Kursraketerna som Svensson missade

Agribusiness, det vill säga växtskydd och utsäde, är ingen stor bransch i Sverige. Växtskyddsmedel mot ogräs, insekter och svampangrepp (agrokemi) har vuxit fram ur kemiindustrin, som aldrig varit särskilt betydande i landet. Däremot finns ett par framgångsrika svenska utsädesföretag, med starka varumärken som Hilleshög, Svalöf, Hammenhögs och Weibulls, alla är numera mer eller mindre utlandsägda. De tre sistnämnda är sammanslagna till Svalöf Weibull, som till 40 procent ägs av den tyska kemijätten Basf, majoriteten finns hos svenska bönder genom Svenska Lantmännen.

Hilleshög, dotterbolag till gamla Sockerbolaget, lyckades få fram ett sockerbetsfrö, som gjorde att betorna inte behövde gallras. Det blev succé på världsmarknaden och en kort tid var Hilleshög ett spännande börsbolag, 1984-1986.

Olika ägarförändringar gjorde att Hilleshög 1989 såldes till schweiziska kemi- och läkemedelskoncernen Sandoz, som senare slogs ihop med Ciba-Geigy och blev Novartis. År 2000 valde Novartis och Astra Zeneca att lägga samman sina växtskydds- och utsädesrörelser. Det blev Syngenta. Här ingår numera Hilleshög i Landskrona, som leder Syngentas globala forskning och växtförädling på sockerbetor.

Många svenska aktieägare fick chansen att lära känna branschen agribusiness när Syngenta, som har sitt huvudkontor i schweiziska Basel, bildades. Men de flesta av de omkring 200 000 svenska aktieägarna i Astra Zeneca, som blev ägare till Syngenta vid avknoppningen i november 2000, valde att ganska snabbt avyttra sina aktier. Branschen ansågs osäker och riskabel. Syngenta avnoterades från Stockholmsbörsen i slutet av 2003. Intresset för aktien var minimalt.

De svenskar som ägde aktier i Pharmacia & Upjohn blev också ägare till en agribusiness när P&U gick samman med amerikanska Monsanto 2000 och bildade Pharmacia Corporation. P&U var bara intresserat av läkemedelsenheten i Monsanto, Searle. Delen agribusiness blev ett nytt börsbolag, som behöll namnet Monsanto. Sommaren 2002 delade Pharmacia Corporation ut Monsanto till sina aktieägare. De uppskattningsvis 100 000 svenskar som på detta sätt blev delägare, valde också att kvickt sälja sina aktier i Monsanto.

Både Syngenta och Monsanto har gått lysande på börsen. På sex år har kursen i båda bolagen ökat omkring 300 procent. Kontrasten kunde inte vara större om vi ser till hur moderbolagen utvecklats. Kursen för Astra Zeneca har i stort sett stått stilla under perioden. Pharmacia Corporation blev uppköpt av Pfizer, världens största läkemedelsföretag, samma år som Monsanto delades ut, och kursen för Pfizer har nästan halverats sedan dess.

Varför har Syngenta och Monsanto gått så mycket bättre än läkemedelsbolagen? De har gynnats av en ökad efterfrågan, främst från utvecklingsländer som behöver grödor som ger högre avkastning. De har utvecklat nya produkter som mottagits väl. De har rationaliserat verksamheten ganska hårt. Och de har haft erfarna företagsledare som fått agera fritt och sluppit bli nedprioriterade i koncerner med fokus på annat än agribusiness.

Vinsttillväxten har varit god, trots att världsmarknaden totalt sett inte växer så mycket. För traditionellt växtskydd och utsäde handlar det om någon procent per år. Men det finns delmarknader som växer betydligt mer. Under åren fram till 2020 väntas 75 procent av tillväxten komma från Bric-länderna, Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. I den rika världen finns också starka drivkrafter, till exempel efterfrågan på effektiva grödor som kan användas för tillverkning av etanol och biodiesel eller bättre utsäde att användas för golfbanor, parker och trädgårdar. Starkast är tillväxten för gentekniskt framställda produkter.

Syngenta och Monsanto har olika profil. Syngenta är bredare och omsättningsmässigt något större. Monsanto har haft en snabbare försäljningsökning, delvis genom förvärv. I fjol var vinstmarginalen något högre för Monsanto, men Syngenta har haft en stabilare vinsttillväxt.

Syngenta är den ledande tillverkaren i världen av växtskyddsmedel, tillsammans med tyska Bayer. Men världens mest kända växtskyddsmedel, Roundup, säljs av Monsanto, vars styrka dock ligger inom området utsäde där företaget är den största tillverkaren tillsammans med amerikanska kemijätten Du Pont och dess dotterbolag Pioneer.

Monsanto har kommit längst inom gentekniken och utklassat sina konkurrenter, som nu försöker ta in försprånget. På arealerna runt om i världen med genetiskt modifierade organismer kommer mer än 90 procent av utsädet från Monsanto.

Inom affärsområdet utsäde och genteknik har Monsanto en rörelsemarginal på 20 procent, jämfört med 9 procent inom växtskyddet. För Syngenta är det omvända siffror. Utsädet ger bara 6 procent och växtskyddet 19 procent.

Syngenta har nyligen valt att bilda ett samägt genteknikbolag med Du Pont för den nordamerikanska marknaden. Syftet är att licensiera ut tekniken till olika utsädesbolag, som ska ta upp konkurrensen med Monsanto.

_____________

AKTIERNA:

LÖNSAM RENODLING

Det finns sex stora företag inom agribusiness. Bara två av dem är renodlade, Syngenta och Monsanto. De övriga ingår i tyska och amerikanska kemikonglomerat: Basf, Bayer, Dow och Du Pont. Syngenta och Monsanto har vunnit på renodlingen. De uppvisar en högre rörelsemarginal (14-15 procent) än sina konkurrenter (8-12 procent) och förefaller ha en mer framgångsrik produktutveckling.

Monsanto värderas högre än Syngenta, ett p/e-tal på 34 jämfört med 18 räknat på årets förväntade vinst. Tillväxten förväntas bli högre för Monsanto, tack vare företagets starka ställning inom biotekniken. Historiskt har Syngenta haft en stabilare utveckling och nuvarande värdering är väl njugg. Kursen dippade när bokslutet kom. Marknaden blev besviken på den svaga utvecklingen för utsädet. Men den försäljningen väntas ta fart framöver. Därför är det köpläge i Syngenta. Rekommendationen för Monsanto blir vänta.

___________________

GMO växer utom i Europa och Afrika

Genmodifierade organismer (GMO) inom jordbruket växer överallt utom i Europa och Afrika. Tillväxttakten är ungefär 15 procent per år. I dag finns drygt 100 miljoner hektar med GMO-grödor. Det motsvarar 7 procent av jordens åkermark. Fem grödor dominerar: majs, sojabönor, bomull, raps och ris. 22 länder har odlingar, de flesta ligger i Nord- och Sydamerika samt Asien.

De största arealerna finns i stora jordbruksländer som USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina och Indien. I Afrika finns bara odlingar i Sydafrika. Och Europa har enstaka mindre odlingar med majs i Spanien, Portugal, Frankrike, Tyskland, Tjeckien och Slovakien samt sojabönor i Rumänien. I de flesta länder, inklusive Sverige, finns inga kommersiella odlingar.

Med hjälp av genteknik kan grödorna göras effektivare och näringsrikare. Och de klarar insektsangrepp och bekämpningsmedel bättre. Det finns inga medicinska risker med mat från GMO-grödor, däremot kan miljön påverkas. Men motståndet från konsumenterna är stort, särskilt i Europa, vilket påverkar forskningen. Häromåret flyttade Syngenta sin GMO-verksamhet i Storbritannien till USA, som har ett bättre forskningsklimatet.