschen för att det här fenomenet med kursdrivande inlägg inte ska finnas. Jag vill hjälpa personer att hitta starka aktier, men samtidigt inte vara kurspåverkande. Därför har jag börjat använda ett mer neutralt språk och tar även upp flera olika aktier samtidigt i stället för bara ett ­alternativ, säger Arne Talving.

Hans råd till noviser på aktiemarknaden är att alltid göra en egen analys.

– Visst kan man lyssna på andra, men man måste själv förstå vad man köper.