Kryptovalutor – därför finns de

Den digitala valutan bitcoin skapades i tysthet 2009 och lever sedan dess bland datorer på internet utan någon central styrning. Ofta förknippas den med spekulation, förskingring, bedrägeri, förluster och kriminella affärer, men trots det har den fått stor uppslutning. I dag görs omkring 70 000 transaktioner med bitcoin, till ett sammanlagt värde av närmare hundra miljoner dollar, mer än en halv miljard kronor, varje dygn.

– Det har gått så fort sedan starten 2009, och det finns ett sådant momentum, en vilja att förbättra det ekonomiska systemet. Det utmanar traditionella sätt att tänka kring valutor och kommer att utlösa jättemycket energi hos många människor, säger Robin Teig­land, docent vid Handelshögskolan i Stockholm.

Hon nämner flera olika intressegrupper. Libertarianer som vill minska makten hos banker och stater, individer som vill se ett effektivare pengaflöde och entreprenörer som ser möjligheter att underlätta internationell handel.

– Och självklart kriminella, men jag tror inte de är så intresserade av bitcoin längre, för den har så många ögon på sig, säger ­Robin Teigland.

I dag finns det fler än hundra så kallade digitala kryptovalutor. En stor del av dem bygger på bitcoin som utan jämförelse är störst. Den mest uppenbara fördelen med sådana valutor är låga transaktionsavgifter. Ett exempel är den så kallade remittance-marknaden – utländska arbetare som skickar pengar till sitt hemland. Globalt skickas omkring 3 000 miljarder kronor per år, normalt mot höga avgifter.

En annan fördel med kryptovalutor är att transaktioner inte kan upphävas, till skillnad från korttransaktioner och överföringar med Paypal, som kontrolleras av en central aktör.

I sådana system händer det att personer som betalat via tjänsten vänder sig till den centrala aktören och påstår att de inte har godkänt utbetalningen från sitt konto. Personer som bedrägligt sätter detta i system, genom att handla på nätet och sedan anmäla den egna utbetalningen, skapar i dag problem för e-handlare.

Att kryptovalutorna inte kontrolleras centralt gör att de liknar kontanter, vilket är en anledning till den kriminella användningen. Men kontrollen är större än med kontanter eftersom alla transaktioner i bitcoin­- sys­temet är synliga för alla som deltar i systemet. Dessutom sparas de för all framtid i den så kallade blockkedjan, som finns i alla deltagande datorer.

Ett av de största problemen med kryptovalutorna är dock bristande säkerhet för användarna. Det beror på att den som använder bitcoin kontrollerar sitt innehav av valutan med en krypteringsnyckel som är svår att förvara säkert. Enligt en färsk rapport från antivirusbolaget Kaspersky Lab mer än fördubblades attackerna mot bitcoin i fjol. Flera tjänster för lagring och växling av bitcoin har stängts under oklara omständigheter och användarnas innehav har försvunnit. Till och med om användarna skriver ut krypteringsnyckeln på papper kan hackare försöka komma åt den genom spår i den dator som användes för utskriften.

Mats Henricson, ordförande för den nybildade Svenska Bitcoinföreningen, påpekar dock att många försök görs för att öka användarnas säkerhet och göra bitcoin mer användarvänligt. Till exempel ska användarna snart kunna uppge mottagarens namn i stället för en kryptisk adress och det ska bli enklare att göra återbetalningar och att få signerade kvitton.

Men det finns också inbyggda risker i bitcoin. En är att den som kontrollerar över hälften av datakraften i bitcoin-nätverket kan använda sina bitcoin flera gånger och fritt skapa obegränsat med egna bitcoin.

– Det är faktiskt ett ganska stort problem, säger Jonathan Fors, doktorand vid Linköpings universitet, med fokus på kryptovalutor.

Datakraften i bitcoinsystemet är dock i dag omkring tusen gånger större än världens 500 kraftfullaste superdatorer, och kostnaden för att bygga en dominerande position skulle bli mycket hög.

Existerande aktörer som bidrar med datakraft kan däremot slå sig samman, och två gånger har sådana grupper nästan nått halva nätverkets kapacitet – gruppen Deepbit sommaren 2011 och Ghash i början av 2014. Båda gångerna valde deltagare i grupperna att lämna samarbetet för att minska gruppens styrka, antagligen eftersom ett hot mot bitcoin-nätverket skulle skada deras egna innehav av bitcoin.

Men liknande hot kan uppstå med endast en tredjedel av nätets beräkningskraft. Risken finns också att någon attackerar de stora dominerande aktörerna för att minska den totala kraften i nätverket. Med mindre kraft i nätverket är det sedan lättare att få en stark position. Oron för de här inbyggda problemen har lett till försök att skapa förbättrade varianter av bitcoin, exempelvis litecoin som just nu är det starkaste alternativet (se artikel nedan). Om någon av dem kan växa förbi bitcoin är oklart, men oavsett hur det går för bitcoin tycks kryptovalutorna trots nuvarande svagheter tillföra tillräckligt många fördelar för att intresset ska fortsätta att växa. Och möjligen vore det oklokt att försöka stoppa dem.

– En del centralbanker försöker sätta stopp för bitcoin, men jag tror att de behöver tänka annorlunda. Om du försöker stoppa detta hittar folk en väg runt. Bankerna borde vara öppna och fundera på hur de kan dra nytta av kryptovalutor, säger Robin Teigland.