Kronans goda underläge
I stort sett alla är överens om att den svenska kronan är undervärderad ur såväl ett historiskt som realekonomiskt perspektiv. Trots detta fortsätter kronan att gå kräftgång, och mätt som handelsvägt index (TCW-index) är kronan på sin lägsta nivå sedan 1995.
I en del fall har detta framhållits som något av ett problem för svensk ekonomi. Men i själva verket är det så att den låga kronvärderingen bidrar till bättre konkurrensförhållande för svensk industri, något som kan bli av stor betydelse när tillväxten på världsmarknaden saktar av.
Det går att finna en uppsjö av argument till varför den svenska kronan borde stiga: En gynnsam inhemsk konjunktur, sunda statsfinanser, stabila överskott i handeln med utlandet, låg inflation samt inte minst en mycket låg utgångsvärdering.De flesta på marknaden håller med om denna analys och räknar med att kronan kommer att stärkas på sikt. Hur lång sikt det handlar om törs dock färre ha någon åsikt om. Fler än en analytiker har under det senaste året gjort grova missbedömningar gällande den svenska växelkursen.
Placerarna flyr
Det saknas inte heller argument till varför kronan har varit och kommer att förbli svag under den närmaste tiden. Hit hör en rad ogynnsamma flöden av kapital ut ur Sverige, exempelvis till följd av AP-fondernas utvidgade möjligheter att placera i utlandet och det branta fallet för en rad teknologiaktier på Stockholmsbörsen, vilket har fått utländska placerare att fly Sverige.
Andra faktorer som bidrar är placerarnas riskaversion på grund av den stora osäkerheten kring den framtida tillväxten. Den svenska kronan är trots allt ett litet skepp på det stora valutahavet och när det börjar storma så flyr man till »säkrare« valutor. Ett scenario som känns igen från Asienkrisens dagar.
Samtidigt är det viktigt att poängtera att det för många svenska företag inte precis innebär någon kris att kronan förblir svag. Snarare tvärtom – när världsmarknadstillväxten börjar mattas så stärks den svenska konkurrenskraften när kronan minskar i värde. Dessutom minskar inflationsimpulserna när råvarupriser och andra importpriser pressas på en svagare världsmarknad.
Till detta ska läggas att de växelkursrörelser som skett sedan slutet av förra året haft en för svensk export gynnsam mix. Kronan har framför allt sjunkit gentemot euron och i Europa syns inte alls samma tecken på en dämpning av konjunkturen som i USA.
Starkare på hemmaplan
Det här är en utveckling som redan gett betydande utslag för svenska industriföretag. I konjunkturinstitutets barometerundersökningar ställs sedan några år tillbaka en fråga om hur företagen upplever att deras konkurrenssituation utvecklats på hemmamarknaden, på EU-marknaden och utanför EU. Under de senaste åren har konkurrenskraften successivt stärkts på hemmamarknaden samt utanför EU.
Behöver revidera
I den senaste mätningen i månadsskiftet december/januari redovisar företagen dessutom ett bättre läge på EU-marknaden (se diagram). Det här borgar för att de svenska exportföretagen kommer att klara sig bra framöver, och att flera av de prognosmakare som rejält skruvat ner sina förväntningar på svensk export, borde ha anledning att revidera sina uppfattningar.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.