Kulturbärare saknas

Efter en ökning med 6,5 procent uppgick omsättningen för det senaste räkenskapsåret till 41,3 miljarder euro – motsvarande 442 miljarder kronor. Det kan jämföras med klädjätten H&M:s nettoomsättning för 2018 som landade på 210 miljarder kronor.

Under räkenskapsåret besökte över en miljard kunder något av de 433 Ikea-varuhus som finns i världen. Det kan sättas i relation till antalet människor på jorden: 7,7 miljarder. Och nästan tre gånger så många besök registrerades på Ikeas webbplatser.

Det är siffror som indikerar att Kamprad-sfären har ett stort inflytande över dels mycket kapital, dels människors liv och vardag.

Svårare är det att skaffa sig en överblick över sfärens organisation samt uppskatta dess värde. Både Ingka Group – Ikeas största franchisetagare – och Inter Ikea ägs via stiftelser som kontrolleras av familjen Kamprad. Grundaren Ingvar Kamprads tanke var att konstruktionen skulle skydda sfären från sönderfall. Han ville se ett starkt Ikea i hundratals år framöver.

– Jag minns ögonblicket, jag kan ha varit 12 år och han kom hem och sa: ”Nu har jag gett bort Ikea”. Så förklarade han att han lyckats behålla makten men att vi inte längre hade pengarna, berättar en av sönerna i Historien om Ikea av författaren Bertil Torekull.

År 2012 skrev Di Weekend om hur Peter, Jonas och Mathias Kamprad tagit ägarkontrollen över var sin del av Kampradsfären som är ett virrvarr av olika grupper – relaterade men ändå åtskilda – och som ägs av olika stiftelser med liten eller ingen insyn.

Peter Kamprad, äldste sonen som växte upp i Danmark och Schweiz och utbildade sig till ekonom på högskola i Schweiz, ska vara fokuserad på Ikano-gruppen som ägs av de tre bröderna tillsammans.

Jonas Kamprad, mellansonen som utbildade sig till inredningsarkitekt i Schweiz, ska koncentrera sig på Ingka Holding. Yngste brodern Mathias Kamprad är sin tur familjens utsände i Inter Ikea Holding, som äger konceptet och varumärket Ikea.

Uttalar sig i artikeln gör familjens talesperson Per Heggenes, som också är vd för sfärens välgörenhetsstiftelser, Ikea Foundations. Kampradsfären ska ha en ny kommunikationsstrategi och i den ingår att öka insynen i bolagsstrukturen och styrningen av de tre företagsgrupperna. Men trots den nya öppenheten låter sig bröderna inte själva intervjuas.

Och att uppskatta brödernas förmögenhet är ungefär lika svårt som att bedöma sfärens värde. Brödernas samlade värde på Forbes lista uppgår nu till motsvarande 28 miljarder kronor, långt under de cirka 600 miljarder som Ingvar Kamprad en gång värderades till.

Ingvar Kamprad, hade tidigare rankats som en av världens tio rikaste personer, åkte dock helt och hållet ut från listan 2011. Enligt Forbes hade nämligen hans tillgångar till stor del förts över till ”enheter utanför hans ekonomiska kontroll”, i form av en stiftelse i Lichtenstein.

Några år senare, 2018, avled Ingvar Kamprad 91 år gammal i sviterna av lunginflammation. Nu är frågan vem som ska bli bärare av den speciella Ikea-kulturen – den som personifierades av grundaren. Bröderna är som redan nämnts några av de mest anonyma makthavarna bland Sveriges tyngsta finansfamiljer. Vem eller vilka kommer vara Ikeas ansikte utåt? Behövs det över huvud taget ett ansikte utåt?

En annan utmaning som Ikea-sfären delar med andra detaljhandelsjättar är konkurrens från – och delvis övergång till – e-handel.

Totalt sett ökade e-handeln med 43 procent under senaste räkenskapsåret och står för totalt 7 procent av den samlade försäljningen, enligt Inter Ikea. Samtidigt bromsar tillväxten i de befintliga varuhusen.

– Vi ökade med 1,2 procent i befintliga enheter. Vi är faktiskt nöjda med det och har inga planer på att stänga eller helt sluta bygga nya varuhus, säger Torbjörn Lööf, vd för Inter Ikea, till Dagens Industri.

Miljöfrågor och begrepp som köpskam utgör också stora utmaningar som måste adresseras. Torbjörn Lööf pratar om hur affärsmodellen måste förändras i grunden – bli cirkulär. För tjugo år sedan skedde försäljningen i Ikeas varuhus i utkanten av städerna. Digitaliseringen befann sig i sin linda och ingen pratade om begrepp som flyg- eller köpskam.

Under ett frukostseminarium på Svensk Handel förra året berättade Ikeas hållbarhetschef Jonas Carlehed om möbeljättens omställning till Cirkulära Ikea. Målet är att allt material ska vara del av ett kretslopp år 2030. Produkterna ska produceras med förnybar energi och vara separerbara – material måste kunna separeras för att kunna återanvändas och bli del av nya produkter. De måste också bli reparerbara – vara byggda av delar som kan separeras och ersättas.

Samtidigt som Ikea ställer om har sfären inga tankar på att sluta växa. Mindre varuhus inne i storstäderna, mindre showrooms och specialbutiker och fortsatt etablering på en lång rad nya marknader ligger i korten.

Detta är en del av Affärsvärldens kartläggning av familjesfärernas börsinnehav. Samtliga artiklar går att hitta i årets sista nummer av Affärsvärlden.