Kunderna gör uppror mot höga priser

Att läkemedelsindustrin har stora problem märks på kunderna. I USA har ingen bransch under senare år tappat lika mycket i förtroende. 1997 tyckte 79 procent av amerikanerna att läkemedelsindustrin gjorde ett gott jobb, 2004 var siffran nere i 44 procent, enligt opinionsinstitutet Harris Interactive.

Förtroendet är nu nästan nere på samma låga nivå som för tobaksindustrin och oljebolagen. Förklaringen är främst de höga priserna. I USA slår de igenom hos hushållen på ett annat sätt än i Europa, där priserna är reglerade och finansieringen går över offentliga budgetar. Amerikanen märker det mer direkt i plånboken, vilket förklarar den folkliga vreden.

I Europa har cheferna för de stora läkemedelsbolagen börjat skälla ut de organisationer som representerar kunderna. Köper ni inte våra nya produkter, flyttar vi forskningen utomlands, har företrädare för Astra Zeneca sagt flera gånger. I en normal bransch överlever ingen företagsledare, som skäller ut kunderna. De är ju företagets viktigaste intressent.

Läkemedelsmarknaden är speciell. För receptförskrivna mediciner har kunden två representanter: en som betalar (landsting eller försäkringsbolag) och en som skriver ut recept (läkaren). Läkemedelsbolagen betraktar främst läkaren som kund, men i Europa har det i ökad grad blivit särskilda offentliga kommittéer som bestämmer vilka läkemedel som är kostnadseffektiva och får skrivas ut.

I Europa är det betydligt svårare att få betalt för mediciner av me-too-karaktär. Det är lättare i USA, vilket gjort att många läkemedelsbolag styrt över försäljningen och forskningen dit. Försäljningsmässigt svarar USA för ungefär halva världsmarknaden, men där genereras kanske två tredjedelar av läkemedelsbolagens vinster.

I Sverige har den andel av sjukvårdsnotan som går till läkemedel ökat från 8 procent i början av 1990-talet till i dag 14 procent. Tendensen är att innovativa läkemedel tar en allt större del av marknaden. Bengt Jönsson, professor i hälsoekonomi på Handelshögskolan i Stockholm, tycker att kritiken mot de svenska köparna av läkemedel är orättvis.

– Sverige är det land i Europa, tillsammans med Storbritannien, som varit bäst på att ta till sig nya läkemedel, säger han.

Turbulensen i USA beror till stor del på att parallellimport inte är tillåten. I Europa är det fritt fram att utnyttja de prisskillnader som finns mellan olika länder. Parallellimportörerna köper in läkemedel där det är billigt, ofta i södra Europa, paketerar om och säljer vidare i norra Europa där man kan konkurrera ut originalleverantören.

På detta sätt får vi ett världsmarknadspris som kontrolleras av parallellimportörerna. Men USA står utanför detta system, vilket långsiktigt inte kommer att hålla. En majoritet av amerikanerna vill tillåta parallellimport. Många trotsar redan förbudet och åker till Kanada och handlar sina mediciner. Där är priserna ungefär hälften mot i USA.

Vad händer med vinsterna om priserna sänks kraftigt i USA som följd av parallellimport? Går det inte ut över forskningen? Det är inte säkert. I ett system, som bygger på patentskydd och temporära monopol, finns risk för både för mycket forskning på “mindre värdefulla” läkemedel och för lite forskning på “mer värdefulla” läkemedel. Det konstaterades redan på 1960-talet i utredningar, både i Sverige (SOU 1969:36) och i USA (Nelsonkommittén). Redan då var man bekymrad över den stora mängden me-too-preparat.

Klart är att man inte kan bygga en hel industri på en relativt liten grupp arbetande amerikaner med privata sjukförsäkringar. De betalar i dag en orimligt stor del av läkemedelskostnaderna. Dessa kostnader måste slås ut på fler individer.

Ett alternativ är att i ökad utsträckning tillämpa prisdiskriminering, vilket var vanligt förr i sjukvården. Det tillhör läkaretiken att behandla alla, men ta betalt av dem som har råd. Så gjorde Axel Munthe (1857-1949), den världsberömde svenske läkaren som jobbade gratis i fattigkvarteren i Paris och Rom och finansierade verksamheten genom att ta rejält betalt av överklassen. Metoden används i dag av Novartis för att få ut Glivec till fattiga köpare. Och för olika aids/hiv-mediciner och antibiotika finns motsvarande system.

___________________

USA DRAR LASSET
Andel av läkemedelsmarknaden och befolkningen, %
Världsdel Läkemedelsmarknaden Befolkning

Nordamerika 49 8
Europa 28 11
Japan 11 2
Latinamerika 4 6
Asien, Afrika, Australien 8 73