Kronan föll i skuggan av schweizerfrancen

Bland övriga valutor försvagades euron mot dollarn. Även kronan tappade. På obligationsmarknaderna var förändringarna när dagen summerades mer begränsade, även om vissa räntenedgångar syntes.

Barclays tror att händelseutvecklingen kommer att få konsekvenser även för andra små, öppna ekonomier såsom den svenska.

“Vi förväntar oss nu att Riksbanken kommer att genomföra kvantitativa lättnader”, skriver Barclays som även tror att Norges Bank kommer att sänka styrräntan ytterligare.

Parallellt med att Schweiz centralbank slopade valutagolvet mot euron som har legat vid nivån 1,20 sänkte centralbanken bandet för styrräntan, 3-månaders Libor, till -1,25 till -0,25 procent.

“Valutagolvet infördes under en period av exceptionell övervärdering av schweizerfrancen och en extremt hög nivå av osäkerhet på de finansiella marknaderna. Denna exceptionella och temporära åtgärd skyddade Schweiz ekonomi mot allvarlig skada”, uppgav centralbanken.

Danske Bank bedömer att euroförsvagningen inför de kommande troliga lättnadsåtgärderna från Europeiska centralbanken, samt inför Federal Reserves förväntade räntehöjningar, var orsaken till att golvet slopades.

“Därmed antyder Schweiz centralbank indirekt att EUR/USD torde fortsätta sjunka”, skriver Danske Bank.

“Detta är en mycket oväntad utveckling. Det är en tydlig avvikelse från retoriken än så länge… på medellång sikt är jag orolig över inverkan på centralbankens trovärdighet”, kommenterade en valutastrateg vid UniCredit.

På den amerikanska makroagendan stod en rad konjunkturbesked och utfallen blev blandade. Philadelphia Fed index som överraskade negativt genom att sjunka från 24,3 till 6,3 i januari. Marknadens förväntningar låg vid +20,00. Antalet nya arbetssökande steg samtidigt oväntat.

På den positiva sidan noterades dock att New York Empire State tillverkningsindex förbättrades oväntat mycket i januari. USA:s konsumentförtroende, enligt Bloomberg-undersökningen, steg samtidigt till den högsta nivån på många år.

Riksbanksledamoten Cecilia Skingsley anser att den senaste tidens makroekonomiska utveckling för svensk del i stort sett har varit i linje med Riksbankens decemberprognoser.

“Vi fick in en decemberinflation som var lite högre än vad prognosen var, men det var bara en observation så jag drar inte allt för stora växlar. På sedvanligt sätt får vi väga ihop de här olika omständigheterna vid vårt nästa räntebesked i februari och också framöver”, sade hon till reportrar i samband med ett SNS-seminarium där hon samtidigt varnade för att de svenska hushållens skulder utgör ett akut problem.

Ekonomistyrningsverket (ESV) lämnade reviderade prognoser över de svenska offentliga finanserna och den svenska statens budgetsaldo.

“Marginalerna till utgiftstaket är små de närmaste åren. I år bedöms inte marginalen vara tillräckligt stor för att kunna hantera normal osäkerhet. Beslut om nya utgiftsökningar ryms därför inte under det tak som nu är beslutat”, skriver ESV.

ESV räknar med att den svenska statens budgetsaldo uppgick till -72 miljarder kronor under 2014 (tidigare -76). I år bedöms nivån hamna på -69 miljarder (-59) och för 2016 på -29 miljarder (-22).

Småhuspriserna i Sverige steg med knappt 1 procent under tremånadersperioden oktober-december jämfört med föregående tremånadersperiod. På årsbasis ökade priserna med 7 procent.

Den tyska bruttonationalprodukten, BNP, steg med 1,5 procent under helåret 2014 jämfört med 2013, enligt preliminär statistik.

“Efter en svaghet under sommaren ser den tyska ekonomin nu ut att expandera i en starkare takt”, kommenterade Barclays.

Indiens centralbank meddelade oväntat att man oväntat sänker styrräntan till 7,75 från 8,00 procent. Det innebar den första räntesänkningen på nästan två år och kom efter att lägre priser på mat och olja sänkt inflationstrycket.

nullnull