Kritikers uppmaning till Erik Thedéen: ”Lyft blicken från inflationsmålet”

SCB:s siffra över inflationstakten är Riksbankens kompass i penningpolitiken. Hur siffran tas fram är dock ingen exakt vetenskap. Tvärtom görs en del manuella justeringar som kan byta plats på norr och söder.

Åsikterna kring vilken karta centralbanken borde springa efter går isär.

Inflationsstatistiken som trillar in från SCB varje månad har blivit något av en följetong under det senaste året. Oro för inflation och efterföljande ränteuppgångar har gjort att siffrorna gått från att vara något som främst ekonomiintresserade läser om till att flitigt diskuteras i fikarummen.

Men vad ligger egentligen bakom inflationsstatistiken? När SCB sammanställer inflationstakten mäter de prisförändringarna för en sammansatt konsumentkorg. Korgen ska spegla den genomsnittliga konsumtionen i samhället och prisförändringarna sammanställs till den för Riksbanken heliga KPI-siffran, konsumentprisindex.

Riksbanken behöver andra mått

Men räcker inflationen som målvariabel för Sveriges penningpolitik? Den frågan ställde sig SCB:s statistiker Can Tongur och Daniel Thorburn, professor emeritus Stockholms universitet, i en artikel från 2020 under rubriken ”Problemet med KPI som enda inflationsmått”.

“Vår uppfattning är att det svenska KPI är ett väl genomarbetat och tillförlitligt mått om syftet är kompensatoriska ändamål. Men för Riksbankens syften kan det behöva kompletteras med andra mått”, skrev duon.

Peter Malmqvist är inne på samma spår som författarna till artikeln.

“Det ständiga letandet efter en siffra som Riksbankens sex ledamöter ska sätta på en piedestal mitt på bordet när de diskuterar ränteutvecklingen och säga att ‘denna siffra är nu på följande nivå och därför gör vi så här’. Det jag menar är fel”, säger han.

På Riksbankens hemsida finns karta och kompass tydligt definierade:

“I riksbankslagen är det överordnade målet för penningpolitiken formulerat som så att Riksbanken ska upprätthålla varaktigt låg och stabil inflation.”

Riksbankens tolkning av detta är att inflationen, mätt som KPIF (KPI med fast ränta), ska ligga kring 2%. Och det är just denna tolkning som fått utstå kritik de senaste åren.

Även Peter Malmqvist skulle vilja se att den svenska centralbanken lyfte blicken från inflationsmålet. Han efterlyser att både bostadspriser och valutautvecklingen vägs in i räntebesluten.

“När inflationen är 1,6% i snitt och bopriserna ökar drygt 7% i snitt under samma period, då är det fullständigt galopperande bopriser. Det kan inte fortsätta i det långa loppet. Det är här jag tycker att egentligen alla centralbankers politik springer fel. Man tror att det går att köra en politik efter bara en enda siffra”, säger han.

Han har dock höga förhoppningar om att Erik Thedéen, som tog över stafettpinnen från Stefan Ingves vid årsskiftet, ska bredda synfältet. Erik Thedéen kommer närmast från rollen som generaldirektör på Finansinspektionen och var den som införde amorteringsrestriktionerna på den svenska bolånemarknaden.

”Erik Thedéen har alltså suttit mitt i detta och sett konsekvenserna av en alltför enögd riksbankspolitik. Han har fått fatta beslut för att se till att inte det skapar katastrof i ekonomin och total härdsmälta på bostadsmarknaden”, säger Peter Malmqvist och fortsätter:

”Thedéen bör kunna ha sådant självförtroende efter sin tid på FI att kunna säga att ‘det må vara så att KPI ligger på den här nivån, men samtidigt får vi inte glömma belåningsgraden i ekonomin och vad det skapar’ med ett öga på bostadsutvecklingen.”

Afv har sökt Erik Thedéen men han är inte tillgänglig för medieförfrågningar innan Riksbankens första penningpolitiska möte som infaller den 8 februari. Om maktskiftet inom Riksbanken kommer att innebära några större förändringar för penningpolitiken är det alltså ingen som vet ännu. Detta trots att det var mer än ett halvår sedan han utnämndes och en månad sedan han tillträdde.

Inflationen missvisande låg

Förutom kritiken att KPI är ett för snävt mått för att styra penningpolitiken finns det även stora mått av osäkerhet i siffran. Ett av dessa är genom kvalitetsjusteringar, något som SvD lyfte i en pedagogisk och läsvärd artikel i somras.

Ungefär en fjärdedel av innehållet i konsumentkorgen kvalitetsjusteras och har dragit ner inflationen de senaste 20 åren på ett sätt som gör att Sverige sticker ut i en europeisk jämförelse.

Kvalitetsjusteringar sker typiskt sett då en gammal produkt ersätts med en ny.

Om Apple släpper en ny Iphonemodell som är 2 000 kronor dyrare än den föregående försöker SCB bedöma hur stor del av de 2 000 kronorna som är rena prisökningar och hur mycket som beror på att den nya Iphonen helt enkelt är bättre än den tidigare. Om den nya telefonen är 30% bättre men bara kostar 20% mer har telefonen i teorin blivit billigare.

Peter Malmqvist menar att den tekniska utvecklingen har kommit så långt att han är tveksam till om det ens är relevant att göra kvalitetsjusteringar.

”Det är en skog av teknisk utveckling mellan Iphone 13 och Iphone 14 som vi som konsumenter inte har en aning om hur vi kan utvärdera och som vi inte heller nödvändigtvis använder.”

”De här extremt komplicerade produkterna ska SCB utvärdera”, fortsätter Malmqvist som tillägger att justeringarna måste vara ”direkt chansartade” och att de gör statistiken missvisande låg.

Det mest extrema delindexet när det kommer till kvalitetsjusteringar är inom just hemelektronik. Där har prisnivån, enligt SCB:s statistik, fallit med 90% från år 2000.

“Då kan man säga att en mobiltelefon idag kostar vad, 800 spänn?” frågar sig Peter Malmqvist retoriskt.

Även Can Tongur och Daniel Thorburn, SCB-statistikern och professorn från SU, lyfte kvalitetsjusteringarna i sin artikel. De resonerade att om KPI idag beräknades på äldre varukorgar skulle siffran troligen ligga högre eftersom produkterna då inte var lika komplexa och inte behövde kvalitetsjusteras lika mycket.

“Man kan alltså argumentera för att Riksbankens inflationsmål borde vara några tiondelar lägre, kanske närmare 1,5% för att motsvara de 2% i KPI som beslöts för några decennier sedan”, skriver duon.

Inflationsmålet på 2% har gällt sedan 1995. Då fanns inte Iphones och andra smarta elektronikprodukter. När den trådlösa hemtelefonen kom var kunderna beredda att betala extra för att slippa sladdkrånglet. Det var därmed rimligt att justera för denna kvalitetsförbättring i statistiken, enligt Peter Malmqvists resonemang. Men idag märker vi knappt av förbättringarna i den senaste mobiltelefonen.

Sverige justerar ner mest

Sverige är ett av de länder där de kvalitetsjusterade delindexen har sett långsammast prisökning.

För datorer och tillbehör sticker Sveriges och Irlands prisutveckling genom att ha varit de långsammaste jämfört med andra västeuropeiska länders.

Under 2020 släppte Riksbanken en rapport om kvalitetsjusteringar. Rapportens författare Oskar Tysklind tyckte att det var svårt att förstå att utvecklingen av delindexet för datorer skiljde sig åt så mycket, bland annat eftersom många av varorna är relativt likartade i de olika länderna.

”Det är därför rimligt att misstänka att skillnader i kvalitetsjusteringsmetoder spelar en avgörande roll för skillnaderna i utveckling för dessa delindex. Skillnaderna är så stora att de får effekt på index som helhet”, skrev han i rapporten.

Mellan perioden 2000 till 2018 bidrog kvalitetsjusteringarna med cirka -0,3 procentenheter till Sveriges KPIF-inflation enligt Riksbankens rapport. Det är mycket med tanke på att KPIF låg omkring 1,5% under samma period.

“Skillnaderna är så stora att de får effekt på index som helhet”, skrev Oskar Tysklind i Riksbanksrapporten.

Ny, bättre metod?

Kamala Krishnan är enhetschef på SCB-sektionen som tar fram inflationsstatistiken.

”Det är svårt med kvalitetsvärderingar men man gör bästa möjliga”, säger hon.

Att Sverige är ett av de länder i Västeuropa där de kvalitetsjusterade delindexen haft lägst prisutveckling tror hon har att göra med i skillnader i mätmetoder. Hon säger att det är svårt att samordna på EU-nivå men att det finns en ständigt pågående dialog med Eurostat.

”Jag tror att utifrån de förutsättningar vi har är det den bästa möjliga skattningen som kan göras. Den kan vara för låg och den kan vara för hög”, säger hon.

Så sent som i januari 2022 bytte SCB metod för hur de kvalitetsjusterar datorer och mobiltelefoner efter nya direktiv och påtryckningar från EU. Kamala Krishnan vill inte sia om huruvida den nya metoden borde leda till att kvalitetsjusteringarnas minusbidrag till statistiken minskar eller ej. SCB ska utvärdera den nya metoden under våren.

I informationen över förändringen som skickades ut från SCB i början av 2022 går det dock att skönja prognos om att minusbidraget som de kvalitetsjusterade delindexen ger borde minska.

“Genom metodbytet reduceras risken för snedvridande (vanligtvis nedåtgående) effekter på index”, stod det i informationen från SCB.

Kamala Krishnan säger att hon inte har några synpunkter på om det är rimligt av Riksbanken att stirra sig blind på inflationsstatistiken eller ej.

“Det är viktigt att man i alla lägen kommer ihåg att statistik är en uppskattning och man måste vara medveten om hur den görs”, säger hon och tillägger att Riksbanken sitter med i SCB:s KPI-nämnd.

Peter Malmqvist är tydligare i sina besked. Han tror att kvalitetsjusteringar var en orsak till att Sverige hade noll- och minusränta under nästan åtta års tid eftersom de bidrog till att dra ner inflationsstatistiken. Men den största kritiken riktar han mot Riksbankens ovilja att ta in andra infallsvinklar än inflationssiffran i sina penningpolitiska beslut.