”Kredit blir inte billigare”

Hur ser du på de nordiska börserna just nu?
– De nordiska bolagen kan naturligtvis inte undkomma effekterna av det som hänt i USA, från subprimekrisen till de massiva nedskrivningarna. En mängd svenska företag är i hög grad internationella, och världsekonomin påverkar naturligtvis lönsamheten. Men man skulle ändå kunna säga att Norden varit något av en lugn hamn i kreditstormen. Det har inte uppstått någon större likviditetskris, pressen här har inte varit så intensiv.

Många företag har blivit avsevärt billigare efter de senaste månadernas börsturbulens. Får vi se en budvåg snart?
– Man brukar ju säga att när det är volatilt, finns det också möjligheter. Det pågår nog många diskussioner om tänkbara affärer. Nyckelfrågan blir vilka som verkligen kan finansiera förvärv. Priset på risk har ökat på flera marknader. Vill du göra ett strategiskt storförvärv som kräver mycket kapital, så måste du fortfarande skaffa kapitalet på de internationella marknaderna. För högre lånefinansierade uppköp, speciellt private equity-sponsrade uppköp, tror jag att det blir ganska stillsamt. Däremot blir det mer fokus på affärer för bolag som har starka balansräkningar. Där är det öppet för såväl finansiering genom nyemission som finansiering med lån. En rad internationella banker, inklusive Deutsche Bank och de nordiska bankerna, är i gott skick och redo att finansiera solida uppköp.

Hur länge kommer kreditmarknadsoron att hålla i sig?
– På kort sikt tror jag det blir fortsatt skumpigt. Volatiliteten vi ser är en del i processen att prissättningen förändras ute på marknaderna. Innan den processen är klar så kommer det att vara ostadigt. Men vid någon tidpunkt kommer balansen mellan utbud och efterfrågan att uppnås, och då lugnar det sig. Jag tror att det blir oroligt åtminstone årets två första kvartal, men jag hoppas det klarnar andra halvåret.

Största hotet mot ett lugnare andra halvår?
– Det största orosmomentet, som jag ser det, är en recession i USA och den effekt det kommer att ha på Västeuropa. Vi kommer inte att kunna hålla oss immuna mot en långvarig nedgång i USA.

Finns det några tillflyktsorter under tiden?
– Service, råvaror och infrastrukturrelaterade branscher har varit relativt immuna branscher. Egentligen kan man titta på vad som helst, bara det inte lutar sig mot konsumtion. Detaljhandel, bilindustri och fastigheter är generellt sett krångligare områden just nu.

Några tillväxtmarknader som kan vara intressanta?
– Mellanöstern. Här finns ett ställe där man tjänar många miljarder dollar, naturligtvis drar det till sig intresse. Utvecklingen drivs förvisso av oljan, men även den inhemska utvecklingen är spännande. Jag tror att det kommer att bli mycket aktivitet i regionen. Sedan kan man komma ihåg att vi förr brukade säga att tillväxtmarknaderna var nettoimportörer av kapital, men nu kan man faktiskt säga att de är nettoexportörer av kapital. Vi kanske tycker det ser glåmigt ut här hemma, men investerare från Mellanöstern är redan här och letar efter möjligheter – säkert i Norden också.

Först lärde vi oss subprime, sedan monolines. Vad blir nästa buzzword vi måste lära oss?
– Oj, det kan bli många. Vi har redan CDO:s (collateralized debt obligations) för sämre hypotekslån, CDS (credit default swaps), eller som nu förra veckan så kallade ARS, (municipal auction rate securities)… Att de här buzzworden dyker upp är egentligen bara symtom på den befintliga krisen. Det är ju namn på kreditinstrument som egentligen bara proffsen känner till, men när de nu plötsligt blir akuta problem så lär sig folk på gatan också namnen på dem.