Krönika: Därför kan du inte lita på analytikerna

Att kraven växer allt högre vad gäller att förtydliga aktieanalytikerns roll är tydligt. I New pågår just nu en process mot Merrill Lynch som bottnar i att firmans analytiker tycks ha haft en officiell syn, oftast positiv, och i mer informella sammanhang tyckt något annat.

I den bästa av alla världar vill vi gärna tro att analytikern gör en oberoende bedömning av det företag han eller hon är satt att bevaka, för att sedan framföra sin syn inför bankens kunder.

Sanningen är en annan, och det är inget att hyckla om. Aktiemäkleri ska vara så lönsamt som möjligt. För att kunna ta betalt av kunderna och för att få till stånd affärer krävs precis som i alla andra branscher en hyfsad produkt och ett någorlunda seriöst säljmaterial. Analytikernas uppgift är att på samma sätt som bilkonstruktören/designern på Volvo se till att det finns en säljbar produkt. I en dominerande del av alla fall gör analytiker ett seriöst arbete och kan ärligt stå för sin syn.

Men analytikern är samtidigt fullt medveten om sin uppgift – att bidra till arbetsgivarens intäkter. Jag tror för övrigt att denna insikt har fått en del analytiker att tröttna på branschen de senaste åren.

När pengar står på spel är det lätt hänt att analysen vrids till lite i rätt riktning för att passa säljorganisationens syften. Det är också betydligt lättare att göra affärer med hjälp av köprekommendationer än motsatsen. Det är ju bara de aktier som kunden äger som kan säljas medan alla aktier kan köpas, åtminstone i teorin.

Ett annat fenomen är att inte sticka ut hakan mer än lagom mycket. En kontroversiell rekommendation som går snett skadar arbetsgivaren betydligt mer än den vinst som samma analys skulle ge om den träffar mitt i prick. Ren självbevarelsedrift kan alltså leda till att analytiker gärna lägger sig i mittfåran. Ett annat problem är att analytiker kan bli allt för beroende av de företag som analyseras. En insiktsfull analys bygger i hög grad på att ha nära access till företagsledningen. Den som skriver negativt kan få svårt att bli insläppt.

Henry Kaufmann, ett känt namn på Wall Street och tidigare bland annat analyschef på Salomon Brothers, gav nyligen ett antal förslag i en debattartikel i Financial Times hur analytikernas trovärdighet kan förstärkas. Bland annat ifrågasätter han analytikers förmåga att fastställa målkurser, något som för övrigt ofta är populärt bland kunder (och media).

Mest kontroversiellt bland Kaufmanns förslag är att mäklarfirmor bör sluta förse sina kunder med analyser överhuvudtaget. Analyserna bör endast användas internt som ett hjälpmedel för att kvalitetssäkra mäkleriet. Institutioner och oberoende analytiker kan fylla det gap som uppstår. Förslaget skulle dessutom sänka mäklarfirmornas kostnader för analys, vilket i sin tur skulle leda till lägre transaktionskostnader. Detta skulle på ett hälsosamt sätt kompensera för de ökade kostnaderna för analys bland kunderna.

Anders Haskel