Kreativ redovisning ger ansiktslyft åt banken

Förra veckan granskade Affärsvärlden utlåningen från Marginalen Bank till närstående och visade att bankens grundare, vd och ägare Ewa Glennow är bankens största låntagare.

Enligt den senaste årsredovisningen har nämligen 1,7 miljarder lånats ut till bankens moderbolag, Marginalen AB, och ytterligare 230 miljoner har lånats ut till Glennows sidokoncern. Dessa krediter motsvarar 80 procent av bankens kapitalbas, mer än 100 procent av bankens egna kapital och en tiondel av bankens totala inlåning från allmänheten som ligger på drygt 18 miljarder. Det är exceptionellt höga nivåer jämfört med andra banker.

Denna uppföljande artikel handlar om hur pengarna har använts i andra delar av Ewa Glennows affärsimperium samt om hur dessa affärer också är kopplade till vissa redovisningsmässigt känsliga uppvärderingar av förvärvade låneportföljer.

Krediterna från banken har Ewa Glennow använt till att låta sitt imperium expandera i bland annat Baltikum. Moderbolaget Marginalen AB har köpt såväl inkassobolag som kreditmarknadsbolag och förfallna fordringsportföljer i Estland, Lettland och Litauen.

Men Marginalen Bank har också lånat ut pengar nedåt i koncernen – cirka 1,6 miljarder kronor – till dotterbolagen Sergel Finans AB, Sergel Finans AS och Sergel Finans Oy.

Dessa tre dotterbolag har sina rötter i delstatliga Telia Groups nordiska och baltiska kredithanterings- och fordringsköpsverksamhet – Sergel Group.

När Ewa Glennow 2016 förhandlade med Telia om att förvärva gruppen så fanns i Sergel Group såväl förfallna fordringar som en inkassoverksamhet. Sergel-bolagen är och var alltså en branschkollega till börsnoterade Intrum, Hoist Finance och DDM.

Köpet krävde ett godkännande av Finansinspektionen, och när detta slutligen kom året därpå skrev Ewa Glennow i vd-ordet för 2017:

”Det var och är en betydelsefull affär för bankkoncernens framtida utveckling då förvärvet diversifierar intäktströmmarna till banken, samtidigt som riskerna i verksamheten ytterligare sprids.”

Affären var dock speciell på så sätt att Sergel-koncernen i förvärvsögonblicket klövs i två delar. Det var i princip bara portföljerna med förfallna fordringar som placerades i bankkoncernen. Inkassoverksamheten med (nästan) alla anställda hamnade i en ”sidokoncern” som även den helägs av Ewa Glennow men som alltså är skild från bankkoncernen.

Trots att inkassoverksamheten hamnade utanför bankkoncernen finansierades förvärvet ändå delvis av Marginalen Bank via krediter till sidokoncernens moderbolag på cirka 200 miljoner kronor.

För banken innebar affären att exponeringen mot så kallade kreditförsämrade portföljer i ett slag växte kraftigt. Men affären ledde också till att bankkoncernen – tack vare en anmärkningsvärd uppvärdering av dessa kreditportföljer – över en natt kunde stärka sin finansiella ställning. Tack vare kreativ förvärvsredovisning skapades med ett par penndrag (redovisade) värden som både lyfte eget kapital och årets vinst.

UPPVÄRDERING DAG ETT

Innan affären – när Sergel Group fortfarande ägdes av Telia – värderades gruppens portfölj av förfallna fordringar till 866 miljoner kronor.

Men i samma ögonblick som Marginalen förvärvade Sergel så värderades fordringarna upp med 964 miljoner kronor till totalt 1,8 miljarder kronor.

Plötsligt hade värdet på de förfallna fordringsportföljerna alltså mer än fördubblats och banken kunde redovisa det högre värdet som en tillgång i balansräkningen.

– Det är en justering till verkligt värde enligt då gällande regelverk. Enligt IFRS 13, vid förvärv av rörelse, så gör man på det här sättet, säger bankens finanschef, Adnan Hadziosmanovic.

I praktiken har det gått till så att Marginalen Bank gjort en kassaflödesanalys med en prognosperiod om 30 år.

”Portföljerna har vid förvärvet värderats till diskonterade förväntade kassaflöden för de närmsta 30 åren”, skriver banken i 2017 års årsredovisning.

Man har alltså försökt prognosticera hur mycket de skuldsatta personerna kan tänkas återbetala av förfallna skulder och räntor under de kommande 30 åren, dragit bort kostnader för indrivningen och sedan diskonterat dessa kassaflöden till ett nuvärde. Och resultatet av denna beräkning blev alltså en uppvärdering på 1 miljard kronor.

I normalfallet hade detta varit strängt förbjudet. En bank kan inte värdera upp en förvärvad kreditportfölj direkt vid förvärvet.

Det krävs nämligen att banken kan visa att återbetalningarna har ökat i omfattning under en längre period för att en portfölj ska kunna skrivas upp. Detta bekräftas av Marginalen Banks informationschef Anders Karlström.

”För att en portfölj ska skrivas upp krävs att förväntade återvinningar från portföljen varaktigt ökar. För detta krävs det vidare att den berörda portföljen följer den nya högre prognosen under minst 12 månader”, skriver han till Affärsvärlden.

Men genom att definiera köpet av portföljerna som förvärv av en ”rörelse” istället för förvärv av enskilda kreditportföljer, behövde banken inte avvakta ett år.

– Det är stor skillnad på att värdera en portfölj och värdera en hel rörelse. När vi gjorde förvärvet värderade vi en hel rörelse, säger Adnan Hadziosmanovic.

Så vad var det egentligen som ingick i denna ”rörelse” förutom de enskilda kreditportföljerna? Jo, två anställda. Det var alltså i princip tack vare dessa två anställda som man kunde värdera portföljerna som en rörelse och redan dag ett skriva upp värdet till mer än det dubbla.

– Vi följde det regelverk som gällde enligt IFRS 13, säger Adnan Hadziosmanovic.

”Bolag som redovisar enligt IFRS skall vid förvärv av bolag eller rörelser upprätta en förvärvsanalys. Vid förvärvsanalysen skall förvärvsbolagets tillgångar och skulder värderas till verkligt värde”, skriver bankens informationschef Anders Karlström till Affärsvärlden.

”Det är alltså inte en valmöjlighet att omvärdera tillgångarna vid en förvärvsanalys utan ett krav enligt IFRS. Att det i samband med ett förvärv av bolag uppstår stora omvärderingseffekter är inte ovanligt.”

VINST PÅ PAPPRET

Den stora uppskrivningen av Sergelportföljerna kunde alltså göras tack vare upplägget att två anställda följde med som tillät att bankens förvärv definierades som en ”rörelse” och inte som kreditportföljer.

Detta fick även andra konsekvenser. Av not 38 i bankens årsredovisning för 2017 framgår att något så ovanligt som negativ goodwill om drygt 100 miljoner skapades tack vare uppvärderingen.

Denna negativa goodwill förvandlades till intäkter i koncernens resultaträkning och bidrog till en stor ökning av rörelseresultatet som 2017 landade på 301 miljoner kronor. Det kan jämföras med 109 miljoner kronor för föregående år.

Innebörden är alltså att man först köpte portföljerna till ett visst pris, värderade upp dem med närmare 1 miljard och sedan redovisade en del av uppvärderingen som en ökning av rörelsevinsten.

Sergelförvärvets bidrag till resultatet var särskilt välbehövligt eftersom såväl räntenettot som provisionsnettot minskade under räkenskapsåret.

Även koncernens balansräkning förstärktes kraftigt tack vare uppskrivningen. De 1,8 miljarder som portföljerna i slutändan värderades till hamnade på tillgångssidan i balansräkningen som ”Utlåning till allmänheten”.

LÅNG PROGNOSPERIOD

En annan sak som gör Marginalens värdering av Sergelportföljerna speciell är den långa prognosperioden på 30 år.

Att försöka spå hur mycket överbelånade människor kan eller vill återbetala år 2047 är behäftat med stora utmaningar. Det är därför något som kända konkurrenter inte ägnar sig åt.

Nischbanken Hoist Finance och inkassobolaget Intrum – som båda köper fordringsportföljer – använder sig av hälften så länga prognosperioder – 15 år. I flera fall används kortare perioder än så. 30 år är alltså en anmärkningsvärt lång prognosperiod.

– Vi följer såväl nationella som internationella lagar och regler, säger CFO Adnan Hadziosmanovic till Affärsvärlden.

KÖPEN AV PORTFÖLJER fORTSÄTTER

Sedan Sergelförvärvet slutfördes 2017 har köpen av kreditförsämrade portföljer fortsatt. Endast bankens svenska dotterbolag Sergel Finans AB förvärvade portföljer under 2018 för 422 miljoner kronor.

Men Ewa Glennow låter även systerbolag till banken köpa fordringsportföljer. Dessa köp finansieras med hjälp av krediter från banken men de tar omvägen via moderbolaget Marginalen AB.

Crex AB är ett systerbolag till banken som har lånat 25 miljoner kronor av moderbolaget. Enligt verksamhetsbeskrivningen ägnar sig detta bolag åt att köpa förfallna fordringar i Benelux-länderna. Lettiska Gelvora Sergel köper också fordringsportföljer enligt den egna hemsidan.

Dessutom har Ewa Glennow bildat ett nytt bolag – Sergel Portfolio – som placerats i sidokoncernen. Detta företag har ännu inte inkommit med sin årsredovisning men ska, enligt verksamhetsbeskrivningen, ägna sig åt förvärv och förvaltning av förfallna fordringsportföljer.

Affärsvärlden har frågat hur mycket portföljer Sergel Portfolio har förvärvat under 2019 och huruvida banken stått för finansieringen. Men detta vill Marginalen (ingen av koncernerna) avslöja.

”Angående Sergel Portfolio så provar vi hela tiden olika idéer och utesluter inte någon finansiär. Det gör att verksamheten utvecklas”, skriver bankens informationschef Anders Karlström i ett mejl.

Ewa Glennow låter också båda koncernerna ägna sig åt inkassoverksamhet. I koncernen där banken ingår finns lettiska inkassobolaget SIA GelvoraSergel, det litauiska inkassobolaget UAB Sergel, inkasso och e-handelslösningen Hygglig och Inkasso AB Marginalen.

I sidokoncernen med moderbolaget Marginalen Group finns Sergel Kredittjänster, Sergel Danmark A/S, Sergel Norge AS och Sergel Finland OY.

IFRÅGASATT UPPLÄGG

För utomstående är det oklart på vilka grunder beslut tas om vilka verksamheter som hamnar i banken kontra den övriga sfären. Men intrycket är att man lyckats åstadkomma regulatoriska ”arbitrage” genom dessa beslut. Exempelvis fanns det fördelar med att dela upp Sergel-förvärvet så att fordringarna hamnade i banken och inkassoverksamheten utanför bankkoncernen.

Så som affären strukturerades så uppstod alltså negativ goodwill i banken samtidigt som inkassoverksamheten åsattes ett så högt pris att det i sidokoncernen uppstod en positiv goodwill på drygt 300 miljoner kronor.

Hade denna goodwill uppstått i bankkoncernen hade man tvingats kapitaltäcka denna tillgång. Eller mera exakt: goodwillen hade blivit ett avdrag i kapitalbasen för banken (dras av i beräkningen av kärnprimärkapital).

Upplägget gillades inte av samtliga styrelsemedlemmar enligt Affärsvärldens källor. Under denna period hoppade en styrelseordförande och en styrelseledamot i Marginalen Bank av styrelsen. Av styrelseprotokollen ska det enligt uppgift framgå att det rådde delade meningar om Sergel-upplägget.

Affärsvärlden har kontaktat Finansinspektionen för att få deras kommentar. Svaret från myndigheten är att man inte kommenterar enskilda fall.