Kreditmarknaden prisar in högre risk – men ännu ingen panik

Det har blivit dyrare för företag att låna pengar. Riskpremierna på krediter, för bolag med högre kreditrisk, har ökat med cirka 100 baspunkter till strax över 400.

En tydlig rörelse sen tullutspelet, men ännu inte i paritet med pandemin. Då var riskpremien 700 baspunkter. I samband med Rysslands invasion av Ukraina för tre år sen, var den strax under den nivån.

”Det är en stor rörelse vi har sett men ändå ingen extrem nivå. Vänder man på det argumentet så kan man också säga att det skulle kunna bli betydligt värre”, säger Louis Landeman, chef för kreditanalys på Danske Bank.

Han pekar på att vid en inprisning av recession skulle indexen gå isär mycket mer. Det vill säga riskpåslaget skulle öka ännu mer, medan obligationspriserna skulle falla.

Spelplanen kan förändras snabbt

Ökningen drivs i dagsläget mer av försiktighet och allmän riskaversion än av konkreta konkurshot. Även om ingen vet vart det tar vägen just nu står företag och banker relativt starka i Sverige, vilket mildrar risken för finansieringskris här, enligt Landeman.

Men en fördjupad finanskris kan förändra spelplanen snabbt. Då kan centralbankerna behöva agera med stödköp och likviditet, menar Louis Landeman.

”Marknaderna, även kreditmarkanden, prisar om sig utefter politiska nyheter som kommer ut. Så det här förloppet är ju lite annorlunda än en del andra kriser”, påpekar han.

Landeman tror att man ska se tullarna som ett startskott på något, inte målet. Trump-administrationen verkar vilja omförhandla hela handelsstrukturen. Och enligt Landeman är det inte omöjligt att Donald Trump kommer kräva att Europa förpliktigar sig att köpa exempelvis mer energi och vapen från USA för att stärka den amerikanska ekonomin.

”Ska man tro på Trumps programförklaring är det så. Frågan blir då: vad kan vi gå med på? Det kommer finnas en gräns”, säger Landeman.

Han ser det därför för osannolikt att man når en acceptabel kompromiss snabbt, vilket talar för en längre period av ekonomisk anpassning till ökade tullar, handelshinder och dämpad världshandel.

Företag är avvaktande

Men än så länge ser han inget dramatiskt läge. Och många bolag som behövt låna pengar har gjort det till relativt gynnsamma villkor och sitter nu ganska bra till.

”Det innebär också att det är ganska få som i närtid måste ut på marknaden. Vilket innebär att de flesta just nu avvaktar och ser litegrann vart det här tar vägen”, säger Landeman.

Men även om företagens möjlighet att finansiera sig ännu inte nått alarmerande höjder ser han att både investeringsbeslut och konsumtionsbeslut pausats. Så på det sättet har det redan påverkat företagen, menar Landeman.

”Ju längre tid det fortsätter desto allvarligare kommer de här problemen att bli”, säger han.

Kombinationen av handelshinder och geopolitik ökar risken för recession. Och eftersom inflationen riskerar öka i det korta perspektivet, försvårar det räntesänkningar – särskilt i USA.

Men en konjunkturavmattning kommer så småningom leda till räntesänkningar, det är Landeman övertygad om. Framför allt om arbetsmarknaden försvagas och inflationen klingar av.