Kråkorna blir i alla fall glada

Lergärdan är ett nytt bostadsområde i Luleå. Tredje etappen med 28 villor är på gång. Men de får inte fjärrvärme som planerat. Stadsbyggnadskontoret sa nej med hänvisning till Boverkets nya byggregler, som säger att nya hus inte får dra mer än 130 kilowattimmar energi per kvadrat i Norrland, Dalarna samt Värmland och max 110 i övriga landet.

Denna begränsning innebär i praktiken att huset måste förses med värmepump av något slag. Till exempel en frånluftspump som kan halvera energiåtgången för värme och varmvatten. Men det behövs alltså påfyllning från någon annan värmekälla. Och el för att driva pumpen.

Vad ska då den andra värmekällan vara? Pelletspanna kanske. Fjärrvärme lär det inte bli. Det blir för dyrt att dra rör och installera för en så pass liten leverans om inte nybygget ligger granne med värmeverket.

Detta regelverk går Karl Petersen, socialdemokratiskt kommunalråd i Luleå, på nerverna. Fjärrvärmen i Luleå kommer från SSAB, det är spillvärme som annars skulle gå rätt ut i sjön eller facklas ut i luften. Petersen kan bara inte begripa att det skulle vara mer miljövänligt att brassa annan energi än att ta vara på rester. Återvinning.

Han har gått en rond med Boverket. Men Lise Langseth, som ansvarar för energianvändningsfrågor på myndigheten, står på sig. Det blir ingen dispens för Luleå.

– Det skulle vara som att vi sa ja till att man byggde sämre hus, förklarade hon i Kuriren. Hon påpekar att fabriker kan läggas ned, spillet ta slut och då står man där med energislukande hus.

Och visst. Stora Enso ska lägga ner bruket i Norrsundet. Men just det är inte fjärrvärmekopplat. Där har spillvärmen i stället använts för torkning och uppvärmning i sågverket, som ska leva vidare.

Karl Petersen är fortfarande förbannad. Han har skrivit till miljödepartementet, näringsdepartementet, Boverket, Energieffektivitetsutredningen och föreningen Svensk fjärrvärme (där förra miljöminister Lena Sommestad, s, är vd, hon efterträdde Ola Alterå, c, som nu är statssekreterare åt Maud Olofsson). Han hoppas få till ett möte i maj.

I Falkenberg är problemet det motsatta. Där är det byggföretaget Cleverhouse som vill följa de nya byggreglerna när man bankar ihop 39 lägenheter på Falkagård, därför vill man slippa ansluta husen till fjärrvärme. Men politikerna säger nej, när företaget köpte marken lovade det att ansluta kåkarna till fjärrvärmenätet. Boverkets byggregler menar politikerna i kommunstyrelsens arbetsutskott att Cleverhouse ska strunta i, de hade inte trätt i kraft när företaget skrev kontrakt med kommunen.

Falkenberg Energis fjärrvärme kommer i huvudsak från flis. I Varberg var 84 procent av fjärrvärmen i fjol spill från Södra-ägda Värö bruk. Mörrums bruk, också Södra, försörjde till 95 procent Karlshamns fjärrvärmenät. Stora Ensos Nymölla skickar sedan januari i år sitt 80-gradiga varmvatten via en sju kilometer lång ledning på Valjevikens botten till Sölvesborg.

Den som bygger ut fjärrvärmenät får emellanåt statliga pengar av Naturvårdsverket som ger bidrag till sådant som kallas klimatinvesteringar.

Staten tycker alltså att fjärrvärme är bra. Fast bara i gamla hus, där man ännu kan få bidrag av Boverket för att byta direktverkande el mot fjärris. Får Swedisol (branschföreningen för isoleringsföretag) råda blir det slutet för den konverteringen, organisationen vill att Boverket ändrar byggreglerna så att också den som renoverar måste klara energikraven för nya hus.

Då kan vi sitta bakom våra halvmetertjocka väggar med små fönsterrutor och fundera på om det inte varit bättre att ta vara på spillvärmen. Och i stugvärmen betänka att det inte finns några regler om hur mycket bränsle bilar får förbruka. Vem tycker egentligen att bilen är viktigare än hemmet?