Krönika: Europeisk fondfeber

För fyra miljarder kronor har BMW-koncernen köpt på sig världensfrämsta prestigebilsmärke, Rolls-Royce. Förvärvet, somtillkännagavs i måndags, är bara en av många strukturaffärer somrör om i europeiskt näringsliv just nu. Det är en process somhar kommit upp i varv ordentligt det senaste året, tack varepiggare konjunktur och den kommande valutaunionen.Aktiemarknaden gläds åt utvecklingen. Det är därför intekonstigt att de europeiska börserna har gått så starkt detsenaste året. Men nu finns också en annan och ny aspekt på dethela. Industriell omdaning har varit och är en mycket viktigorsak till uppsvinget på börserna. Detsamma gällerplaceringsflödena till Europa från internationella – främstamerikanska institutioner.

Dessa faktorer är emellertid kända storheter. Så är inte falletmed de Europabaserade fondförvaltarna och deras nymornadeköpintresse. Fram till för bara något år sedan var det USA–institutioner som utgjorde likviditetsgaranterna för många avde tongivande europeiska börsbolagen. Nu håller detta på attändras. Inte så att amerikanerna säljer, för det gör de inte,utan snarare att européerna har anslutit sig till dem påköparsidan och delvis tagit över deras roll.

Insättningarna i fonder i de fem största EU-länderna (Tyskland,Frankrike, Storbritannien, Italien och Spanien) uppgick tillcirka 1.600 miljarder kronor i fjol. Det är ungefär enfördubbling jämfört med 1996. Huvuddelen av ökningen har gåtttill aktiefonder. I Tyskland ökade aktiefondkapitalet ungefär enfemtedel snabbare än Frankfurtbörsens index.

FÖREGÅNGSLÄNDERFortfarande är räntefonderna störst, med ett kapital sommotsvarade 13 procent av EU:s BNP 1997, att jämföra med tioprocent för aktiefonderna. De flesta länder ligger långt efterStorbritannien och Sverige, som båda har ett aktiefondsparandesom ligger mellan 15 och 20 procent av respektive BNP. Orsakentill uppsvinget är dels det kraftiga räntefallet; dels attaktieprodukter har börjat marknadsföras på ett helt annat sättän tidigare – inte minst genom privatiseringar som DeutscheTelekom. Det finns ingenting som tyder på att fondfebern kommeratt svalna. Placerarna i Europa behöver sprida sina risker ochdet görs enklast genom att köpa aktier. De har också på senareår fått upp ögonen för den avkastning som kan fås påaktiemarknaden, och som de senaste åren varit avsevärt bättre änför räntebärande instrument.

Visserligen skall man akta sig noga för att köpa aktier utifrånargument om framtida flöden. Ändå är det svårt att komma ifrånatt fondfebern i Europa är ett argument i sig för enuppvärdering av tillgångsslaget aktier i denna del av världen.Det är uppenbarligen något som också de svenska förvaltarnatagit till sig. I april månads Portföljguide rekommenderarförvaltarna ökade viktningar i europeiska aktier. De som höjer isådana papper är Banco, Nordbanken, S-E-Banken och Wasa.Förvaltare som Myrberg och Folksam har sedan tidigare myckethöga andelar Europaaktier i sina modellportföljer.