KRÖNIKA: Skatten och kapitalet

När nu den svenske spararen skall sätta sig ned med räknare,kontrolluppgifter och deklarationspapper går tankarna knappaståt det euforiska hållet. Beskattningen av löneinkomster är hög,dubbelbeskattning tas ut och pensionssparande är inte så lönsamtsom det en gång var.Men blickar man ut över världen är Sverigenågorlunda konkurrenskraftigt i detta avseende. 1990 årsskattereform må ha urholkats till stor del när det gällerpersonbeskattningen, men av vinsterna på börsaktier tar stateninte så mycket mer av kakan än i flera andra länder.

Allt fler politiker inser att alltför hög kapitalbeskattning kanskada det långsiktiga sparandet och därmed investeringarna. Inteminst kan det, genom skatteflykt, leda till lägre skatteintäkterän vad som skulle ha varit fallet vid lägre skattesatser. Det ärdärför som den tyska regeringen nu ser över hela skattesystemet.Avsikten är att det inte skall vara lika givande att flytta översparandet till skatteparadiset Luxemburg, dit tyska sparareberäknas ha fört över minst 300 miljarder D-mark sedanförbundsregeringen 1993 införde källskatt på ränteinkomster.Även i USA står kapitalbeskattningen högt upp på den politiskaagendan. Ett kongressförslag som har stöd av både republikaneroch demokrater går ut på att den högsta skattesatsen skallsänkas till 14 procent för enskilda sparare och till 28 procentför juridiska personer.

Just nu verkar det som om Sverige ligger relativt bra till,särskilt om man jämför med länder som Tyskland (kortaplaceringar), USA, Australien och Storbritannien. Det finns dockockså länder, som Belgien och Holland, där sådana vinster ärhelt skattebefriade. Dock bör man ta uppgifterna nedan från ACCFCenter for Policy Research, ett utredningsorgan i Washington,med en viss nypa salt. Den relevanta skattesatsen i Sverige börju rimligen vara 30 procent och inte 25 procent. Samtidigt tyderandra studier på att vi inte ligger riktigt så bra till somframgår av den amerikanska undersökningen. Krister Andersson(Den svenska skatte-och avgiftsstrukturen i ett integreratEuropa, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, 1995) komfram till att skatten på banksparande och obligationer var högrei Sverige än i 15 av 18 jämförda länder.

Vilken undersökning skall man tro på då? På båda, får man nogsäga. ACCF:s undersökning verkar ha gjorts med delvisbristfälligt underlag (bland annat är sparkvoten för Hollandinte alls så låg som den är i tabellen, eftersom en stor del avdet privata sparandet sker i en särskild fond som av olika skälredovisas som statlig tillgång). Men den ger ändå intressantabesked. Framför allt gäller det skatterelationerna mellanSverige och länder i andra världsdelar. En slutsats här äralltså att skatten på sparande är hög i Sverige om vi jämför medövriga Europa, men att den är på godtagbar nivå i förhållandetill USA, Australien och Kanada. Det är dock med de övrigaeuropeiska länderna vi konkurrerar om kapitalet ochinvesteringarna.

Inte så dåligt

Skatt på kapitalvinster 1) och sparkvot i olika länder. Procent.

Korta Långa Sparkvot affärer affärer 1975-94Australien 48,3 48,3 8,4Belgien 0 0 18Frankrike 18,1 18,1 15,3Japan 20 20 17Holland 0 0 2,4Hongkong 0 0 u.s.Italien 25 25 20,7Kanada 23,8 23,8 11,9Storbritannien 40 40 10,3Sverige 25 25 2,7Tyskland 53 0 12,6USA 39,6 28 6,4Noter: 1) Definierat som max skattesats för individer vidbeskattning av värdepappersaffärer. u.s: Uppgift saknas.

Källa: ACCF Center for Policy Research.