KRÖNIKA: USA är nästan hela världen

För sju år sedan utgjorde USA 33 procent av det globalabörsvärdet. I dag ligger siffran kring 45 procent. Här liggerhuvudförklaringen till att omvärlden följer det som händer påWall Street med sådant intresse.

För all del, New York har varit navet i världens kapitalmarknadända sedan slutet av andra världskriget. Men dess position harbefästs på allvar först under 1990-talet. Innan dess var deamerikanska placeringarna i utländska värdepapper bara kring två–tre procent av kapitalet. På senare år har de ökat markant tillidag åtta procent av pensionskapitalet.

Det finns också en annan anledning till att hålla noggrannuppsikt över Wall Street. Det är amerikanska investmentbankeroch förvaltare som förmedlar kapitalströmmarna från Japan ochSydostasien till den övriga världen. Detta flöde håller nerepriset på pengar i världen, eftersom japanska placerare ärhelnöjda med den avkastning som idag bjuds på de globalaobligationsmarknaderna – hemmaräntan är ju endast kring tvåprocent. Information om detta flöde är av stor vikt förbeslutsfattarna på finansmarknaden och dessa upplysningar fåsenklast genom att följa vad som sker i New Yorks finansdistrikt.

När det gäller aktiemarknaden skulle USA, om nuvarande trenderhåller i sig, år 2010 vara tillbaka i samma andel av detinternationella börsvärdet som på 1960-talet, det vill säga 65procent.

Men så blir det nog inte. Omvandlingen av det amerikanskanäringslivet – med de gynnsamma börseffekter detta fått – börrimligen vara i slutfasen. Samma process har nätt och jämntbörjat i Europa (även om börserna är väldigt pigga på att ta utalla möjliga rationaliseringseffekter i förskott). Ändå ser detväldigt bra ut i den amerikanska ekonomin. Tillväxten är god ochnäringslivet och dess ägare har också kunnat lägga beslag på enstörre andel av den än förr i tiden. Sedan slutet av 1970-talethar företagens andel av det nationella förädlingsvärdet ökatfrån drygt 31 procent till över 33 procent. De stagnerandereallönerna har fått förnyad uppmärksamhet i den pågåendestrejken inom paketföretaget UPS. Detta är förstås positivt föraktiemarknaden.

Helt osårbara är inte de amerikanska börsbolagen. Ekonomin harsina fläckar. Handelsbalansen är som vanligt i dåligt skick, medett allt större importöverskott. Exporten utvecklas svagt,särskilt till de länder gentemot vilka dollarn har stärkts. Desenaste 12 månaderna har USA:s export ökat med nästan nioprocent, men tar man bort handeln med dollarzonen (Kanada ochLatinamerika) är ökningen bara fyra procent.

Ändå finns det knappast anledning för svenska sparare ochplacerare att hysa överdriven skepsis till USA-aktier. Visst,börsen är övervärderad utifrån fundamentala utgångspunkter. Menvilken börs är inte det i dagens läge? När det nu verkar som omen urladdning närmar sig på andra sidan Atlanten bör placerarenvälja sina tillfällen så att man inte köper alltför dyrt. Efteren rekyl med, säg, 10 procent kan kalkylen se ganska mycketbättre ut.

Huvudargumentet för att välja USA-aktier eller USA-placerandefonder är dock inte att försöka pricka exakt rätt tidpunkt – iså fall skulle man ha gått in redan i början av 1990-talet. Hursom helst: den svensk som gjorde detta skulle knappast ha fåtten bättre utveckling på sitt sparande än den som höll pengarnapå Stockholmsbörsen.

Nej, skälet till varför man skall satsa på amerikanska papper ärett annat. Det är portföljstrategiska motiv som talar i denriktningen. På 5-10 års sikt spelar tidpunkten mindre roll. Mendet som spelar roll är fördelningen. Är risken tillräckligtspridd, blir avkastningen bra i alla fall i det långa loppet. Avde drygt 700 miljarder kronor som svenskarna äger aktier föravser endast 55 miljarder utländska aktier. Genomsnittssvenskenhar idag betydligt mer pengar i Asien, Latinamerika ochÖsteuropa än i USA.När New York-börsen utgör nästan halvabörsvärdet är detta inte rimligt.